Fallet Catrine da Costa 1984 (Dokumentlänkar finns i trådstart mm)

Eftersom inte LMM2011 vill skriva var detta kommer ifrån så:

Det som citeras är ett utdrag ur en artikel av Kerstin Alfredsson som publicerades i tidningen Arena 2000. Artikeln fanns utlagd på socialistens hemsida, men eftersom den nu tydligen är nedstängd så går den istället att hitta på nedanstående hemsida, som för övrigt också tar upp saker som rymdforskning och UFO:s, rituella övergrepp samt gudinnetro/matrifokala samhällen.

http://www2.hemsida.net/kiremaj70/nyheter/meddel.asp?medid=994&kategori=12

Tvåa på pucken noterar jag. Du länkade till personens blogg och jag till hemsidan. Det är dock samma person som står bakom båda sidorna.

Det verkar som citatet kommer från "den kända" Socialisten-artikel av Kerstin Alfredsson. Artikeln finns upplagd i sin helhet på i detta blogginlägg: http://ritualabusedebate.blogspot.com/2011/12/styckmordet-pa-catrine-da-costa.html

Man kan konstatera att Snakehunter och Lawnmoverman2011 har många gemensamma drag både i resonemang och debatteknik.
Intressant är också att Snakehunter blev bannlyst i oktober förra året (https://www.flashback.org/t1676714), Lawnmoverman2011 reggades i början av december 2011 och båda verkar gilla att diskutera Linda Thelenius (https://www.flashback.org/t1018305)...

Trea (!?!) på pucken noterar jag...

Nyss anklagade du ju Torge för att vara med i Mediemordet-klubben, men han håller ju på att ta reda på vem som gjorde det. Är inte det bra?

Det stämmer, det är hon som skrivit artikeln. Du har PM.

Orkar inte läsa den just nu men den förtjänar att bli sågad sen.

Jo, men han gör det i mediemordets regi eller i samarbete med mediemordet.


PS.
Jag tycker att istället för att ägna sig åt påhopp och förlöjliganden av andra medlemmar i den här tråden så borde alla ägna sig åt att försöka finna en lösning på detta fall, på ett eller annat sätt, oavsett vem eller vilka man tror/misstänker är skyldiga. Detta är under alla händelser inget heltidsjobb för mig, utan snarare något jag då och då återkommer till och precis så har det varit under alla år sedan Catrines kvarlevor hittades, så jag kan lätt återgå till det jag håller allra kärast. Som det är här nu är det i princip bara en massa misskrediteringar fram och tillbaka mellan olika medlemmar och annat som inte är det minsta konstruktivt.

Det är tyvärr så att vissa vill inte diskutera åtalet eller rättegångarna. De vill endast på ett ytterst verklighetsfrånvänt sätt skydda de tvivel och rykten som figurerade i Hanna Olssons bok. De är inte ute efter debatt utan endast mediautrymme för ett dött och förkastat feministiskt mediemord som senare skapade läkarnas förstörda liv.

Att diskutera med dem ger dem egentligen bara mer medieutrymme, de borde endast tillåtas att debattera med kända fakta. Varje gång de tillåts fantisera om saker och förhållanden som inte finns så bidrar de till att vidmakthålla kärnan i lögnen för mediadrevet.
Knulldockor, dagböcker, vittneskonfrontationer osv som inte finns alternativt visade på brister i polisutredningen.

Det är mycket avslöjande och bra skrivet av Fredrik Olsson. Man talar om kårandan inom polisen, men juristkåren är av allt att döma ännu värre. Av missriktad lojalitet och kanske även av rädsla för att kallas rättshaverist och domkväljare, så avstår man från att kritisera domar som man anser vara och är fullständigt uppåt väggarna.

Jag kan inte tänka mig att många jurister utom möjligen Christian Diesen anser att konskvenserna för läkarna är ett rimligt utfall av rättsprocessen. Men ändå kan man försvara att processen gått riktigt till, framför allt spektaklet när förvaltningsdomstolarna låtsades vara brottsmålsinstans och med katastrofalt resultat försökte avgöra skuldfrågan i ett mord där den ordinarie processen fullständigt havererat. Att de högre rättsliga instanserna i Sverige vägrar rätta till en dom om griftefridsbrott som är rättsvidrig då den avkunnas i domskälen är ingenting mindre än fullständigt kapitulation inför den instutionaliserade orättvisan där krav på upprättelse som erkänns vara rättmätiga möts av : "Tyvärr, du har rätt, du är utsatt för ett justitiemord, men vi måste hålla på formerna här".

Skälen är uppenbara. Istället för den s.k. tokfeminismen, så har vi i detta fall det konservativa patriarkatets utgångspunkt. En retorisk fråga: Vad är bättre av dessa två?. Det skulle behövas en tredje part (utan kopplingar till något av dessa två sidor) till att gå igenom förundersökningsmaterialet och annat viktigt som haft med fallet att göra, för att göra en fullständigt objektiv bedömning.

Det enda som jag känner till om detta är att jag läst det i någon av dom tre böckerna eller i alla tre.

Är bekant med detta fenomen (har emellertid ingen egen erfarenhet av det).