Penningmängd driver tillgångspriser sägs det

Ett problem just nu för hushåll i länder som USA, Spanien, Irland, Island är den söndertrasade balansräkningen:
Värdet på skulderna är lika stora som tidigare (i fallet med Island t.o.m. större då de lånade i utländsk valuta).
Värdet på tillgångarna, hus och aktier, har fallit.

Om "penningmängden" (läs totala mängden lån i samhället) driver tillgångspriser så skall detta inte kunna hända. Vi har inte sett någon kollaps i något mått på kreditmängd. Tvärtom ökar de.

BIS (Bank of Internation Settlements) säger att så är fallet.

Har du något mer svammel att tilläga?




Eller ännu bättre.

Förklara uppkomsten av den amerikanska husbubblan utan krediter.. pajas.

Mopsar han upp sig, minnsann?

Den läskunnige kan kanske skönja att frågan gäller fallet i tillgångspriset som inte kan förklaras av ett motsvarande fall i kreditmängden. Detta borde tala emot tesen att tillgångspriser styrs av mängden krediter.

Menar du att ökningen av penningmängd och totala mängd lån i samhället ger samma effekt? Jag tror inte det, men så som du har skrivit det blir jag fundersam på vad du vill ha sagt.

Annars, vad är tillgångspriser för något? Är det tillgång som i "asset"? (Jag kan inga svenska termer så det kan vara därför jag missat det.)

Nu kan man väl tänka sig att priser kan stiga på vissa typer av varor utan ökning av det vardagliga betalningsmedlet.
Hur var det i Holland under lökbubblan? Antagligen skrev man skuldförbindelser och belånade fasta tillgångar etc för att använda i att handla upp lökpriserna. Dvs kredit skapades "utanför penningsystemet".

Jag vet inte hur stor totala MBS-volymen varit i USA men räknar man med den i penningmängden så kanske det förklarar en del.

Fn kan man iaf se en korrelation mellan POMO och uppgång på spx. Det kan naturligtvis också vara en slump.

Jag rotade rätt på följande
http://www.sifma.org/uploadedFiles/Research/Statistics/SIFMA_USBondMarketOutstanding.pdf

Husmarknaden toppade 2005/2006 och här kan man se att den typen av skulder också toppar därmed. Det som fortsatt stiga mest är Treasury och lite Corporate.

Totalen har dock fortsatt att stiga. Dock i huvudsak Treasury från 2006.

Så vi har haft stigande credit och stigande tillgångspriser. Och det är väl enligt "teorin".
Sedan har tillgångspriserna dalat medan kreditmängden fortsatt att öka. (M2 har inte minskat). Nu är det antagligen nominella värden som anges i filen och en hel del av obligationerna har väl ett betydligt lägre marknadsvärde. Tar man hänsyn till det har totalvärdet troligen fallit. Någon kanske kan rota rätt på en siffra på det.

Sedan handlar det inte bara om penningmängd. Utan också om omsättningshastighet. Här är en uppskattning av velocity of money:
http://en.wikipedia.org/wiki/File:M1VelocityEMratioUS052009.png

Här kan man se en minskning med ca 1/3 de senaste två åren.Vi står nu på samma nivå som på 80-talet. Och det kan väl förklara sänkning av tillgångspriser under den tiden utan att penningmängden minskat.

Om/när omsättningshastigheten ökar så kan vi rimligen få se ökningar igen, såvida vi inte dessförinnan ser en minskning i penningmängd.

FEDs exit strategy har diskuterats och ifrågasatts.

Att kreditmängden inte minskar beror på att räntan sänkts. Hade räntan legat kvar på samma nivå så hade vi sett en naturlig deflation.

Sedan så påverkas inte tillgångspriser enbart av penningmängden. Råvarupriser påverkar också och är i många fall en större orsak.

Om de ökar säger det oss att krisen verkligen inte är över. De måste minska. Skulderna är ju heller inte lika mycket värda, det är bara trams. Om du lånat ut en miljon till ett hus som nu är värt en halv miljon är det mycket troligt att personen bara skiter i att betala skulden. Då är skulden värd 0. Detta sker.

Även så kommer USA betala tillbaka sina skulder genom sedelpressarna. Så ett lån som var värt en miljon kanske sägs vara värt en miljon, men man har devalverat dollarn till punkten där det är värt en bråkdel.

Sen försöker de ju lappa ihop bubblan genom räntesänkningar. Det går inte att lappa ihop en bubbla, och jag ser inte att de kan hitta en annan bubbla ovanpå. Även om de gör det skjuter de bara upp korrektionen tills den blir värre.

Du har inte hört att alla penningmängdsmått över M0 helt och hållet är lån i samhället?

Det står i första inlägget att med "penningmängden" så avses totala antalet lån i samhället.

Det var fallande tillgångspriser vid stigande kreditmängd det gällde.

Det är en förklaring som Mish ger. Om man gör mark-to-market på kreditmängden så har den fallit.

Vad anser du styr omloppshastigheten?

Tråden handlar inte om varför kreditmängden inte minskar.