Statsfeminismen - ett hot mot liberala värderingar

Statsfeminismen har länge haft Sverige bildligt talat i ett punggrepp. Radikalfeminismen i Sverige, bygger på en marxistisk ideologi, genomsyrar alla politiska partier, och är ett stort hot mot liberala tankegångar. Framförallt gäller detta områden inom utbildning, arbetsmarknad, familje- och sexualpolitik, där vansinniga, rättsosäkra, mansdiskriminerande, och icke-liberala tvångslagar har stiftats. Därför är den intressant att belysa ur ett liberalt perspektiv.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Statsfeminism

Vad tycker ni?

Tycker att det är fel att blanda ihop Statsfeminism med Radikalfeminism.

Nej, inte alls. Har du kollat länken? Den feministiska politik som bedrivs i Sverige bygger på existensen av en könsmaktsordning (vilket inte styrkts vetenskapligt). Det är just existensen av könsmaktsordningen som är central i radikalfeminismen. Män betraktas som förövare och kvinnor som offer.

Hur förklarar du att män och kvinnor har olika löner trots samma jobb, ålder och kunskap? Generellt till kvinnors nackdel.

Arbetsgivaren räknar med att kvinnor minst en gång i livet kommer ta föräldrarledigt, och då mycket längre tid än mannen. För att lindra den ekonomiska förlusten företaget räknar med iom detta, väljer man att direkt dra ner på kvinnans lön.

Givetvis väldigt tråkigt, men knappast något man kan skylla manschauvinism.

Rensat för olika faktorer så är skillnaden försumbar. Kvinnors sjukfrånvaro är även högre, vilket kan påverka lönen.

Det stämmer, men varför kommer det sig att par inte delar på föräldraledigheten? Hur kommer det sig att företaget ser på det på detta sätt?

Varför är kvinnors sjukfrånvaro högre? Skillnaden är inte alls försumbar.

Riktigt. Pratet om en könsmaktsordning, att människan är ett oskrivet blad, etc är rena dumheter från neurotisk PK. Jag rekommenderar Steven Pinkers Ett oskrivet blad och andra myter om människans natur:

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=912702587X

Han är inte Manchesterliberal, men PK-människor skulle avsky denna bok, och de gör det också, förresten. Pinker nämner som exempel att det föddes för en tid sedan i USA tjugotalet pojkar med defekta könsorgan. De uppfostrades som flickor, men hälften av dem sade vid fem års ålder att de var pojkar, de älskade brottningslekar, etc. Sedan har vi fallet med en pojke som råkade ut för en usel omskärelse, så han förlorade sin lem. Även han uppfostrades som Brenda (har för mig att han hette Brad) och all PK jublade över det så kallade beviset att könet är en social konstruktion. Men senare visade det sig att Brenda var djupt olycklig, kände sig inte alls som en äkta flicka, fick depression, ända tills den dag föräldrarna avslöjade vad som hänt. Brenda ksatade alla PK-teorier på soptippen, bytte kläder och lever idag som man gift med en kvinna. Dessa två exempel på pojkar som inte alls finner sig i sin uppfostran borde inte ha inträffat, men de gör det i alla fall.

Ska se om jag kan skriva av texten någon dag.

Kvinnor väljer oftast att gå hemma längre än sina makar. Könsroller, biologiska skillnader och givetvis den ekonomiska faktorn spelar säkert alla in. Företagen generaliserar för att maximera framgång och vinst, samtidigt som man vill minska risken för vinstbortfall och onödiga utgifter. Allt handlar om förväntningar, att planera i förväg.

Arbetsgivare delar gärna in människor i grupper beroende på olika faktorer som påverkar deras förväntade arbetsförmåga. Exempelvis att invandrare anses opålitligare eller att äldre människor arbetar saktare eller sämre. Många väljer att skylla på rasism och liknande, men problemet ligger nog snarare i att generaliseringarna ofta faktiskt visar sig framgångsrika (väldigt icke-PK att säga givetvis) och då finns ju ingen anledning för arbetsgivaren att ändra sitt tänkande. Arbetsgivarens roll är ju faktiskt inte att vara rättvis, utan att välja den han tror är bäst lämpad uppdraget.

Men visst kan det bli problematiskt, i alla fall när arbetsmarknaden är så pass begränsad som den idag är i Sverige.

Det kan ju bero på arbetslivserfarenhet, utbildningar eller liknande som räknas när man förhandlar om löner och framför allt så är män hårdare i löneförhandlingarna.

Jo, den är försumbar och förklarlig på alla sätt.