Kan du med o kasta ut ditt barn?[problem med flickvännens myndiga dotter//mod]

Jag undrar över lite grejer Tashoku.

1. Mamman, din tjej, är det verkligen en person du skulle vilja ha barn med när du ser hur vek hon är som inte säger till sin dotter på skarpen?

Jag menar, visst, dottern är arg eller ledsen över nånting, men att som mamma låta dottern styra hemmet och bete sig så illa mot dennes partner, det är ju helt sinnessjukt.. Hur ska det gå då om erat gemensamma barn beter sig så illa mot en person, ska mamman då bara stå och glo och inte säga till? Man MÅSTE låta barnet veta att det är mamma och pappa som bestämmer, man kan INTE låta ett barn (oavsett ålder) som, speciellt, fortfarande bor hemma trampa så där på andra människor.
Hon ska ju givetvis inte kasta ut dottern, men lära ungen att visa respekt borde hon banne mig göra. Så beter man sig inte, och så låter man inte sina barn bete sig, punkt slut.

2. Vill du verkligen ha dottern i ditt liv? För även om hon på eget initiativ skulle flytta, så skulle säkert alla familjemiddagar och träffar bli plågsamma.



Nej, jag tycker att du ska se dig om efter ngn annan, det finns fler fiskar i havet, och ALLA människor förtjänar att bli behandlade med respekt, så även du..

Hur eller hur så tycker inte jag att man kan kasta ut en uppstudsig 18-åring som inte kan försörja sig själv. Det är nu det gäller att inte släppa taget. Någon måste vara den vuxna, och denna någon kan knappast vara 18-åringen.

Att säga ifrån däremot om hon beter sig illa är förstås både OK och önskvärt, men aldrig hota med att hon inte får bo kvar hemma. Det ger henne signalen att hon inte är önskvärd i sin egen familj.
Hur tror ni att det känns?

Om ett par år kan denna tjej vara helt annorlunda, och själv inte förstå hur hon kunde vara så jobbig och bråkig.

Jag tänkte då att om vi får barn så ska jag vara den starke utav oss, den som inte bävrar för att få en dålig-pappa-stämpel-på-mig-för-jag-säger-emot-mitt-barn.

Det är lite äckligt ibland o se hur hon slavar för sina barn.

De kan va lediga men mamman ska jobba, ändå kan de komma o säga "kan du handla mango till mig mamma?" (20åring ffs!)

"jag ska ha grillfest ikväll, kan du tvätta balkongstolarna medans jag gör mitt hår" - BLÄ! (18årig)

"Mamma min cyckel funkar inte, fixa den!" (18åring)

"Jag SKA ha en sparkcyckel idag!!!" (11år)

Tänker att sådär ska inte våra barn få bete sig. Men hon vill att barnen ska gilla henne mycket mycket mer än deras pappa, vilket de gör. Tror hon får bekräftelse om de vill att hon ska passa upp dem.

Fan hon tänkte sticka mitt under vår dejt en gång för att köra sina barn till stranden, de orkade inte åka buss.

Men hon såg att jag blev ledsen så hon körde dem inte dit, men hämtade dem efteråt som kompensation.



Mm, kommer säkert en sån tid. Alla mognar vi med åren vare sig vi är gamla eller unga. Ibland känner jag för o säga förlåt för att jag sa så om deras mamma, fan var så arg bara. Jag var nära på o skicka en intim bild av deras mamma till två av syskonen som bråka med mig.

Men men, jag ska inte skaffa barn med denna gamlingen, hur rar o vacker hon än är så ere inte meant to be tyvärr.

Så småsint och hämndlysten som du verkar är det nog bäst om du låter bli att att försöka uppfostra någon öht.

Du gör nog rätt i att dra dig ur familjen med tanke på vad du var nära att göra.

Det är nog läge för dig att rannsaka dig själv. Hur kan man ens överväga att göra en sådan sak?
Det tyder på att situationen är så infekterad att det inte går att reparera.

Har övervägt värre saker än så. Har flera gånger känt för att misshandla dem och deras pojkvänner.

Jag blir förvårnad själv hur jag kan sjunka så lågt och bli så vidrig. Det är nåt med dem barnen som verkligen tar fram det värsta ur mig och jag blir äcklad på mig själv som låter mig provoceras av några bortskämda bitterfittor.

Ska bli skönt o flytta till hösten när studierna börjar. Börja om lite på nytt, komma bort från den familjen. Kanske ska byta telefon nummer med.

Sitta o måla mina tennsoldater o slippa groll o gräl. Färg o tenn känns så mycket enklare.

Ja, det är nog inte lika komplicerat att måla tennsoldater som att ge sig in i en familj där tonårshormoner härjar!