Jag skulle kunna diskutera det här i en evighet, men vi får se hur mycket det blir..
För det första blev jag intresserad av droger redan i tidig ålder. Jag, som var, och är, och kommer alltid att vara, en udda person, och umgicks med udda folk. Redan som 13-åring satt jag på skolbiblioteket med en tre år äldre kompis och lusläste undervisningsböckerna om knark. Propagandan fungerade bra! Dock i motsats riktning.
Man hade hittat något att utforska och ha ett mål; att testa allt! Det var en ny värld. Jag har som tonåring (årskurs 7 till 9) lidit av ganska svåra depressioner och aldrig sett någon mening med det här spelet. Men det var i alla fall något man kunde
kämpa för, något att se fram emot. Jag har väldigt få minnen från barndomen, och det jag i stort sett kommer i håg, och då jag ser mitt liv börjar, är just högstadiet och uppåt. Så vad gör man och har för hobby? Jo, det som man i stort sett,
hela ens liv varit intresserad av; droger!
Det har hjälpt mig se lättare på livet, och man finner, och lär känna sig själv mycket bättre med hjälp av det. Jag har sedan jag faktiskt, istället för att bara kunna teorin, testade lära sett livet lite enklare, med en axelryckning, åt saker som jag under högstadiet skulle bli helt förstörd av.
Det finns droger för alla tillfällen! Jag ser det mest som en hobby, och jag utforskar fortfarande, och kommer antagligen alltid göra fram tills jag dör, och det kommer antagligen bli min död också. (haha fyfan vilken fin bild jag har av mitt liv!) Vill man krydda till vardagen finns det droger. Vill man bli extra party på party, så finns droger. Mår man dåligt, finns det droger, och så vidare...
Ungefär så.