Jag har skådiskollegor som jobbat med den gode Ulf, och deras intryck av karln är inte direkt av det smickrande slaget.
Allmänt dryg och otrevlig, hänger efter 20-åriga tjejer, skiter i att lära sig manus och glad i spånken är bara några av de omdömen som nått mig.
Har någon ytterligare kött på benen. Det sägs t ex att den gode Gösta Ekman tyckte karln var en riktig jävla skithög. Detta påstående behöver dock styrkas...
Efter ha lyssnat på en intervju med honom i ett sommarradioprogram ( som gick för några veckor sen) framstår han som en väldigt speciell och aningen perfektionistisk person när det kommer till jobb och privatliv.
Han erkände att han har relativt lätt att bli arg, men är samtidigt snabb och ursäkta sig. Uffe är med andra ord den passionerade typen, men som inte är särskilt långsint av sig.
Förhållanden var något som var dödfött eftersom UFFE påstådd att det är svårt att leva med honom. Han är en sann arbetsnarkoman vilket har skapat problem i hans tidigare äktenskap.
Han har även en del kontroversiella åsikter och är aningen färgad, men vilken skådis är inte det?
På frågan vad UFFE tyckte om feminism svarade han ungefär med ett lätt provokativ ton att det är helt onödigt och behövs inte. Den kvinnliga programledaren blev lite lätt chockad och skärrad. UFFE skrattade och segmentet avbröts av nyheterna.
UFFE känns lite som en skådespelsversion av Gordon Ramsey.
Läste i tråden "Det vidrigaste du hört om en kändis" för ett tag sedan och då skrev någon som hade stått bakom Uffe i toalettkön på krogen, och när Vanheden själv var klar så hade han pissat ner hela toaletten, dvs inredningen och hela köret.
Andres Lokko skrev en kul krönika om honom en gång. Tror att titeln var: "Subkulturer: privatteatermannen". Det handlade bland annat om att mäta fritidsbåtar. Ulf Brunnberg och Sven-Bertil Taube tävlade då specifikt om att glida in i salongen med den snyggaste scarfen. Sven-Bertil vann.