Daddys, Slutstriden har börjat....

BGB.



Om det enda du har kvar är kudden du en gång i tiden läste en saga på för ditt lilla barn men inte får möjlighet att göra det, skulle du då varje gång du känner en liten doft av ditt eget barn från denna kudde inte då sakna ditt barn?

Din varning om läggning kan säkert i en del fall vara befogad. Men inte här. Klart man skall se upp med detta.

Leroy

(En del saknar ju ex vis lukten av sin hund eller kära partner, men det är ju klart en del luktar ju faktiskt illa. Rent av stinker.)

Som ansvarstagande förälder kommer man inte långt med nostalgiska romantiska drömmar om barnet och dess doft.
Då är det bättre att ta tag i problemen som gör att man inte träffar barnet oftare.
Det har till exempel inte Joakim tagit itu med på ett särskilt bra sätt och därför befinner han sig i den situation han befinner sig i.

Du måste förstå leroy att ibland förstår vi inte ditt sammanhang.

Eftersom du citerar mig tar jag mig friheten att upprepa det jag sagt om och om igen i denna tråd.

Flickan har rätt till sin fader, under kontrollerade former.

1. i början av seperationen mådde inte daddy bra, då var det inte läge med allt för mycket träffar elelr hur?
2. vid anklagelsen om övergrepp, är det väl inte heller lämpligt, p.g.a. misstanken, eller hur? eller anser du det?
3. ett temporärt beslut fattas om övervakade träffar p.g.a. gränsöverskridande beteende(kan röra det nedlagda övergreppet, eller det i kombination med en just då helt manisk daddy i bloggar och ev. i rättsalen, helt enkelt domaren tog det säkra före det osäkra) anser du det är fel att vid misstankar hålla fadern från fria träffar? om så är fallet så har u och jag diskuterat färdigt.

obs. jag säger inget om att övergreppet och dess anmälan varit korrekta eller liknande, bara att det var uppe. Och då måste säkerheten för flickan gå före allting annat.

och leroy, prata ur skägget, kvasi filosofi är bara flum och du blir inte tagen på allvar. Ditt pratande om sak och inte person funkar inte här.

HJ



Vad är det du försöker påstå eller säga?

Får man ansvar eller tar man ansvar. Hur menar du att man gör i sånna här komplicerade fall.

Kan du utveckla vad du grunnar svaren på, vilka rättigheter och lagstöd finns, vems rätt du talar och skriver om?

darkmore

Vilka vi?



Jag tycker det verkar som om både BGB och HJ hänger med i resonemanget. Det är inge filosofi det är verklighet. Ett barn har hamnat i kläm och en far har inte fått möjlighet. Utredningar har dragit ut på tiden mm.

Tid är viktigt.
Sparar vi tid tjänar vi något.

Leroy

leroy:
man har alltid ansvar över sin egen situation.
Man har ansvar att föda sig själv, man har ansvar att ta hand om sina diagnoser osv.
Tar man hand om sig själv oh finner den man är, är deet lättare att relatera till andra människor. därav ges man tillfälle till att leva ett drägligare liv på alla plan.

Ponken har fallerat på åtskilliga punkter.

Jag såg pentyls inlägg ovan, och jag misstror intet av vad han skriver dock har det föga värde. bra intiativ, men är den proffsigt utförd? hur har man presenterat sig osv. Vilka har man valt ut osv.? Jag skulle kunna göra en liknande undersökning och komma till motsatt slutsats, om jag hade behov av den.

Minns något inlägg av någon som han firade midsommar hos, som i sann berlin anda ala 30-tal berätta om barn som var glada över presenter och djur som valde ut honom osv.
Fan det är ju tragiskt ju. Ingen sund människa anser daddy vara ett monster som inte kan föra sig och så vidare.

Dock är han en människa som någonstans längs vägen gick vilse och sedan dess hyst hat och förakt mot mångt och mycket.

Nyckeln till daddy finns i hans diagnos som framkommit på äldre dar. Merparten av hans beetende finns i den problematiken som en sådan icke diagnotiserad diagnos ger.
Att hamna i konflikt har blivit en s.k. livstil. Och under tiden byggs hat upp och till slut så är det grundmurat.

med VI menas alla som säger åt dig att sluta älta om sak frågan kontra person frågan.

Har sett x antal personer som sagt åt dig ang. just det.

darkmore.

En generell tråd om vårdnadstvister vore bra.

Det är bättre än att sitta här och ställa diagnoser eller påståenden om person.

Jag låter faktiskt moderator säga till mig om sådana saker.


Men visst vore det bra om man tog diskussionen om sak på allvar i stället för att här bara klanka ner på ett barns far. Fortsätta vendettan fast man inte egentligen är berörd.


Leroy

Du verkar inte förstå att när "barns far" bankar ner på "barns mor" och hänger ut henne och barnet med identifieringsröjande dokument att omgivningen reagerar?
När "barns far" bankar ner barnet så ska omgivningen inte reagera?
När "barns far" bankar ner det kön barnet och modern har så ska inte omgivningen heller reagera?
När "barns far" agerar hotfullt och hänger ut omgivningen som reagerar så ska alla bara rycka på axlarna?
Det ska alltså vara helt ok?

Jag tycker att du ska gå till rätt person med att diskussionen inte tas på allvar men du vågar nog inte konfrontera Joakim.

HJ



Nej jag vågar nog inte gå till honom, störa honom just nu. Jag är ju ensam filosof. Svår att tyda eller förstå.

Jag väljer istället att fråga dom som här i tråden väljer att slå på den som redan ligger ner och ifrågasätta vad dom håller på med och varför, för vems skull man inte slutar att slå. För vems skull man agerar skriver.

Det handlar nog om att förstå och visa respekt. Det har inget med filosofi att göra.

Leroy

Jag kan ta min granne som exempel.
Han hade en affär och hon blev gravid.
Han blev skraj och ville inte mista sin fru så han sa åt "vänsterprasslet" som han kallade henne, att han inte ville veta av det barn hon var gravid med som var hans. Han tyckte att hon kunde skaffa en annan pappa till det barnet. Frun blev naturligtvis galen och resonerade likadant.
Efter några år ångrade sig min granne och ville ha lika rätt till barnet.
Med vilken rätt har han att klampa in efter att varit frånvarande och intagit en sådan empatilös inställning till det han orsakat?
En sådan som gråter efter barnens doft har ingen talan enligt mitt sätt att se det.
Han får anpassa sig och långsamt bygga upp ett förtroende och en tillit.

HJ



Jag tror nog du bara hört en sida av historien och om du baserar din förföljelse av Joakim på detta så tycker jag du skall ringa mannen och reda ut hur det hela gått till. Inte förfölja Joakim eller andra.

Sköt ditt liv och se till så att du överlever och kan ge dina barn trygghet.

Låt dig inte manipuleras eller manipulera.

Leroy