Snedvrids inte fördelning av samhällsresurser med subvensioner typ ROT?

Vad är den officiella förklaringen till det så kallade ROT-avdraget? Varför ska just den ytkeskåren subvensioneras? Hur påverkas ett lands ekonomi i längden om staten ska stoppa in pengar i vissa sektorer istället för att låta marknaden sköta det?

För- och nackdelar?

När det gäller jordbruksstöd har jag hört - och har viss förståelse för - att man inte vill bli beroende av andra länder när det gäller något så fundamentalt viktigt som spannmål. I händelse av krig kan andra länder mycket väl sluta leverera kullager. Då kommer industrin i Europa snabbt ställas om, om det behövs just kullager. Det gäller det mesta. Men om vi inte har egen matproduktion, och andra länder plötsligt stoppar leveranserna, så är vi i princip körda.

Varför är det som det är?

Motiveringen var väl att det var ett sätt att öka sysselsättningen?

Men självfallet snedvrids fördelningen av resurser. Alla skatter/subventioner/avdrag/bidrag/statliga avgifter snedfördelar samhällets resurser.

att subventionera byggtjänster är troligtvis en ren förtjänst från staten.
det skapar byggjobb, färre arbetslösa.
det skapar tillverkningsjobb i flera led (mer skog=mer skogsförädling osv) dessa drar dessutom med sig andra tjänsteföretag, för transport och dyl.
sen ska man ändå komma ihåg att man trots ROT-avdraget måste betala moms på hela faderullan.
Och det är inte yrkeskåren som subventioneras egentligen, dom kan inte fakturera ett dyrare timpris till privatkunder pga rot-avdraget. vinsten för dom blir den samma. skillnaden är bara att det finns fler jobb att slåss om=fler jobb.

Det är altså inte som för bönder som får ett direkt stöd för att odla mark, där är det inte den inhemska konkurrensen som sätter stopp för vinsterna, det skulle helt enkelt inte löna sig att odla marken om man inte gav dom stöd, eller satte kraftiga införseltullar.
på samma sätt som inte många svenska byggjobbare skulle få jobb om man tillät obegränsad arbetskraftinförsel med helt fri lönesättning. och mot det skulle det inte hjälpa med rot-avdrag heller.

Men varför ville man just öka sysselsättningen i hantverkarsektorn?! Varför inte IT? Skola? Ekonomer?

Samma följdfråga till dig: Varför just hantverkarsektorn?

För att det är billiga politiska-poäng.

Folk blir "kåta" på att bygga om badrummet...

Det finns nog ingen större logik annat än att vi faktiskt haft ett ROT-avdrag tidigare. Folk fattar hur det fungerar och en del blev upprörda när det avskaffades. Någon större samhällsnytta än andra avdrag ger det inte, mer än att man möjligtvis kan argumentera för att det påverkar en konjunkturkänslig bransch.

Annars har Finans.killen en bra förklaring.

det är svårt att hitta något annat avdrag som gör samhällsekonomisk nytta och samtidigt bygger upp den allmänna välfärden på ett någorlunda rättvist sätt.
Vilken annan "industri" vill du att vi ska jämföra med?
helst ska det ju vara en tjänstesektor som både skapar arbete och varuproduktion, och vila andra tjänster nyttjar vi som inte redan tillhör stat/kommun/landsting?
ja, det skulle väl vara underhållning då. men om man tittar på kulturbidragen så är ju dom skyhöga! nu har jag ingen källa, men det senaste jag hörde var att ett teaterbesök i genomsnitt subventionerades med 600kr per såld biljett.
Ett system där motsvarande rotavdraget skulle väl vara att alla som sysslar med kultur skulle kunna få lika mycket extra från staten, som de fick in i biljettintäkter. detta skulle dock leda till att finkulturen skulle dö ut på ungefär 3 veckor, på ungefär samma sätt som möbelsnickarna dog ut med IKEA.

någon annan jämförelse kommer jag inte på för tillfället, det skulle väl vara transportsektorn då, men den är ju kraftigt subventionerad vad gäller kollektivtrafik, och att subventionera andra typer av transporter skulle väl vara politiskt självmord idag.

Inom public choice-skolan (den nationalekonomiska analysen av politik) finns det två generella svar på varför vissa politiska beslut fattas:

* Särintressen (i det här fallet hantverkare) lobbar staten för att få igenom en viss politik. Logiken bakom deras agerande har utforskats av Mancur Olson i The Logic of Collective Action.

* Politikerna försöker tillfredsställa "folkets vilja" eller, som Finans.killen uttryckte det, vinna billiga politiska poäng, för att bli mer omtyckta av befolkningen.

Sedan finns det inget fenomen som endast kan förklaras genom att det var minoriteter eller majoriteter som gjorde påtryckningar på staten, så det finns några teorier som bygger på ett samspel med de här båda mekanismerna. Några exempel på sådana teorier är Bruce Yandles Bootleggers and baptists och Bryan Caplans Rational Irrationality.

Och för att svara på rubrikens fråga: Ja, likt all statlig politik gör när den hindrar fri konkurrens.

Den officiella förklaringen är nog att det stimulerar ekonomin.

I praktiken handlar det nog mer om att (S) en gång i tiden vill säkerställa röster från en av sina (mer gapiga) stödtrupper. Mer köpare inom ROT sektorn ledde till mer jobb i den sektorn och högre prisnivå vilket gör att Byggnads kan förhandla fram högre löner för sina medlemmar.

Att alliansen nu också kör med det handlar nog mest om att det är en åtgärd som numera krävs av folk i allmänhet som lurats i den officiella förklaringen (och kanske också för att plocka röster).

Men vad det handlar om är att fogden plockar pengar av folket och ger dessa i form av vinst (till leverantörer av bygg-mtrl) och löner till byggjobbare/hantverkare.
Knappast speciellt angeläget.

I mångt och mycket handlare det om resursslöseri. Badrum i utmärkt skick rivs ut och byggs upp i en annan modell.

Antag att fogden istället plockade in pengar av folket och staten subventionerade hårvården. Dvs vi kan för samma kostnad klippa oss hos frisören dubbelt så ofta. Skulle vi bli rikare på något sätt? Är det på något sätt en investering? Leder det till någon bestående förbättring i samhället? Eller handlar det om tvångskonsumtion (via skattsedeln) av något vi annars inte skulle betala för.

Den konsumtion som vi gör över skattsedeln skulle utan den statliga inblandningen troligen vara något annat. Skulle den vara bättre ellet sämre? Och hur mäter man det?

Det handlar inte om att stimulera ekonomin. Det handlar om att styra konsumtionen på ett visst sätt.

I grunden bygger det på ett Keynesianskt synsätt på ekonomin. Då byggbranschen drabbas hårdare än de flesta andra branscher i en lågkonjunktur är det en viktig orsak till att man subventionerar denna bransch just nu. Det finns även ett inslag av merkantilistiskt tänkande då det gynnar jobb i Sverige, vilket inte hade varit fallit om man t.ex. infört någon slags nybilsavdrag, då en stor del av bilarna är importerade. Jag behöver nog inte påpeka vad jag anser om Keynes och merkantilism...

Ekonomin blir mindre effektiv, dvs folk får det något sämre än om ekonomin varit oreglerad. Priset på varor och tjänster som faktiskt efterfrågas blir högre (via skatter), och priset på varor och tjänster som inte efterfrågas i lika hög grad blir lägre (via subventioner). Eller ännu enklare uttryckt: man får mer av det som subventioneras, och mindre av det som beskattas. Vi får alltså mer av sådant vi egentligen inte vill ha (nyrenoverade badrum etc) och mindre av allt annat. Visst är det underbart?


Detta är ett exempel på merkantilistiskt tänkande. Vidare anser jag att det inte är statens uppgift att trygga matförsörjningen åt landets innvånare, detta får man faktiskt klara av själv. Det står således envar fritt att ha ett lager mat i hemmet, äga jordbruksmark, kolonilott, jaktmark eller vad man nu vill ha som reserv ifall krig utbryter och importerad mat blir dyr (eller helt upphör). Varför skall staten göra något som privatpersoner är fullt kapabla att göra på egen hand?

För övrigt är Sveriges jordbruk bland de effektivaste i världen, så någon subvention behövs inte. Motsatsen gäller dock i flera andra europeiska länder, ffa Frankrike.