Varför har vi inflation?

Men riksbanken kan eliminera "lånpaket" med räntor när de har blivit återbetalda, så i teorien behöver inte räntor vara ett stort problem i längden.


Jag har redan RP'at

Som jag har förstått det (med min lekmannauppfattning) har det med ökad produktivitet att göra. Eftersom vi alltid utvecklar samhället med såväl fler invånare som effetkivare arbete kommer ekonommin bli större, vilket leder till inflation. Enkelt uttryckt, kan man säga att arbete, som är en form av pengar, ger inflation.


Om ett samhäle har 10 äpplen och 10 päron och alla äpplen är värda lika mycket som alla päron och en person arbetar så att nytt äpple produceras, så kommer varje päron kosta 1.1 äpplen. Tänker man sig att äpplena är kronor så ser man att arbete leder till inflation.

Ger deflation menar du? Effektiviteten ökar => man kan köpa mer för sin 20:a?

Ökad produktivitet leder inte till inflation, utan tvärtom. Det leder till deflation.

Däremot sker inflation om arbetare kräver mer lön som inte motsvarar marknadsvärdet på den arbetsinsats de gör. Företag svarar då med att höja priserna på varor och tjänster. Att arbetsgivare går med på högre lön är ofta på grund av en förväntad inflation, som i detta fall blir självuppfyllande.


Denna process som du beskriver är inte inflation utan det motsatta, deflation. I detta fallet är det äpplen som produceras och päron som är betalningsmedel.Vi odlar ju inte våra pengar. IOFs är dom gjorda av bomull men det är riksbanken som trycker upp pengarna så att säga .

Precis, samhället går ju naturligt till en råvara som finns i en (någorlunda) bestämd mängd, som går att dela upp och betala med i mindre kvantiteter osv....

Guld t.ex. har ju använts med framgång

Är det inte bra med deflation då? Ökad effektivitet är väl bra och något man strävar efter hela tiden?

Jämför med hur vi t.e.x bygger bilar, datorer, apparater m.m. för 20 år sedan och hur effektiva det har blivit borde inte vi ha hyper deflation idag?

Deflation innebär att värdet ökar hela tiden. Det finns alltså starka incitament för att INTE köpa saker, utan spara i madrassen. Ekonomin stagnerar.

Nu påstår jag inte att jag har rätt utan utmanar för att försöka förstå. Men vad jag menade med äpplena var att de utgör betalningsmedel, vilket jag också skrev. Om äpplena utgör betlaningsmedel, så innebär produktion av dem inflation av priset på allt annat. Alltså ger arbete inflation under förutsättning att allt annat är likvärdigt.

Man kan också beskriva det som att ett land har tio äpplen och ett land har tio päron. Om landet med äpplena producerar ett äpple till kommer priset på päron att öka.

Ett mer kompicerat men mer verklighetstroget exempel vore att tänka sig ett land med en arbetsgivare, en arbetstagare, tio äpplen, tio päron och tio kronor. Om arbetstagaren producerar ett äpple och får lönen en krona, kommer varje äpple visserligen fortsätta vara värt en krona men varje päron kommer vara värt 1.1 krona. Således är inflation relativt och uppstår vid ökad produktivitet inom ett område i förhållande till andra områden. Därför stiger priset på varor dä rproduktiviteten inte påverkas radikalt över viss tid, som guld eler i viss mån mjölk och potatis, om man jämför med datorer.

Felet jag anser att du gör är att du tar varan (päronet) och använder den som betalningmedel. Då blir självklart exemplet omvänt och man får deflation istället för inflation. Som bekant avser dock inflation valutan och inte varorna.

Deflation innebär inte ökad effektivitet utan är ett resultat av ökad effektivitet.


Ja, om det inte hade varit andra faktorer som påverkar värdet på en enhet av en viss typ av valuta. Det finns delade meningar bland nationalekonomer om exakt vad som avgör värdet på en valuta men man brukar tala om framförallt dessa orsaker bakom valutans värdeförändring(per enhet):

1. Penningmängden multiplicerat med omloppshastighet(dvs hur snabbt pengarna byter ägare)
2. BNP

Där 1. bidrar till att valutan minskar i värde och 2. bidrar till att valutan ökar i värde.

I Sverige har 1. skett i större utsträckning än 2. så vi har därför haft inflation.

Detta exempel är bara giltig så länge päron används som betalningsmedel. Så verkar inte vara fallet, eftersom han får sin lön i kronor. Det som har hänt är att man kan köpa fler äpplen och päron för det samma antalet kronor(jag utgår ifrån att kronan utgör betalningsmedel) , således har det skett en deflation.

Men om nu äpplen skulle vara betalningsmedel har du rätt i att det sker en inflation. Men å andra sidan är ditt exempel isåfall väldigt opedagogiskt och förvirrande eftersom det väldigt sällan är så att man arbetar med att "tillverka" pengar, no offence. Pengar har ju oftast inget egenvärde utan är till för att underlätta handel.

Inflation och deflation innebär en generell prisökning eller prissänkning. Så i detta fall* kan en vara ha samma mängd och rentav ha ett högre pris men den generella trenden är att du får mer varor & tjänster för samma penningmängd, således sker det deflation. Se gärna konsumentprisindex.

*Nu utgår jag ifrån att kronan är betalningsmedel.

Eller för att uttrycka mig annorlunda.

År 2008 kan jag köpa:

En potatis 20 kr
en bil 100 000 kr
ett oljefat 5000 kr
en gasollgril 500 kr
en kondom 10 kr

År 2009 kan jag köpa:

En potatis 40 kr
en bil 200 000 kr
ett oljefat 2500 kr
en gasollgril 1000 kr
en kondom 20 kr

Den generella trenden är att kronan är mindre värde i förhållande till andra varor, tjänster och valutor. Men jag kan köpa olja billigare. Detta beror dock inte på att kronan har gått upp i värde utan att den globala efterfrågan på olja har minskat. Således säljer oljebolagen sin olja till ett billigare pris. Trots att jag får olja billigare har det i praktiken skett inflation, med andra ord: kronans köpkraft har minskat.

Jag inser nu att mitt exempel innehöll ett fatalt fel. Jag antog att arbetsgivaern sakpade en krona så att det sammanlagt blev 11 kronor. Han betalade således inte med en av de tio som redan fanns. Hade han gjort det hade du givetvis haft rätt.

Grejen är att man kan ju skapa pengar i vårt samhälle, och jag antar att det är därför inflation finns. Med skapande av pengar menar jag inte att staten trycker sedlar, även om det i och för sig är en möjlig källa till inflation. Jag menar att banker lånar ut pengar som egentligen inte finns med förväntning att få lånen återbetalda. I mitt exempel skulle arbetsgivaren kunna ge ut en "I owe you one apple"-lapp till arbetstagaren. Man får då värdepapper på marknaden till ett värde av 11 kronor. En krona kan ju också beskrivas som en "I owe you one apple"-lapp.

Sanningen är att jag nu har ändrat mitt exempel och egentligen också min ståndpunkt. Inflation är en följd av utlåning, vilket möjligen också är vad alla sagt i tråden utom mig fram tills nu.

Det är inflation. Mer pengar som jagar samma "varor". Sen finns det vissa omdefinationer om vad inflation är (ifrån webster, som jag referar till, defineras det som increase in money supply) som typ att det ska finnas olika saker som heter price inflation och asset inflation. Om vi pritnar massa pengar och lägger dem på banken är det i huvudsak i assets vi kommer se inflationen i eftersom det är det som banker jagar med sina pengar. Om vi ger pengarna till konsumenter och tvingar dem att köpa varor med pengarna så kommer vi se det i att varor ökar i värde. Men detta är symptom av inflationen, inte den riktiga inflationen.

Utlåning kan säkert kortsiktigt bidra till att olika varor eller assets går upp i pris, men man kan inte låna ut pengar i en oändlighet. Detta blir då kortsiktigt, och är helt enkelt tvunget att nå sin balans igen eftersom om vi lånar ut alla pengar vi har måste vi sedan spara upp dem igen och då är det färre pengar som jagar varor.
Så att se detta som orsaken är att kolla på symptomen, tänka kortsiktigt och inte förstå den bakomliggande orsaken.