Hur tänker den här katten?

Intressant. Hade ingen aning om att det fanns en sån sida.
Öronmärkningar är svåra att se, bra gjort! Min är öronmärkt men jag kan inte se vad som står i hennes öra.

Fast det blir så missriktat både mot ägaren men framförallt mot katten som redan har en ägare.

Katter för inget psykologiskt krig, det är du som för det mot dig själv för att du eg vill behålla katten.
Varför skaffar du inte en alldeles egen katt. Eller två?

Om kattskrället fräser bara av att komma i närheten av ägaren säger det väl nåt om hur den tyckte om att bo där. Låt kattfan göra som den vill.

Jag har tidigare haft katt. Nu har jag en dotter som är allergisk mot katter, så jag kan inte ha någon permanent.

Det är för övrigt fullt med katter i området (på tok för mycket egentligen), och jag har i allmänhet köksdörren öppen. Så det är vanligt att någon katt kommer och tigger lite när jag lagar mat.

Ja, jag gissar att den dragit vidare...och hittat någon som bjuder på något annat än torrfoder

Det blir alltid extrasvårt att se öronmärkning på en katt som går ute, den verkar slitas mer då.

Men kattens uppträdande mot ägaren säger "allt". Sorgligt nog.
För övrigt är den nog inte van torrfoder, därför var den lite kräsen.
Kommer den på fler besök så tycker jag du ska ringa djurskyddsinspektören, eftersom du inte kan ha den själv.
Det går väl an för den att springa ute sommartid men till hösten-vintern är det värre.
Jag tror inte katten går hem då heller.
Mvh

Nej, katter kan inte klara sig ute, inte ens på sommaren om de inte får mat. De är alldeles för beroende av människan, och jagar bara för nöjets skull.

Du har så rätt! Men jag tror att det finns djurvänner lite överallt som ger en matbit till en hungrig katt. Dom förvildade katterna matas även här i staden trots att folk får smyga med det för att inte få obehag av andra.
Men jag hoppas att TS tar kontakt med djurskyddsinspektören så katten slipper springa ute.
Mvh

Det är självklart, och du behöver inte dalta med mig. Jag försökte, i text, utrycka min civilplikt mot sommarkatter.
En katts uppträdande mot dess ägare säger alltid en hel del om förhållandet mellan de två, eller bara att katten är dåligt uppfostrad.

Än en gång - du har rätt i vartenda ord! Önskar att fler kände på samma sätt!
Tyvärr verkar det i stället bli värre för varje år
Har senast i dag läst i "papperstidning" att djurskyddet försämrats nu sedan Länsstyrelsen övertagit djurskyddet. Illa då det var dåligt tidigare.
Mvh

I går kväll när vi skulle gå och lägga oss så hittade vi inte lillkatten som alltid kommer när man ropar. Vi letade och letade och hennes mamma verkade orolig också. När fåglarna tystnade och det var becksvart ute trotsade jag min grävlingrädsla och begav mig ut och letade mera. Till sist hörde jag ett mycket mycket svagt jam någonstans en bit bort. Jag ropar och lyssnar och hamnar till sist utanför min systers hus, som ligger intill. Jag tittar in genom fönstret och där sitter en liten förtvivlad kisse.

Det visade sig att min mamma varit där med några saker och sedan låst dörren. Min syster skulle inte komma tillbaka på 5 dagar och det var mitt i natten - vilken tur, jag kom på att det fanns en reservnyckel undangömd på hemlig plats. Puh, en ledsen kisse springer tacksamt ut, hon har varit inlåst 4 timmar. Tänk om vi inte upptäckt henne! Har någon av er varit med om att en katt blivit ofrivilligt inlåst?

Hoppsan, jag skulle postat det ovan nämnda inlägget som en egen tråd, men kom väl åt fel knapp. Det måste ha sett helt förvirrat ut. Sorry.

Men för att återknyta till det ursprungliga ämnet så känner jag till en katt som varje sommar flyttade in hos en "sommarfamilj". Han riktigt satt och väntade i juni på att dom skulle komma ut till stugan. Sedan när sommaren var över gick han hem till sitt permanenta hem 500 meter därifrån som om inget hade hänt. Detta upprepades många år och de två inblandade familjerna vande sig.