Hur långt ska man respektera en avlidens sista vilja?(moraldilemma)

Och jag skrev OM det fanns testamente eller något skriftligt. Mer finns inte att tillägga här.

Det jag menar, oavsett om det framgick eller inte, är att det kan finnas så oändligt mycket som du inte vet om. Om den avlidne nu ville ge något till någon är det inte din sak att lägga dig i, bara utföra. Det kan ha varit en omtänksam gåva, ett försök till försoning, ett sätt att be om förlåtelse... You name it.

Det skulle inte vara ens egna åsikter, utan den dödes åsikter man fullföljer. Den döde skulle alltså inte själv vilja donera, om han visste.


Det är ju exakt det problemet handlar om: Respekt för den döde.

Om man struntar i vad den döde själv skulle tycka ifall han fick veta, visar man helt enkelt honom inte respekt.

Det kan också helt uppenbart INTE vara på det sättet. Och det är vad jag förutsätter i frågeställningen - och uppenbarligen TS också.

Men hur vet du exakt hur den döde skulle tänka och reagera? Har du på något mystiskt sätt fått överta hans tankar och värderingar?

Man ska kanske överhuvudtaget inte kommunicera med människor? Vi kan ju ändå inte stå i telepatisk direktkontakt med varandra.

Å andra sidan vet vi att det visst finns situationer där man kan få en bra bild av vad andra människor tycker och tänker. Så problemet är knappast så gigantiskt som du gör det

Gigantiskt? Phew, gosse, du anar inte.