Medhjälp till försök till ringa narkotikabrott?

Jag har just delgivits misstanke om narkotikabrott (blir förmodligen ringa då det ”endast” rörde sig om ca 14 gram ren tramadol). Det hela avslöjades förmodligen i samband med razzian mot frisören i Eskilstuna nu i våras, vilken förövrigt måste vara en jävel på att upprätthålla kundregister.

Nu finna dock ett litet aber: Jag fick, av okänd anledning, aldrig drogerna jag betalat för, detta trotts att jag beställde långt före polisens tillslag. Vidare skulle varorna levereras till en annan persons adress. Mottagaren var sedan den som skulle ha handhaft och ev. distribuerat varorna i den närmaste vänskapskretsen.
Rimligtvis borde detta innebära, i kombination med min förhållandevis låga ålder (18 år då, 20 år nu), att jag endast gjort mig skyldig till medhjälp till försök till ringa narkotikabrott, eller? (enl. 23 kap 1 & 2 §§ Brb. samt 2§ NarkstraffL.)

Då jag aldrig tidigare misstänkts för någon som helst brottslighet samt genom min bakgrund och livsstil inte antyder någon återfallsrisk, borde då inte brottet vara tillräckligt ringa för att åtalet skall läggas ner?

Ett problem är 1§ 5 punkten i Narkotikastrafflagen vilken klassificerar ”befordrande av vederlag” (dvs. skickande av pengar) samt ”förfarande ägnat att främja narkotikahandeln” som narkotikabrott. Bägge dessa aktiviteter borde de ju kunna säga att jag begått, eller?

Vad tror ni?

skulle tro det blir strafföreläggande

Men du hade väl inte kvar tramadolet när polisen kom? Du kan ju neka allting, någon lånade ditt kreditkort eller liknanade, och du fick ingenting hemskickat till dig. Det är värt ett försök att neka.

Som tidigare nämnt fick jag aldrig vad jag betalat för, vilket jag såg till att upplysa polisen om i förhöret. Vidare sa jag att det var avsett för ett icke namngiven vän vilken saknade betalningsrutiner samt påpekade att leveransadressen inte var min. Att försöka blåneka och påstå att jag inte känt till betalningens syfte kändes inte trovärdigt just då, även om jag medger att tanken så här i efterhand har föresvävat mig.
Om jag blånekat skulle jag dock inte på ett trovärdigt sätt kunnat säga att jag aldrig mottagit drogerna.

Lite komiskt är att polisen DNA-testade mig, vilket de sa var rutin när det gällde brott med fängelse i straffskalan. Vid husrannsakan efterlämnade en av de kvinnliga poliserna flera långa svarta hårstrån, så på sätt och vis kan man säga att vi utväxlade DNA.

Observera vidare att ingenting kriminellt påträffades i min lägenhet.

Handlat från "Kändis" frisören i Eskilstuna?

1. Dom kommer inte att åtala dig för "medhjälp till försök till ringa narkotikabrott"... finns ens det brottet?

2. Det är inte olagligt att sätta in pengar till en annan människas konto.

3. Det är åklagaren som ska bevisa ditt uppsåt samt att du tagit emot varorna.

4. Om du nekar, nekar, nekar och återigen nekar till brott så är jag övertygad om att det inte kommer att hända ett dugg.

För övrigt så är dock 14 gram tramadol narkotikabrott av normalgraden, gränsen går vid 10 gram.

Det enda problemet är väl, som du själv säger, att du indirekt erkänt att du ska "langa"... även om jag inte tror att det blir ett problem eftersom du inte mottagit något tramadol.

Har tidigare skrivit vad Läkemedelsverket anser om tramadol; https://www.flashback.org/showthread.php?t=988984

Det är Utvecklingscentrum i Sthlm som anser att gränsen för narkotikabrott av normalgraden går vid 10 gram för övrigt.


MVH,

orb.