Daddys, Slutstriden har börjat....

Ponera att du arbetar på förskola, ett barn lämnas alltid av sin pappa, du har aldrig träffat mamman.
En dag utan förvarning dyker en okänd kvinna upp och säger att hon ska hämta sitt barn, hon bär solglasögon som hon inte tar av sig under samtalet.
Kvinnan har en pärm med sig och visar upp ett beslut där det står att hon har rätt till umgänge under påsklovet med början efter förskoledagens slut, kvinnan legitimerar sig.
Det har även kommit meddelande från andra dagis att en kvinna söker ett visst barn.
Pappan som lämnade på morgonen har inte sagt något om att barnet ska hämtas vid annan tid eller av annan person.

Skulle du då lämnat ut detta barn till kvinnan som varken du eller någon annan personal på förskolan känner igen?

Det där är en av dina helskruvade betraktelser. Självklart utgår du från att jag är ointresserad; självklart kan du inte dig tänka att mitt barn bara hade gått två veckor på fritidsverksamheten. Du bortser från sakfrågan och leder in det hela på ett nytt spår, nu för att kunna leka självutnämnd domare. Att jag fastnade för denna helsnurr är för att detta är så förbaskat symptomatiskt för hur du snurrar till hela ärendet med Joakim. Den som skriver en sak kan vara övertygad om att du kommer instörtandes med frågor som uppenbart är förväxlade, misstolkade och förvridna från ursprunget.

Det som jag tycker är lite problematiskt med denna tråd är att så många är vårdslösa med fakta och normer. Detta kan ju bero av lättja, ignorans och arrogans eller annars av omdömeslöshet. Men det gynnar inte en saklig debatt om barnets bästa.

Varom man inte kan tala, därom bör man tiga!

Det jag reagerar starkast på är att mamman inte svarat trots upprepade försök från pappan att prata med henne om det umgänge som skulle vara. De hade en dom som sade att han skulle ha sin dotter hos sig men hon undviker alla kontaktförsök från honom.
Att bestrida domen som hon gör är det jag hakar upp mig på. Sen att dagis ska ha regler och rutiner för situationer där barn ska hämtas, det säger jag inget om utan den säkerheten ska barnen absolut ha.
I det här fallet var mamman helt tyst och gick emot det som stod i domen.

Exakt, de agerade fullkomligt korrekt. Att vissa vill göra gällande att så inte är fallet är märkligt.

Jag undrar hur tongångarna hade gått om det varit Johanna Piper som gjort en liknande sak.

Det finns ingen överenskommelse om att han skall hämta på dagis - så i den delen har hon absolut inte gjort fel.

Vid den aktuella tidpunkten hade mamman fått rådet att ställa in umgänget med hänsyn till utredningen - det som är fel är att Joakim inte har informerats ordentligt om detta.

Ja, vi är helt överens i sak. När det gäller just det här fallet så såg dock omständigheterna lite annorlunda ut, och det stora problemet är väl dels att Joakim inte informerades om att umgänget var inställt - och att Joakim sökte upp förskolan istället för att ringa socialtjänst eller familjerätt när han misstänkte att det handlade om umgängessabotage.

Hur kan personalen veta att den domen är den sist gällande?

Barnets vårdnshavare är den som bestämmer och personalen ska hålla sig till det enkla förhållningssättet.

Men det är en sak mellan mamman, Joakim och rättsväsendet. Inte förskolan/dagis.

Dagis har som du sagt följt regelverket och visat att deras rutiner fungerat och inte lämna ut ett barn till en icke-vårdnadshavare.

Han borde ha fått information om att mamman hade fått rådet att låta umgänget frysa inne under utredningen - absolut.

Jag anser dock att den informationen skulle ha lämnats i samtalet med Socialtjänsten den 31 mars, när han fick veta att han skulle bli föremål för utredning. Varför skedde inte det då? Christina måste ju ha vetat vilket råd mamman hade fått.

Och ja, mamman borde ha meddelat honom det - om inte annat så när han försökte ta kontakt med henne så borde hon ha förstått att han inte var informerad och endera själv eller sett till att socialtjänsten gav honom den informationen.

Jahaja! Så att pappan inte informerade mamman om att han skulle hämta barnet på dagis så är det också mammans fel. Intressant!

Och då undrar man genast varför han inte fick veta det?

Förskolan visste mycket väl att R hade en far och att han inte bodde särskilt långt därifrån. Sedan presenterade han sig och han legitimerade sig också. Så okänd var han inte. Därtill så vistades Joakim en längre stund på dagiset varvid man kunde fråga honom om allt möjligt.

När ett barn skrivs in på ett dagis så uppger man vilka familjeförhållanden det finns. Som jag sa är det inte ovanligt att föräldrar eller mycket nära släktingar besöker dagiset första gången och vill ta med sig barnet. Om barnet inte känner igen personen och om denne inte legitimerar sig så släpper personalen naturligtvis inte iväg barnet. Men om barnet mycket väl känner föräldern och denne legitimmerar sig, vilket dagispersonal sällan kräver, jag har aldrig behövt visa det, inte heller mitt barns äldre släktingar, och jag vet heller ingen annan som behövt göra det.

Suck!!! Det är så dumt att behöva skriva om sådana här självklara saker.