Detta mord finns omskrivet vid ett par tillfällen. Ev. finns fallet i NKK. En del har jag hämtat från en bekant som upplevde detta själv som barn.
Den 69-årige brädgårdsarbetaren Frans Teodor Magnusson, hade bott sedan 16 år på Björnstålsgatan 10 i Johanneshov i Stockholms södra förorter.
Han var änkeman och levde ett stilla liv. Det var väl bekant att han hade det ganska gott ställt. Frans Magnusson hade tyvärr det felet att han gärna ville visa upp sin välfyllda plånbok. Sådant har visat sig vara farligt förut och det blev det också för honom.
Bl.a umgicks han med postvaktsparet Fridh. Två våningar ovanför Magnusson bodde ett gift äldre par, där mannen blev god vän med det blivande offret. Denne var en 65-årig sjukpensionerad man med dålig ekonomi, som hette "Svensson". Den 69-årige brädgårdsarbetaren brukade också gå till ett ölcafé på Olaus Magnus väg.
Vid ett tillfälle 1954 hade "Svensson" lånat 500 kr av Magnusson. Dessa pengar klagade långivaren över att han hade svårt att få tillbaka.
Sista gången någon såg 69-åringen var lördagen den 28 juli 1956. Han hade sakt att han skulle åka på semester, dock osäkert var någonstans.
Den 15 augusti uppmärksammade portvaktens hustru, fru Fridh, en obehaglig lukt i trappuppgången. Denna lukt kom från källaren på Björnståhlsgatan 10. Dörren upp till trappuppgången stod alltid öppen. Lukten verkade komma från Magnussons källarutrymme.
Fru Frid hämtade en stege och lyckades ta sig in i hans källarutrymme. Väl inne i utrymmet upptäckte hon ett par bruna skor som stack ut i den ena ändan av lokalen. Hon alarmerade snabbt polisen och kl. 10.45 den 15 augusti var dessa på plats.
Detta var Frans Magnusson som hittades. Han hade mördats med två (2) skott i vänster tinning.
Polisen blev från början misstänksam gentemot "Svensson". Ca en (1) vecka efter upptäckten blev han anhållen och sedan häktad.
Han fick genomgå en s.k. stor sinnesundersökning. Slutomdömet blev att "Svensson hade begått gärningarna under inflytande av psykisk abnormitet av så djupgående natur att den måste anses jämnställd med sinnessjukdom samt att han var i behov av vård på mentalsjukhus".
"Svensson" överklagade rådhusrättens dom, men Svea hovrätt fastsrällde domen.
"Svensson" erkände aldrig brotten (förutom mordet dessutom stöld av värdesaker från offret). Han var en kall person, snarast en oberörd position av kränkt oskuld.
Detta är en starkt förkortad berättelse av denna händelse.
Är det någon annan som har hört talats om detta gamla fall förut?
Den 69-årige brädgårdsarbetaren Frans Teodor Magnusson, hade bott sedan 16 år på Björnstålsgatan 10 i Johanneshov i Stockholms södra förorter.
Han var änkeman och levde ett stilla liv. Det var väl bekant att han hade det ganska gott ställt. Frans Magnusson hade tyvärr det felet att han gärna ville visa upp sin välfyllda plånbok. Sådant har visat sig vara farligt förut och det blev det också för honom.
Bl.a umgicks han med postvaktsparet Fridh. Två våningar ovanför Magnusson bodde ett gift äldre par, där mannen blev god vän med det blivande offret. Denne var en 65-årig sjukpensionerad man med dålig ekonomi, som hette "Svensson". Den 69-årige brädgårdsarbetaren brukade också gå till ett ölcafé på Olaus Magnus väg.
Vid ett tillfälle 1954 hade "Svensson" lånat 500 kr av Magnusson. Dessa pengar klagade långivaren över att han hade svårt att få tillbaka.
Sista gången någon såg 69-åringen var lördagen den 28 juli 1956. Han hade sakt att han skulle åka på semester, dock osäkert var någonstans.
Den 15 augusti uppmärksammade portvaktens hustru, fru Fridh, en obehaglig lukt i trappuppgången. Denna lukt kom från källaren på Björnståhlsgatan 10. Dörren upp till trappuppgången stod alltid öppen. Lukten verkade komma från Magnussons källarutrymme.
Fru Frid hämtade en stege och lyckades ta sig in i hans källarutrymme. Väl inne i utrymmet upptäckte hon ett par bruna skor som stack ut i den ena ändan av lokalen. Hon alarmerade snabbt polisen och kl. 10.45 den 15 augusti var dessa på plats.
Detta var Frans Magnusson som hittades. Han hade mördats med två (2) skott i vänster tinning.
Polisen blev från början misstänksam gentemot "Svensson". Ca en (1) vecka efter upptäckten blev han anhållen och sedan häktad.
Han fick genomgå en s.k. stor sinnesundersökning. Slutomdömet blev att "Svensson hade begått gärningarna under inflytande av psykisk abnormitet av så djupgående natur att den måste anses jämnställd med sinnessjukdom samt att han var i behov av vård på mentalsjukhus".
"Svensson" överklagade rådhusrättens dom, men Svea hovrätt fastsrällde domen.
"Svensson" erkände aldrig brotten (förutom mordet dessutom stöld av värdesaker från offret). Han var en kall person, snarast en oberörd position av kränkt oskuld.
Detta är en starkt förkortad berättelse av denna händelse.
Är det någon annan som har hört talats om detta gamla fall förut?
__________________
Senast redigerad av Skaraborg2 2009-08-22 kl. 16:14.
Senast redigerad av Skaraborg2 2009-08-22 kl. 16:14.
