Den blivande bruden är försvunnen. Linda Chen-fallet

GH: Vad var det som var så hemskt det var ju bara nå ris som låg där?
MA: Ja men en död människa man såg ju jag såg ju att de va nå ben åtminstone jag menar jag
såg de och lukten den va inte ja.
GH: Ja men det är ju lite anmärkningsvärt eller hur du har ju i förhör när vi har suttit och
pratat med vid jag vet inte hur många gånger vi har tagit upp just den delen men du har ju
beskrivit ganska väl hur du ser dom här larverna och du tyckte det var äckligt du uttrycker nåt
i stil med att du inte ville gräva i det där eller nåt liknande.

MA: Mm.
GH: Det finns ju inga larver där.
MA: Nej ja då.
GH: Men däremot så finns det en väldig massa larver om du lyfter på den.
MA: Hmm.
GH: Och det är de jag tror att du har gjort att du har lyft på riset och du har fått en chock när
du har sett hur det har sett ut där under.
MA: Alltså jag tror inte jag lyfte på riset jag vet du jag tror inte de.
GH: Tror det kan jag säja det skulle du ha kommit ihåg tvärsäkert och det kommer du också
ihåg så säj inte tror där
MA: Då vill jag inte komma ihåg va jag såg där.
GH: Hur var reaktionen när du ser det du ser den måste ju har varit fruktansvärd ifrån mitt
perspektiv i alla fall?

MA: Ja jag vet inte alltså jag kommer inte ihåg att jag lyfte jag men om jag gjorde de i så fall
då är jag i nån jävla ……alltså då är de nånting som hjärnan inte vill minnas helt enkelt jag
kommer inte ihåg att jag lyfte jag.
GH: Lyfter du på den då ser man alla larverna.
MA: Mm.
GH: Och ser den man älskar över allt på jorden i det skicket det borde man ha kommit ihåg
det är en bild som jag tror skulle finnas på näthinnan varje timme hos dej.
MA: Ja ja jag vet inte jag kan inte förklara de om de är så då måste de ha blivit nå jävla
hjärnsläpp alltså då måste de ha blivit nå totalblock alltså för jag jag kan inte avsiktligt få
fram dom här bilderna.
GH: Och det är det jag tror också gör att när du ser det här så uppstår det ren och skär panik
så att säja.
MA: Ja de är väl de är väl ungefär va jag kände när jag ja vakna upp och såg allt de där när
jag såg att de va en kropp där.

GH: Men då står du ju kvar det har du beskrivit för oss?
MA: Ja jo men alltså ja……
GH: Men när du lyfter på det där då tror jag inte man står kvar längre och det är därför vi i
anslutning till fyndplatsen hittar ett par välliknande skor som dina.
MA: Hmm.

GH: Som fortfarande den tekniska undersökningen inte klar på.
MA: Mm.
GH: Och dom är inte ditkastade utan helt annat.
MA: Mm.
GH: Mer en person i panik i flykt.
MA: Person i panik i flykt ja.
GH: En person.
MA: Ja en person ja ok.
GH: Ja i panik på flykt.
MA: Mm, ja men i panik och flykt då är dom väl kastade då.
GH: Nej de behöver dom väl inte vara.
MA: Nej ok då skulle jag vara panikslagen och hade ett par skor som jag inte ville ha kvar då
skulle jag slänga dom.

GH: Nej men man kan ju tappa skorna.
MA: Ja dom skorna kan inte jag tappa men i alla fall.
GH: Du berätta själv hur du satte på dej dom där skorna att dom var löst knutna för du skulle
kunna kliva i dom på ett enkelt sätt.
MA: Ja precis men jag kan inte tappa dom för de för då skulle jag ju tappa dom så fort jag går
i trappen eller va som helst.
GH: Ja när jag säjer tappa så kanske du missförstår mej då men det borde du själv begripa du
behöver inte sitta och skratta åt det för det här är faktiskt väldigt allvarligt eller hur?
MA: Nej men alltså ja ja ja men jag vet inte men alltså
GH: Du har väl gått i snö någon gång och trampat ur stövlar eller vad du kan ha haft på dej?
MA: Ja oh ja stövlar är ju lätt och….
GH: Då begriper du väl vad jag är ute efter eller hur?
MA: Ja precis.
GH: Och det här tyder på enligt min personliga bedömning att det är en person i flykt.
MA: Hmm.
GH: Och därför tycker jag i mitt logiska resonemang att du har tittat under det här och det är
därför du ser larverna.
MA: Mm.
GH: Och då förstår jag dej om du har flyktat därifrån så att säja i panik.
MA: Mm, ja men.
GH: Var det så det har gått till eller?
MA: Ja alltså jag vet inte ärligt talat jag vet inte om jag har sett de där men ni får gärna
hypnotisera mej eller va som helst ……få fram.
CB: Vad har du för minnesbild nu Mats?
MA: Alltså de jag kommer ihåg de är att jag stod där och bara stirra de är liksom de är va jag
kommer ihåg.

CB: Om du blundar nu då. Om du blundar och så försöker du och få fram det här igen. Du
står där framför elden. Vad är det som händer?
MA: Jag vet inte de går inte de är bara helt svart.
CB: Och så ser du kroppen, ser det här benet som du har förklarat och du ser att det är.
MA: Mm.

CB: Du vill inte tro att det är Linda, men du vet någonstans att det är faktiskt Linda.
MA: Logiken säjer ju att de är Linda varför skulle jag annars vara där.
CB: Mm.
MA: Ja ja jag vet inte jag kan inte se att jag lyfter på nånting.
GH: Men sen blir du ju förhållandevis rationell då i alla fall för du lyssnar efter billjud och rör
dej i den riktningen ………
MA: Ja alltså jag börja ju ja höra eller jag öppnar väl örona kanske eller nånting inte vet jag
……ja och då börjar jag tänka på och ta mej därifrån liksom och försöka få dit hjälp för ja
polisen ...…
GH: Vad hade du tänkt dej för hjälp då?
MA: Ja inte vet jag nån som tar hand om kroppen och ja hittar bevis och liksom kollar
fingeravtryck och allt möjligt va som helst ………
GH: Det är ju ganska rationellt tänkt av en person då
MA: Ja men de tänkte jag väl inte då alltså exakt dom detaljerna vad skulle dom göra men
alltså få dit nån som kan hjälpa till och va kan dom hjälpa till med ja nu då tänker jag ju på de
i efterhand och då är de ju såna saker.

GH: För sen när du kommer ner till den här farbrorn och får kontakt med någon och prata
med så att säja så tillfrågas då berättar du om Linda och
MA: Ja jag har hört de ni har sagt att jag att jag sa att de va Linda som låg där men ja jag vet
inte de måste ju va de här logiska slutledningen att ja.
GH: För du säjer också för han är ju då han vet inte särskilt mycket den här farbrorn då utan
han undrar ju om hon behöver hjälp så han frågar om hon lever nej hon är död säjer du då.
MA: Ja den som låg där var definitivt död de…….
GH: Men då har du ju ……..talat om vem det är så att säja?
MA: Ja jag måste ju ha dragit den slutsatsen då.
GH: Mm, jag vet inte om du har några citat och läsa upp vad han beskriver det här som.
CB: Om vi tar första mannen som du träffar där nere vid stugan Lars Gauffin så säjer du "Jag
är Mats jag har hittat Linda i skogen och Gauffin han frågar dej då om hon var död, ja, fick
han svaret ja".
MA: Mm.
CB: Därefter så har vi ett avrapporterings PM från Liselotte Gustavsson som var en av dom
polismännen som var först på plats och då så uppger du till henne att, eller jag läser då:
"Mannen är mycket lik Mats Alm som figurerat på bild i pressen den senaste tiden. Jag sätter
mej på knä framför honom för att försöka få kontakt med honom. Mannen är mycket
medtagen men vid medvetande. Jag upplyser honom om att jag är från polisen han börjar
direkt svamla om Linda och om att han har hittat henne. Han är mycket ledsen och pratar
sluddrigt så det är svårt att till en början höra vad han säjer. Mats kan svara på frågor och
berättar att han har varit på en parkeringsplats som är övervuxen med jord och att Linda ska
ligga några meter in i skogen."

Fortsättning då från det här avrapporterings PM:et som Liselotte Gustavsson har skrivit: "Han
ser Linda hon ligger i skogen under några grenar det är flugor Mats börjar att gråta kraftigt
när han berättar om Linda. På frågan om hur det såg ut på platsen så kan han inte svara
förutom att det var den här parkeringsplatsen han säjer att det måste vara Linda".
MA: Ja de va de logiska antagandet liksom jag kunde inte komma på nån annan jag kunde
inte komma på nån anledning varför jag skulle ligga vid nåt annan lik.
CB: Mm, det som är precis som Göran säjer, det som är anmärkningsvärt det är ju det här att
det finns ju inte den mängden av flugor som du faktiskt säjer. Du uppfattar det som att det var
en svärm med flugor.
MA: Ja precis men de va väl som jag inbilla mej då. De va väl som jag tyckte då att de va ju
jätte mycke liksom, men de va väl kanske stanken som gjorde de ja.
GH: Likadant att det inte fanns några larver där överhuvudtaget då, ytligt sett.
MA: Ja.
GH: Och sen så din historia som du har beskrivit för oss om jag har förstått den rätt det är att
dom här personerna som transporterar dej till den här platsen gör du gällande att det är samma
personer då skulle ha bragt Linda om livet?

MA: Ja alltså de vet jag ju inte för jag såg dom ju aldrig där men alltså
GH: Nej men det är din
MA: jag har antagit det då.
GH: ja och det är det de bygger på så att säja för dom hittar ju trots allt till den här platsen
eller hur.
MA: Mm.
GH: Men det jag inte får ihop liksom det är att två personer har ihjäl Linda sen går det lite
över en månad sen kommer man på den ljusblåa idén att nej nu ska vi nog ta dit Mats och
lägga honom där också.
MA: Mm.

GH: Hur får du ihop det där alltså jag fattar inte det där?
MA: Ingen aning jag får inte ihop de.
GH: Men här är det någon som har haft ihjäl en människa och nu ska dom helt plötslig
konfronteras en gång till med risken för att bli upptäckt av någon eller några och ingen
vinning har dom i den här kidnappningsbiten överhuvudtaget det är inget våld dom binder
inte eller gör någonting mer med dej det våld som är det är att dom hotar dej med en kniv och
dom ger dej tabletter som du gladeligen sväljer.
MA: Mm.
GH: Tycker du att det låter rimligt?
MA: Nej.
GH: Och ingen annan förklaring har du?
MA: Nej.

CB: Ja jag tänkte vi skulle gå tillbaka till den här lappen nu som du skrev till mamma och
pappa.
MA: Mm.
CB: Och jag läser här igen "Hej mamma och pappa om ni läser det här betyder det att nåt har
hänt mej jag antar att dom som jag försöker spåra som jag misstänker för Lindas försvinnande
har gjort sej av med mej". Då undrar jag vilka? Hur har du försökt spåra de här och vilka
åtgärder har vidtagits?
MA: Spåra och spåra alltså jag vet inte hur jag ska säja jag har försökt hört mej för jag har
försökt fråga liksom eh hur vissa personer har betett sej, om nån har sett nånting eller så där
men ja ingen har ju sett nånting sånt där.
CB: Utveckla det här vidare.
MA: Ja alltså jag har allmänt frågat mej runt liksom men de är ingen ja vi kommer väl fram
till sen då efter jag hade skrivit den där lappen att ja att de verka inte va nån som hade sett
dom så ingen som tyckte att dom hade betett sej nå konstigt eller nånting så där…..

CB: Hmm.
GH: Sett dom? Vilka då?
MA: Ja Chris och de tänkte ju jag på då de va ju han jag hade i tankarna då liksom och
genom att han inte va helt ensam och med tanke på va Aino hade berätta för mej så tänkte jag
att jaha så här liksom så ja därför tänkte jag att då kanske ja de kanske va nån till inblandad
då.
GH: Vilka fråga du då?
MA: Ja jag fråga dels David på restaurangen om han hade ja märkt nå konstigt eller nånting
och så där.
GH: Märkt nå konstigt?

MA: Ja alltså runt Linda eller nå sånt där att hon hade haft nåt samtal på kinesiska på telefon
eller nåt sånt där alltså.
GH: Du tala inte om att du var intresserad av Chris?
MA: Nej nej nej jag sa ingenting sånt nej nej nej jag hade inga som helst bevis då hade jag
ingen tanke och tala om för nån heller vem de va jag eventuellt hade misstanke mot.
CB: Men återigen Mats, så att jag antar "att dom som jag försöker spåra"….
MA: Ja men om dom läser lappen då betyder de att jag är borta så på nåt vis hade de hänt
nånting va annars skulle hända alltså de de är de enda jag kunde komma alltså de är de enda
jag skulle inte försvinna frivilligt så då är de liksom ja.
CB: Jo men då måste man ju ge dom en ledtråd i så fall, var dom ska leta för någonstans för
du säjer även här i brevet "jag tror mej närma mej sanningen". Vad är sanningen? Vad
betyder det? Vad är sanningen i den här lappen?
MA: Jag trodde de ett tag att de verka som att de peka på dom men nej.
CB: Vilka dom?

MA: Ja med Chris då. Jag säjer dom i alla fall, för jag tror inte alltså, jag tror inte han kan ha
gjort de själv på nåt vis liksom jag trodde inte de då liksom att då när jag trodde att de kanske
kunde vara han ja.
CB: "Och därför gömmer du några viktiga saker här åt er".
MA: Ja jag hade ju tänkt och lämna dom där uppe då de va ju eh eh ja de är myntpappret de
är en påse som jag hade med en massa saker i eller en massa saker men myntpappret med
myntena som jag spart på då såna där lite ja gamla mynt eller va man ska säja sitter
fasttejpade på en papperslapp då och ja nå ring, reservringen och nå örhängen och lite sånt
där som jag tyckte va coolt som jag ville Hanna skulle få då. Örhängena då om dom, ja om
jag skulle försvinna då och så där och ja lite såna där skitsaker egentligen, om jag tänker
efter, men jag tyckte de va lite viktiga saker som jag ville skulle stanna inom familjen liksom.

CB: Mm.
MA: Ja.
CB: Men du misstänkte alltså när du skrev den här lappen….
MA: Ja.
CB: att Chris han skulle göra sej av med dej?
MA: Nej alltså de misstänkte jag inte. Jag bara skrev "de" ja inte vet jag why not ifall att för
säkerhets skull bara.
CB: Jag läser återigen Mats "jag antar att dom som jag försöker spåra som jag misstänker för
Lindas försvinnande har gjort sej av med mej".
MA: Ja ja de är enda anledningen till
CB: Så misstänker du Chris.
MA: de är enda anledningen till att dom skulle läsa den där lappen överhuvudtaget om dom
hittar henne för annars skulle dom inte ha hitta lappen.
CB: Och åter igen "jag tror mej närma mej sanningen".
MA: Ja jag trodde de också.
CB: Ja och vad bestod den sanningen i?

MA: Ja men sanningen de är alltså den sanningen som jag trodde då då. Ett tag då de va ju att
Chris låg bakom de på nåt sätt då, men jag kom ju ingen vart jag hitta ju liksom ingenting
efter ett tag till en början då verka de som så för de va vissa saker som peka på de här tyckte
jag då. Hur han betedde sej och lite sånt där då och sen de Aino berätta då ja då trodde jag
ännu mer på de och de va väl kanske då jag skrev den där lappen då.
CB: Vad berättade Aino?
MA: Ja Aino sa att hon trodde bergsäkert att de var Chris och nån till som hade gjort de då
hon kände sej övertygad om de hon sa hon på grund av olika saker som hon hade hört och
sånt där då så.
GH: Vad var det hon hade hört?

MA: Ja de va nå dels hade Lindas familj börja spritt illasinnade rykten om Linda att Linda va
en dålig människa och allt sånt dära eh och dels hade va heter de Chris blivit tvärförbannad
när han fick reda på att Linda hade skrivit testamente och ja de va lite såna där saker.
GH: Men det var efter hennes försvinnande alltså?
MA: Ja oh ja de va när dom hade kommit åkt tillbaka ner efter dom hade varit här uppe och
leta ett tag liksom när dom hade åkt tillbaka ner igen de va därför jag tänkte att de va han då
ett tag men sen tyckte jag nej fan ja hitta ingenting ingen som sa verka veta nå mera typ eller
ja så då.
CB: Du, sen så säjer du så här Mats, att förutom den här lappen så har du skrivit två andra?
MA: Mm.
CB: Mm, vad står det på dom då?
MA: Ja förmodligen inte riktigt lika dant så dära eh för de hade jag ju tänkt och gömma de då
när jag skrev dom så hade jag tänkt och gömma dom då ……
CB: Var då någonstans?
MA: Ja nånstans hemma hos mamma och pappa då, i rumme där jag sover då eh förmodligen
under sängen längst in bakom nånting då sen ja.
CB: Ok, men hur skulle dom då hitta det om du försvann? Det förstår inte jag, om du skulle
gömma de?
MA: Nej men alltså meningen va ju att dom skulle ju inte kunna det, utan att ja bara för att
mamma håller på och städa där eller nånting fast jag är här hemma och jobbar eller ja utan att
du skulle ju krävas mera va och då skulle de väl kanske dröja nåt år men sak samma nån gång
skulle dom hitta de liksom.

CB: Mm, åter igen vad jag skulle vilja att du utvecklar dej om. Vi tittar på dom lapparna som
ligger där hemma. Vad står det på dom?
MA: Ja dom är mycke kortare de står de är nog bara en sida en halv sida eller nånting de står
helt enkelt bara att jag älskar dom och ja ja att jag älskar dom.
CB: Mm, det är det enda som står på lappen?
MA: Ja i stort sett jag har inte de där är nog enda lappen jag skriver de ja att jag misstänkte
nån.
CB: Mm, och dom lapparna där det står, att du har skrivit jag älskar eller jag älskar er på, de
skulle du gömma så din mamma skulle hitta dem någon gång?
MA: Nej dom hade jag inte tänkt och gömma dom hade jag bara tänkt och låta ligga kvar i
lägenheten.

CB: Ok.
MA: Ja.
CB: Mm, Göran?
GH: Nej.
CB: Nej då är jag nöjd.
GH: Har advokaten några frågor nu?
MB: Nej tack.
GH: Då avslutningsvis då så vill åklagaren att vi ska delge er del av obduktionsprotokollet då
eh och där så är ett utlåtande och jag tänker läsa dom här att satserna då bara
MA: Atts va är de för nånting?
GH: Att satser.
MA: Jaha att.

GH: "Att omfattande förruttnelseomvallning av hud, mjukdel och inre organ, i skallen, hals,
rygg, armar, bröstkorg, buk, delar av höger och vänster lår, förruttnelseomvallning i form av
begynnande pergamentering, ……….och likvaxbildning i framför allt bröstkorg,
bröstkorgens nedre del samt underben, intakt skalle, torax, kotpelare, bröstkorg, extremiteter
och bäckenets skelett", eh jag hoppar sen ner till det som kan vara av intresse kanske eh, "att
identiteten genom rättsordontologisk undersökning kunde fastställas att någon säker
dödsorsak har ej kunnat fastställas att därefter dödssättet får betecknas som oklart", det finns
några att satser till i det här men jag utgår ifrån att det här kommer advokaten att delges eh
vid en omhäktning är det några frågor?
MA: Ja.
MB: Ja du kan börja du.
MA: Va då oklart?
GH: Man kan inte fastställa dödsorsaken.
MA: Så ingen kommer nånsin få reda på hur ja förutom den som gjorde de då?
GH: Ja kanske du kan berätta det?
MA: Ja om jag hade veta hade jag väl kunna berätta de så kan man inte veta om hon ja om
dom döda na snabbt och smärtfritt eller inte heller då (suckar gråter) nu känner jag ilska. Jag
trodde att man åtminstone skulle få reda på om hon hade plågats någonting hon hade
smärtsamt (gråter).
CB: Alexander kommer aldrig att få reda på hur hans mamma togs av daga om inte den som
har gjort det berättar det.
MA: Ja men om vi inte vet vem som har gjort de hur fan ska vi då få veta?
GH: Jag tror egentligen ………..önskan är ju naturligtvis att Alexander inte ska ……..
MA: Alla………….
GH: Är det någonting som du vill berätta så?
MA: Nej jag vet inte
GH: Du nämnde
MA: …………

Den fetmarkerade meningen i förhörsavsnittet:
"Så ingen kommer nånsin få reda på hur ja föutom den som gjorde det då?"

Jag ska göra som Lagro och berätta vad Mats Alm verkligen tänkte säga:

"Så ingen kommer nånsin att få reda på hur jag gjorde det?"

Lagro har ju ansett sig ha rätt att gå in ändra i två uttalanden åtminstone avlämnade
av Lars och Mats Alm. Den rätten kan då andra också ta sig.
Jag är i vart fall övertygad om att det var detta som MA menade egentligen men lyckades
bädda in det på ett annat sätt.

GH: Du nämnde här när vi pratades vid här under förhöret på fyndplatsen att du fick kanske
någon blackout därför vet du inte……
MA: Ja alltså ni säjer ju att jag om jag nu såg maskar så måste jag ha lyft på den men de är
som jag säjer alltså de om jag har gjort de då har de väl blivit nå blackout allts de de jag
kommer inte ihåg att jag lyft.
GH: Kan det ha blivit någon blackout så att du av någon anledning har bragt Linda om livet?
MA: Nej nej jag har inte dödat Linda jag har inte gjort nånting för att skada Linda.
GH: Du blir berörd utav det här i alla fall?

MA: Ja och inte veta om de gick fridfullt till eller inte de de hade jag hoppats få reda på
faktiskt om ja för de är ju som jag sa tidigare alltså dom här tre alternativena ja ja jag har ju
aldrig tänkt och ja försöka mej på och döda den personen om jag skulle hitta vem de va jag
har aldrig tänkt och döda den för jag för jag skulle aldrig kunna döda nån de tror jag inte men
däremot har jag fundera på kastrering om de va en kille men ja ja och om han hade plåga na
om hon hade dött plågsamt då hade jag definitivt.
GH: Vadå?
MA: Ja de jag sa då hade jag definitivt kastrera den jäveln om de va en kille då ja.
GH: Advokaten sög in luft också och ville säja någonting.
MB: Ja eh nej jag tänkte på det är det alltså tillsagt att vi inte får ta del av mer av
obduktionsprotokollet än du har läst upp nu?
GH: Absolut inte jag vet inte hur åklagaren kommer och hantera det här men jag har utgått
ifrån med viss reservation då att du kommer och få ta del av hela protokollet.
MB: Mm, men inte nu alltså?
GH: Jag ser inget hinder till att du inte skulle få läsa igenom det nu om du vill.
MB: Nej det skulle jag gärna vilja göra.
GH: Ja då kan vi ju ta
MB: Det är en sån pass viktig del i det här.
GH: Ja jag förstår det eh då kan vi ju ta ett brake så ska jag ………..av åklagaren …….
MB: Ja visst jag förstår sen sades det då häktningsförhandling är det bestämt att det ska bli en
häktningsförhandling till eller en häktningsframställan snarare.
GH: Ifrån mitt perspektiv ja men det är inte jag som bestämmer det utan det är åklagaren som
bestämmer så det är också en fråga som jag får ……….

MB: Ja väldigt tacksam om du ville fråga om vi får titta på det där för det där vill vi se.
GH: Mm, men då gör vi så att vi tar åter en paus och klockan har nu blivit 14:40. Ok då
återupptar vi förhöret och klockan har blivit 14:50, under pausen har advokaten efter beslut
från åklagaren fått tagit del av rapport om utvidgad rättsmedicinsk obduktion och läst igenom
det ja sen har jag egentligen inte några fler frågor har du nåt Camilla som du vill ta upp nu?
CB: Om du har någonting mer så kan du ta det först?
GH: Nej jag har inga.
CB: Nej eh jo det har varit en tuff dag för dej idag.
MA: De är som vanligt.

CB: Mm, fast jag tror att det har varit lite extra tufft idag. Du fick resultatet här nu.
MA: Ja de då.
CB: Mm.
MA: Fast inte va jag hoppats på jag hade hoppats på klara tydliga beslut besked.
CB: Mm, och hur som haver så är det så att vi får inte ihop den här historien Mats.
MA: Nej de vet jag de har ni sagt flera gånger.
CB: Och om det är så att du har svårigheter att berätta någonting muntligt, jag har förstått att
du sitter och skriver väldigt mycke nere på din kammare.
MA: Ja väldigt mycke och väldigt mycke. Jag har inte skrivit på flera dagar nu för jag blev så
uppsvälld i handleden de gjorde så fruktansvärt ont.

CB: Mm, för sist vi talades vid så
MA: Jag är ovan och skriva……….
CB: då hade du skrivit i 5½ timme.
MA: Ja ja precis jo jag försöker skriva.
CB: Och det jag vill ha sagt det är det att om du har lättare för och uttrycka dej i skrift så är
den varianten helt ok.
MA: Mm, ja alltså det boken handlar om de är ju liksom ja jag vet inte förlust av dom här
känslorna som kommer efteråt då eller ja vad händer sen liksom de är ju de jag vet inte de är
kanske ett sätt och försöka bearbeta på nå vis men.
CB: Och likadant minnet kanske har friskats upp ännu mer idag, för idag har du fått tänka på
när du stod….
MA: Ja alltså de blir bara mer och mer suddigt men.

CB: när du stod vid fyndplatsen och dom här blackouterna den här blackouten som du kanske
säjer att du fått.
MA: Eventuellt då eftersom ni säjer att enda sättet och se maggotana då larverna där va och
lyfta…men de kan vara så att jag inte såg dom också de kan ju vara att de liksom bara ja.
CB: En variant är i alla fall att om du vill berätta sanningen så sätter du dej ner och så skriver
du ner det så tar du med dej de hit nästa gång om du har svårt att förmedla det muntligt det
var de jag ville ha sagt.

MA: Mm, ja jag tror inte jag orkar skriva ner alltihopa igen för jag har nog sagt de så många
gånger så ja.
CB: Men om du ändrar din historia.
MA: Ja de har jag faktiskt fråga advokaten om de va möjligt men han sa att de går ju inte för
då måste jag kunna svara på vissa frågor så där ………..jag skiter i de sa jag då.
CB: Hur tänker du nu?

MA: Ja men de va ju när jag höll på och fundera på om de kanske va Peter.
CB: Jag förstår inte.
MA: Jo men då sa jag att då frågade jag advokaten vad händer om jag skulle förklara mej
skyldig, och säja att ja de är jag som har gjort de sa jag ja då kommer dom och börja fråga hur
har du gjort de och alltihopa såna där som inte kan svara på nån av dom frågorna då då sket
de sej i alla fall. Men de va ju liksom ifall att de skulle komma fram att de va att de börja
peka mot honom eller nånting men genom att de inte blir de då spelar de ingen roll då då.
CB: Är det du som har gjort det Mats då tycker jag att du ska visa lite heder och aktsamhet,
man får faktiskt stå för det man har gjort

MA: Oh ja absolut.
CB: Lyssna. Så sätter du dej ner på kammarn och så skriver du ner sanningsenligt precis så
som det har gått till.
MA: Ja jag kan väl sätta mej och skriva ner alltihopa igen då men ok då ja.
CB: Mm, för att du är ändå inne och snuddar vid att du skulle kunna tänka dej och ta på dej
någonting som du säjer att du inte har gjort.
MA: Ja varför inte? Jag menar för Alex skull skulle jag kunna göra de absolut.
CB: Mm, Göran?
GH: Nej har advokaten några fler frågor?
MB: Nej tack.
GH: Då har jag för avsikt och avsluta förhöret vi har dokumenterat det på video är det
någonting som du tycker har varit felaktigt eller har det varit ok så du kan godkänna det?
MA: Ingen aning jag kommer knappt ihåg nånting men ja de är säkert bra.
GH: Mm, har advokaten nåt?
MB: Nej jag vet ju vad som är inspelat och vad som är sagt så i övrigt kan jag inte ha så
mycke synpunkter.
GH: Nej precis klockan är i alla fall 14:55 och förhöret avslutas och det är Falun dag som
ovan.

CB: Ja jag tänkte vi skulle gå tillbaka till den här lappen nu som du skrev till mamma och
pappa.
MA: Mm.
CB: Och jag läser här igen "Hej mamma och pappa om ni läser det här betyder det att nåt har
hänt mej jag antar att dom som jag försöker spåra som jag misstänker för Lindas försvinnande
har gjort sej av med mej". Då undrar jag vilka? Hur har du försökt spåra de här och vilka
åtgärder har vidtagits?
MA: Spåra och spåra alltså jag vet inte hur jag ska säja jag har försökt hört mej för jag har
försökt fråga liksom eh hur vissa personer har betett sej, om nån har sett nånting eller så där
men ja ingen har ju sett nånting sånt där.
CB: Utveckla det här vidare.
MA: Ja alltså jag har allmänt frågat mej runt liksom men de är ingen ja vi kommer väl fram
till sen då efter jag hade skrivit den där lappen att ja att de verka inte va nån som hade sett
dom så ingen som tyckte att dom hade betett sej nå konstigt eller nånting så där…..

CB: Hmm.
GH: Sett dom? Vilka då?
MA: Ja Chris och de tänkte ju jag på då de va ju han jag hade i tankarna då liksom och
genom att han inte va helt ensam och med tanke på va Aino hade berätta för mej så tänkte jag
att jaha så här liksom så ja därför tänkte jag att då kanske ja de kanske va nån till inblandad
då.
GH: Vilka fråga du då?
MA: Ja jag fråga dels David på restaurangen om han hade ja märkt nå konstigt eller nånting
och så där.
GH: Märkt nå konstigt?

MA: Ja alltså runt Linda eller nå sånt där att hon hade haft nåt samtal på kinesiska på telefon
eller nåt sånt där alltså.
GH: Du tala inte om att du var intresserad av Chris?
MA: Nej nej nej jag sa ingenting sånt nej nej nej jag hade inga som helst bevis då hade jag
ingen tanke och tala om för nån heller vem de va jag eventuellt hade misstanke mot.
CB: Men återigen Mats, så att jag antar "att dom som jag försöker spåra"….
MA: Ja men om dom läser lappen då betyder de att jag är borta så på nåt vis hade de hänt
nånting va annars skulle hända alltså de de är de enda jag kunde komma alltså de är de enda
jag skulle inte försvinna frivilligt så då är de liksom ja.
CB: Jo men då måste man ju ge dom en ledtråd i så fall, var dom ska leta för någonstans för
du säjer även här i brevet "jag tror mej närma mej sanningen". Vad är sanningen? Vad
betyder det? Vad är sanningen i den här lappen?
MA: Jag trodde de ett tag att de verka som att de peka på dom men nej.
CB: Vilka dom?

MA: Ja med Chris då. Jag säjer dom i alla fall, för jag tror inte alltså, jag tror inte han kan ha
gjort de själv på nåt vis liksom jag trodde inte de då liksom att då när jag trodde att de kanske
kunde vara han ja.
CB: "Och därför gömmer du några viktiga saker här åt er".
MA: Ja jag hade ju tänkt och lämna dom där uppe då de va ju eh eh ja de är myntpappret de
är en påse som jag hade med en massa saker i eller en massa saker men myntpappret med
myntena som jag spart på då såna där lite ja gamla mynt eller va man ska säja sitter
fasttejpade på en papperslapp då och ja nå ring, reservringen och nå örhängen och lite sånt
där som jag tyckte va coolt som jag ville Hanna skulle få då. Örhängena då om dom, ja om
jag skulle försvinna då och så där och ja lite såna där skitsaker egentligen, om jag tänker
efter, men jag tyckte de va lite viktiga saker som jag ville skulle stanna inom familjen liksom.

CB: Mm.
MA: Ja.
CB: Men du misstänkte alltså när du skrev den här lappen….
MA: Ja.
CB: att Chris han skulle göra sej av med dej?
MA: Nej alltså de misstänkte jag inte. Jag bara skrev "de" ja inte vet jag why not ifall att för
säkerhets skull bara.
CB: Jag läser återigen Mats "jag antar att dom som jag försöker spåra som jag misstänker för
Lindas försvinnande har gjort sej av med mej".
MA: Ja ja de är enda anledningen till
CB: Så misstänker du Chris.
MA: de är enda anledningen till att dom skulle läsa den där lappen överhuvudtaget om dom
hittar henne för annars skulle dom inte ha hitta lappen.
CB: Och åter igen "jag tror mej närma mej sanningen".
MA: Ja jag trodde de också.
CB: Ja och vad bestod den sanningen i?

MA: Ja men sanningen de är alltså den sanningen som jag trodde då då. Ett tag då de va ju att
Chris låg bakom de på nåt sätt då, men jag kom ju ingen vart jag hitta ju liksom ingenting
efter ett tag till en början då verka de som så för de va vissa saker som peka på de här tyckte
jag då. Hur han betedde sej och lite sånt där då och sen de Aino berätta då ja då trodde jag
ännu mer på de och de va väl kanske då jag skrev den där lappen då.
CB: Vad berättade Aino?
MA: Ja Aino sa att hon trodde bergsäkert att de var Chris och nån till som hade gjort de då
hon kände sej övertygad om de hon sa hon på grund av olika saker som hon hade hört och
sånt där då så.
GH: Vad var det hon hade hört?

MA: Ja de va nå dels hade Lindas familj börja spritt illasinnade rykten om Linda att Linda va
en dålig människa och allt sånt dära eh och dels hade va heter de Chris blivit tvärförbannad
när han fick reda på att Linda hade skrivit testamente och ja de va lite såna där saker.
GH: Men det var efter hennes försvinnande alltså?
MA: Ja oh ja de va när dom hade kommit åkt tillbaka ner efter dom hade varit här uppe och
leta ett tag liksom när dom hade åkt tillbaka ner igen de va därför jag tänkte att de va han då
ett tag men sen tyckte jag nej fan ja hitta ingenting ingen som sa verka veta nå mera typ eller
ja så då.
CB: Du, sen så säjer du så här Mats, att förutom den här lappen så har du skrivit två andra?
MA: Mm.
CB: Mm, vad står det på dom då?
MA: Ja förmodligen inte riktigt lika dant så dära eh för de hade jag ju tänkt och gömma de då
när jag skrev dom så hade jag tänkt och gömma dom då ……
CB: Var då någonstans?
MA: Ja nånstans hemma hos mamma och pappa då, i rumme där jag sover då eh förmodligen
under sängen längst in bakom nånting då sen ja.
CB: Ok, men hur skulle dom då hitta det om du försvann? Det förstår inte jag, om du skulle
gömma de?
MA: Nej men alltså meningen va ju att dom skulle ju inte kunna det, utan att ja bara för att
mamma håller på och städa där eller nånting fast jag är här hemma och jobbar eller ja utan att
du skulle ju krävas mera va och då skulle de väl kanske dröja nåt år men sak samma nån gång
skulle dom hitta de liksom.

CB: Mm, åter igen vad jag skulle vilja att du utvecklar dej om. Vi tittar på dom lapparna som
ligger där hemma. Vad står det på dom?
MA: Ja dom är mycke kortare de står de är nog bara en sida en halv sida eller nånting de står
helt enkelt bara att jag älskar dom och ja ja att jag älskar dom.
CB: Mm, det är det enda som står på lappen?
MA: Ja i stort sett jag har inte de där är nog enda lappen jag skriver de ja att jag misstänkte
nån.
CB: Mm, och dom lapparna där det står, att du har skrivit jag älskar eller jag älskar er på, de
skulle du gömma så din mamma skulle hitta dem någon gång?
MA: Nej dom hade jag inte tänkt och gömma dom hade jag bara tänkt och låta ligga kvar i
lägenheten.
[...]
MA: Va då oklart?
GH: Man kan inte fastställa dödsorsaken.
MA: Så ingen kommer nånsin få reda på hur ja förutom den som gjorde de då?
GH: Ja kanske du kan berätta det?
MA: Ja om jag hade veta hade jag väl kunna berätta de så kan man inte veta om hon ja om
dom döda na snabbt och smärtfritt eller inte heller då (suckar gråter) nu känner jag ilska. Jag
trodde att man åtminstone skulle få reda på om hon hade plågats någonting hon hade
smärtsamt (gråter).
CB: Alexander kommer aldrig att få reda på hur hans mamma togs av daga om inte den som
har gjort det berättar det.
MA: Ja men om vi inte vet vem som har gjort de hur fan ska vi då få veta?
GH: Jag tror egentligen ………..önskan är ju naturligtvis att Alexander inte ska ……..
MA: Alla………….
GH: Är det någonting som du vill berätta så?
MA: Nej jag vet inte
GH: Du nämnde
MA: …………