Tillväxt under guldmyntfotens regim

Finns en fin text skriven av nån förläst Timbroekonom. Han går igenom svenskt bankväsende under guldmyntfot på ett lättförståeligt sätt.

Finns här:

http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/7566514X.pdf

Den texten borde förklara TS frågeställningar.

Det man bör komma ihåg och hålla i minnet är kopplingen mellan krediter och reserver. Under guldmyntfotens gyllene år så fanns egentligen inte så mycket regleringar på kreditgivningen utan dess expansion reglerades genom bankernas interna konkurrens.

Funkade så att fullt med privata banker emitterar sina egna sedlar. När sedlarna kommer in i konkurrerande banker så begär dessa guld i utbyte för att öka sina egna reserver på konkurrentens bekostnad. Det finurliga med detta är att om någon girig bank börjar trycka egna sedlar som sjutton så förlorar den snabbt sina reserver till andra banker.

Det ovan betyder dock inte att en viss mängd reserver innebar en viss mängd utestående sedlar utan att alla banker "tvingades" till ungefär samma tillväxttakt i kreditökningen samt andelen reserver. Ledde till att antalet utestående krediter faktiskt ökade snabbare än ökningen av ädelmetallreserver under hela artonhundratalet. Detta är ju också en naturlig konsekvens av ett ökat förtroende för bankerna.

I texten nedan utgår jag från perfekt fungerande marknader:
Om uppbackningen är 100% och du har en viss mängd guld så innebär tillväxten av totalproduktionen ett prisfall på tillverkade varor och tjänster. Om vi har frihandel med andra länder kommer prisfallet på tillverkade varor att leda till handelsöverskott. Handelsöverskottet innebär att guld strömmar in i landet vilket höjer priserna tills handelsöverskottet försvinner.

Tack för länken, glimmande! Jag har läst genom alla sidor idag. Tog ett antal timmar men det var lätt värt det!

Jag förstår nu hur guldmyntfot fungerar. Tror jag gillar fribankskolan!

Du kan läsa om i Fribankskolan (som länkades till ovan) vad som hände under skördetiden när bankerna inte var tillåtna att ge ut sedlar och säsongsanpassa sedelmängden. Titta även på grafen över mängden privat utgivna sedlar i Sverige och hur den varierade över året.

Krav på 100% reserver är totalitärt och har aldrig existerat i västerlandet. Inte ens muslimerna tillämpar det fast Sharia föreskriver det.

"Man" har haft FRB i världen sedan Mesopotamien 2000 f.Kr.

Jag uppskattade ditt inlägg som helhet men tyckte ovanstående var underligt.

Kreditmängden ökar för att förtroendet för bankerna växer. Vad skulle målet för en kredit vara? Att hylla bankerna? Drivkraften för att utveckla ett kreditväsende är mycket djupare. Den som tjänar bra nu vill kunna fördela inkomsten över livscykeln. Folk som sitter på idéer men saknar pengar vill göra investeringar. Detta är drivkraften bakom expansionen av krediter på 1800-talet.

Det finns en massa att læsa, varfør skulle jag læsa den texten? Sæger den emot mitt påstående att det går att ha deflation och tillvæxt samtidigt?


Och?

Sorry, jag hade fått för mig att du var Rothbardian. Du försvarade österriska konjunkturteorin med frenesi. Jag drog för långtgående slutsatser.

Du kan läsa Fribankskolan ändå, för den är intressant.

Prisnivån under guldmyntfot och med ett privat kreditväsende kan förväntas falla. Anledningen är att priser uttrycks relativt guld och att guld är en förhållandevis knapp resurs.

Var mer ett försök att kondensera den underliggande trenden under hela artonhundratalet i både Sverige och Skottland. I början av denna typ av banksystem var reserverna jämfört med utlåningen betydligt högre än vid slutet. Orkar inte leta upp siffrorna just nu men det sjönk ganska drastiskt till vill minnas 4-5%.

Det jag försökte peka på (vilket mycket väl kan vara fel då jag är en stackars hobbyekonom) är något som kan förklaras med följande tankeexperiment:

Antag att vi har ett stabilt fribankssystem. De ger ut krediter, sedlar strömmar in i andra banker som löser in dem i guld.

Om samtliga banker ökar mängden utestående sedlar med t ex 5% och sedlarna sprids ut över hela banksystemet så kommer kraven som bankerna har på varandra att kancellera. Vi har alltså ännu en gång någon sorts jämvikt fast med en lägre reserv relativt sett.

Att detta skulle driva bankerna till att försöka matcha varandras "beteende" gällandes reserver och kreditgivning är mer en magkänsla jag har än något bekräftat. Självklart kan enskilda banker bete sig helt annorlunda beroende på de investeringsmöjligheter som finns tillgängliga så mina spekulationer får väl mest anses vara för systemet som helhet.

Håller med dig om poängen med banksystemet.

Roligt att du nämner grafen med sedelmängden. Kommer ihåg när jag läste den där boken i min glada ungdom 2001. Då hade jag inte så mycket hum om finansiella infrastrukturen. Blev helt fascinerad av hur pengamängden följde ekonomins finansiella behov som ett urverk. Redan innan hade jag hobbystuderat geopolitik i några år och halkade in på vad finans egentligen är.

Tycker också att kritikerna av FRB är lite överdrivna. Banksystemets funktion är att sammanföra sparare och investerare i ett förutsägbart ramverk. FRB är någonting som mer eller mindre uppstår automatiskt då pengar både går in och ut ur banken. Det viktiga och produktiva är den sociala relationen som skapas genom att binda samman dessa.

Är absolut öppen för alternativ. Men ibland känns FRB-chattande som att diskutera med övertygade kommunister som tror stenhårt på samhället efter revolutionen utan att kunna specifiera det minsta om hur det ska organiseras.

Per Hortlund har ju skrivit om hur välkapitaliserade banker var på den tiden jämfört med nu. Förutom reserver i guld på kanske 4-5% hade de andra tillgångar, kanske upp till 20% av utlåningen. Tittar man enbart på guldet ser det bräckligt ut.

Undrar exakt hur clearinghusen fungerade, om de enbart accepterade guld eller om det som idag gick att låna mot godkända säkerheter. Om inte måste tillfälliga underskott lösts med lån från andra banker.

Om bankerna synkroniserat ger för stora krediter så kan de klara sig sinsemellan men det borde få effekter på prisnivån och bankernas guld blir då billigt. Den sedel man tryckte och lånade ut till alkisen kommer tillbaka och nu vill någon lösa in den mot guld. Bankens möjlighet att få tillbaka guldet hänger då på alkisens intjäningsförmåga.

Du har såklart rätt. Det var länge sedan jag egentligen brydde mig om dessa frågor så jag kommer nog läsa igenom hans bok igen. Vill minnas att statsobligationer i vissa av banksystemen också kunde användas som reserver. Har dock ingen egentlig kunskap om exakt hur upplägget fungerade. Om vi tittar på Sverige så är ju riksgälden (som fixar statens lån) och riksbanken lika gamla som statens totala krig i öst. Dessa tog självklart och samverkade med det privata banksystemet på finurliga sätt.

Tror att kravet är AAA-klassining för USA? (Även banker i Sverige har sådana men då kanske bara som belåningsbar tillgång).
Och det har varit suget efter AAA-klassade obligationer som drev fram AIGs CDSer (försäkringar). Man kan då ta en lägre klassad obligation och kombinera med en CDS och detta ses då som likvärdigt AAA.

Jag tror att detta förfarande bara gällde lån med säkerhet i fastigheter. Och AIG tyckte då att CDSer för fastighetslån behöver vi inte avsätta någon fondering för. Dom falerar ju aldrig.
http://www.bloomberg.com/apps/news?pid=20603037&sid=ac9y1xr7yNhQ

Bara ungefär 120 år fel men annars så är det säkert så.