Varför har vi inflation?

Folk blir inte arbetslösa.


Prisnivån förändras inte av lönekrav utan av löneförändringar.

Om lönerna höjs så att de går över jämviktsnivån så kommer detta, ceteris paribus, att orsaka arbetslöshet. Det verkar som om du säger emot vad vanlig ekonomisk teori har att säga, och om du gör det så orkar jag inte bevisa varför det är fel (läs en textbok), eller har jag missuppfattat dig?

Nej, för företagen höjer priserna för att kompensera för de ökade kostnaderna i form av löner.

Det verkar som om diskussionen går runt, och då vi inte verkar komma någon vart har jag inget mer att säga i frågan.

Leder löneökningar till inflation om
A) penningmängden också ökar?
B) penningmängden hålls konstant?

I fallet A) tror jag de flesta svarar ja. Och där tror jag att de flesta skulle säga att inflationen beror på ökningen i penningmängd, och inte på löneökningarna.

I fallet B) tror jag de flesta säger nej, och menar att en förutsättning för inflation är en ökning i penningmängd. Dock kan många nog acceptera en mindre inflation ifall pengars omsättningshastighet ökar. Då finns det sas mer pengar per tidsenhet.

OBS det finns flera definioner på inflation. I detta inlägg avses ökning i prisnivå i landet.


Lokal löneökning
----------------
Antag att man på Volvo ökar lönerna med 10 ggr. Då är det rimligt att priserna på produkterna ökar så pass försäljningen går ned till ett fåtal enheter per år och 95-99,9% av de anställda blir arbetslösa. I och med att försäljningen går ned så pass mycket blir påverkan på ett tänkt prisindex försumbar och matchar antagligen den prisminskning på andra produkter som kan bli följden av konsumtionsminskningen från de som blir arbetslösa. Antagligen ganska okontroversiellt.

Global löneökning
----------------
Antag att man i hela landet ökar lönerna med 10 ggr. Företagen skulle då öka priserna motsvarande. Därmed skulle vi få en allmän prisökning. Är denna situation hållbar dock?

De som lånat pengar har nu skulderna reducerade till 1/10 av tidigare (med inkomsten som norm) och har nu ett intresse av att öka dessa 10 ggr (enligt tidigare ställningstagande). Emellertid kan bankerna inte öka sin utlåning då penningmängden isf skulle öka. Bankerna måste därmed öka utlåningsräntan tills balans uppstår.

Vidare har spararnas sparande minskat till en 1/10 (med inkomsten som norm) och de vill öka sitt sparande med 10 ggr (enligt tidigare ställningstagande). Emellertid kan bankerna inte ta emot mer pengar och sänker inlåningsräntan tills balans uppstår. (Den lär bli negativ). En del kommer att kringgå det och spara kontanter hemma/i bankfack. -> minskad omsatt penningmängd.

Bankernas räntenetto ökar drastiskt i kronor, med det gör deras lönekostnader också.

En annan sak som händer är att arbetsgivarna inte kommer att kunna få ihop pengar till löneutbetalningarna den 25e då det existerar för lite pengar. Troligen får man betala ut lönerna var 3:e dag. Vidare måste folk konsumera upp lönen under de 3 påföljande dagarna för att företagen ska få in pengar till nästa löneutbetalning. (Dvs den nödvändiga omsättningsökningen av pengarna). Den som sparar pengar i t ex 15 dagar för att köpa en kapitalvara minskar därmed den omsatta penningmängden, och det gör att någon får svårt med löneutbetalningarna, och måste säga upp folk eller gå i kk.

OBS att det inte skulle vara tillåtet att ha pengar innestående på företaget, iom att det skulle vara en ökning i penningmängd, vilket inte är tillåtet enligt förutsättningarna. Vidare är det troligt att det skulle uppstå en handel med skuldförbindelser, utanför bankväsendet. Det skulle dock inte heller vara tillåtet enligt förutsättningarna.

Jag ser inte detta som en hållbar situation. Man kan inte få den nödvändiga omsättningsökningen på pengar. Det kommer att leda till konkurser och arbetslöshet. Och i förlängningen en fallande pris/lönespiral tills balans uppstår, vilket antagligen ligger mycket nära startnivån.

Att jag valt 10 ggr löneökning är för att synliggöra konsekvenserna. Jag ser ingen principiell skillnad mellan 10 ggr och 10%.

Men teoretiskt sett kan inflationen skjuta i höjden hur mycket som helst med en konstant penningmängd, bara man inte nödvändigtvis får sin inkomst en gång i månaden.

Sedan är det inte ett särskilt realistiskt scenario men ändå.

Kan du komma med ett exempel på det?

Om man räknar stigande huspriser som inflation så var det en av mina punkter i kritiken mot österrikiska konjunkturteorin. Detta hände under en period då bankreserverna hölls konstanta.
https://www.flashback.org/showthread.php?t=941267

Edit: Men det du kallar penningmängd är förmodligen den som inkluderar de krediter som skapas i privata samhället.

Tobiaslindgren, testa att spela monopol och lägga till en nolla på priserna. Räcker sedlarna som följer med spelet?

Mja, det är väl inte så enkelt att värdet delas upp på fler papperslappar. Det kan ju bara under korta perioder göras fler papperslappar än värdet bakom dem (för att rulla igång ekonomin). Annars är det normala att skapa lappar i takt med att värden i samhället skapas. Tekniken i alla Sveriges datorer hade ju kostat mer än hela Sveriges guldtillgångar för 50 år sedan.

For att vara petig, det normala for att betala tillbaka t.ex. krigsskatestand och andra oegentligheter har varit att trycka pengar.

Nog for att det leder till kortsiktig ekonomisk katastrof men dock inte langsiktig som far manga tredje varlden lander.

Alltings värde förändras.
Vore väl snarast konstigt om inte pengarnas egna värde också gjorde det!
Köper du ett smart investeringsobjekt, t.ex. aktier, eller en fastighet, för dina pengar, så kommer investeringen i normalfallet vara mer värd efter några år, t.ex. pga att det flyttat in fler folk till din stad, och det är högre efterfrågan på fastigheten du äger. Av denna orsak är pengar inte lika attraktivt som annat som pengar brukar användas till (fastigheter och aktier). Pengars värde sjunker alltså I JÄMFÖRELSE MED fastigheter+aktier. Det är det som är inflation.

Låt dig inte luras av alla som påstår att fractional reserve är svaret på inflationens gåta. Fractional Reserve är snarare orsaken till att penningmängden ökat vilket gjort att det gått så bra att skaffa fastigheter och aktier. Även om det blir bubblor ibland, blir mänskligheten överlag sett konstant rikare.
(Kommentarer angående specialfall såsom Zimbabwes hyperinflation undanbedes)