Citat:
Ursprungligen postat av SnyggPelle
Citat:
Ursprungligen postat av HerrSkumberg
Läs Razorwires inlägg kring belastningsregistret. Jag har länkat till det tidigare i den här tråden.
Ja, domar är offentliga men om belastningsregistret är gallrat kommer inte några myndigheter se det om de gör en slagning i registret på dig (igen, läs Razorwires inlägg eftersom det finns undantag).
Därför som en gammal vän till mig är polis idag trots att han dömdes för misshandel och skadegörelse som 20-åring.
Tack för svaret.
Citat:
Ursprungligen postat av PreDampor
Tror väl han ska kunna söka till PHS med sitt brottsregister. Lycka till idiot.
Haha, nej, jag har verkligen inga sådana ambitioner. Har heller aldrig varit i närheten av att hamna i registret. Orsaken till mina frågor är att jag funderade lite över om man p.g.a. olika förseelser (eller grövre saker) kan bli stämplad för livet, att det finns saker som man aldrig kommer att kunna göra. Självklart så kan brott få oåterkalleliga konsekvenser, men jag tänkte mer på om man på nytt kunde bli en tabula rasa ur juridisk synvinkel. Jag tyckte att Polishögskolan var ett passande exempel.
Även om uppgifter är gallrade ur belastningsregistret så kan viss information om en persons brottsliga förflutna ligga och skvalpa i andra register, exempelvis
signalements- och känneteckensregistret som även innehåller brottskoder, vilket ger information om vilka brott som personen tidigare har misstänkts för. Rikspolisstyrelsen påstår sig ha stora problem med att gallra i detta tekniskt ålderdomliga register enligt de gallringsföreskrifter som Datainspektionen har meddelat, och detta görs i praktiken endast då en person antingen uppnår en ålder av 80 år, avlider eller självmant hör av sig till Rikspolisstyrelsen och begär att uppgifterna skall tas bort efter det att gallringstidpunkten har inträffat.
Det räcker med en
misstanke om brott för att en individs signalementsuppgifter med tillhörande brottskod ska kvarstå i registret i mellan 10 till 25 år. Tillförs nya anteckningar i registret så förlängs gallringstidpunkten. Det är endast då en förundersökning läggs ner med beslutsmotiveringen "gärningen ej brott" eller "misstänkt oskyldig" som uppgifterna omedelbart skall gallras. Men detta görs som sagt inte om inte vederbörande själv tar kontakt med Rikspolisstyrelsen och begär detta. Om ett åtal mot en person ogillas genom dom som vunnit laga kraft så skall uppgifterna gallras efter det att den åtalade skriftligen begärt detta hos Rikspolisstyrelsen.
Har en person med ett rent belastningsregister blivit daktad i samband med en förundersökning gällande exempelvis grovt rån, och där personen sedan avförs från utredningen med beslutsmotiveringen "brott kan ej styrkas" så kommer uppgifterna i signalements- och känneteckensregistret att kvarstå i 25 år tillsammans med en brottskod, exempelvis 0866 ("rån, med skjutvapen, mot värdetransport"), även om personen faktiskt var oskyldig till brottet. I polisens ögon kommer denna ostraffade person under lång tid framöver att vara "känd i rånsammanhang", vilket med största sannolikhet kommer att innebära ett "högt säkerhetstänkande" (vilket i princip är en eufemism för oproportionerligt våld och tråkig attityd) från polisens sida i samband med kontroller eller ingripanden.