Vad heter detta argumentationsfel?

Vet inte ifall tråden är speciellt välplacerad men jag kunde inte komma på något bättre alternativ...

Hursomhelst, vad kallas det argumentationsfel när motståndaren syftar tillbaks på något man själv sagt, fast han säger ordet annorlunda?

För att citera situationen kortfattat:

Han: "Hur kan du ens bry dig om att..."
Jag: ..."jag tar inte illa upp alls"...
Han: "Och om du inte brytt dig..."

Enligt honom menade jag att jag inte brydde mig när jag sade "jag tar inte illa upp alls", vilket jag inte gjorde - isåfall hade jag ju sagt att jag inte brytt mig . Senare i diskussionen syftar han tillbaka på det jag sade, och då skrev han "Och om du inte brytt dig", precis som om jag hade skrivit att jag inte brytt mig.

Detta är vad jag förstått ett argumentationsfel av honom, själv kallar jag det att fiffla med ord, men det är ju givetvis inte den 'officiella' definitionen. Så vad heter detta argumentationsfel egentligen?

Ursäkta för eventuella missuppfattningar pga halvsömnigt tillstånd från mitt håll och tack på förhand!

Det är en lättare form av halmdocka/-gubbe. På engelska kallat straw man.

Här är ett par förslag till termer:

1. vinklad referens
2. skruvad tolkning
3. skruvade synonymer
4. träkarl (som ungefärlig översättning av halmkarl)

Någon etablerad svensk term kommer jag inte på, utom möjligen partiledardebatt.

Något det finns ett överflöd av i trådarna här på FB.

EDIT: Vilket även jag gjort mig skyldig till några gånger.

Kanske även något slags ekvivokation, om det nu handlar om att vederparten uttolkar bry sig som 'lägga märke till', 'engagera sig' i medveten missuppfattning av den avsedda betydelsen 'ta illa upp'?

Tack så mkt! Precis detta jag sökte efter .

Bumpar denna tråd istället för att starta en ny då mitt googlande inte blev framgångsrikt.

Jag söker uttrycket (latin?) när motståndaren i en argumentation uppmanar mig att hitta bevis eller källa för hans/hennes påstående.

Nu tror jag något blev fel.. Det är väll inte du som ska bevisa motståndarens punkt ?

Du kanske söker detta? Eget exempel (som man tyvär stöter på..):

Jag tror att Powerless1 menar att när motståndaren i en argumentation lägger på ansvaret på en själv att motbevisa hans påståenden.

Du kan inte bevisa att jag har fel, alltså har jag rätt, typ. Mycket vanligt bland konspirationsteoretiker, pseudovetenskapsanhängare och den allmänna typen av foliehattar. Man kan kanske klassificera också detta som en form av argumentum ad ignorantiam, men den har vad jag vet ingen specifik beteckning.

Man kan ju också tänka sig att Powerless1 menar situationer där motdebattören skriver typ "Det finns hur många undersökningar som helst som bevisar mitt påstående, jag orkar inte leta åt dig". Men att det skulle finnas någon latinsk term för det tvivlar jag på.

Tack för inkomna svar.
Ja, det är just det som är det tokiga!
Hmm, det var den formen av ignoratiam som jag (kanske) sett ett speciellt namn på. Men jag kan minnas fel.

I just detta fallet var det inte riktigt det, men det vore ju fint om alla dessa argumentationsfel fick latinska uttryck så man kunde briljera i debatter

Det lilla ordet »ju« har relevans i detta sammanhang.

– Modern forskning visar ju att mobilstrålning i normala doser har ingen dött av.

Ordboken:

¹ju adv. = vilket faktiskt får sägas vara bekant eller sant anv. för att markera att talaren vill ha medhåll el. vet att lyssnaren redan känner till det talaren säger...

Adverbet »ju« har diskuterats ingående på åtminstone en särskild tråd.

Det finns en mera infam situation, när talaren förutsätter medhåll av publiken och gör detta i kraft av formell auktoritet eller med hänvisning till Monsantos eller SKB:s eller BP:s försäkringar. Det handlar om att ta ett tolkningsföreträde för givet. Det handlar om en missriktad altruism, viljan att inte göra Näringslivet besviket. Näringslivet har en känslig själ, särskilt nu i efterdyningarna till den värsta lågkonjunkturen i mannaminne, ju. Om ni inte begriper inlindade partsinlagor, så begriper ni väl att folk blir blåsta på pensionerna om inte Näringslivet får koka vatten med fissionskraft. Normala doser av strålning har ju ingen dött av. Dessutom kommer ju fjärde generationens reaktorer att bränna de isotoper som vi så förutseende har sparat i mellanlager. Javisst, G4-mobiler kräver starkare sändare, men mobilstrålning i normala doser är oskadligt. Annars blir pensionfonderna blåsta.