Tråden om sparkonton med hög ränta

Insåg precis att mitt buffertkonto med 2% ränta genererar negativ utveckling efter inflation och skatt.

Om skattesatsen är 30% och inflationen 2% krävs det en ränta på 2,92% innan man går +/- 0 ... Dock missar Ingves inflationsmålet relativt ofta nuförtiden.

är inte inflationen 0,02%?

http://www.riksbank.se/sv/Penningpolitik/Inflation/Inflationsmalet/

Nej, 2%. Den kanske har varit det något av krisåren dock.

Du får skilja på vad riksbankens mål är och hur verkligheten ser ut, Ingves har inte direkt varit framgångsrik att nå upp till målen.

Nej, runt 10 % nu.

Okej, vi använder snittet på 1,5% (under perioden 1997-2011), den reella utvecklingen blir då -0,12%. Vilket får anses vara tillräckligt nära 0. Om det är vad man önskar.

Återigen en FB:are som behöver läsa lite grundläggande ekonomi. För det första så behöver man överväga vilket inflationsmått som är mest rättvisande för situationen, för det andra så kan man inte jämföra en dagsaktuell nominell ränta med en genomsnittlig inflation.

Det finns numera två mätetal för den så kallade underliggande inflationen, KPIX och KPIF.

Med historiskt låga utlåningsräntor följer rimligtvis låga inlåningsräntor. Trots detta så finns det möjligheter till en (om än låg) real avkastning även i dagens ränteläge. Sedan finns det givetvis perioder där oroligheter på marknaderna för att "trygga" placeringar får en negativ real avkastning. Det här hände t.ex. 2012 när riksgäldens realränteobligationer handlades till räntor nära noll eller till och med negativ avkastning. Man behöver dock ta hänsyn till i de fallen att för stora institutionella placerare inte finns samma möjligheter som småsparare har med insättningsgaranti, det gör att det i väldigt turbulenta perioder kan vara värt att betala för att skydda det nominella beloppet.

För en privatperson som har lägre summor som kan täckas av insättningsgarantin finns det oftast bättre möjligheter än en realränteobligation.

Personligen har jag genom olika högräntekonton njutit av riskfria placeringar som gett real avkastning i många år.

Storbankerna tappar marknadsandelar på sparkontomarknaden.

https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2014/05/12/storbankerna-tappar-mark.html

Jag kan ju ha fel men jag känner mig rätt säker på att nischbankerna kommer nu och lång tid framöver alltid erbjuda en ränta som ger spararen en realränta (nominell ränta minus inflation) på minst 0,5 %, antagligen mer.

2013 var årsmedel för kpi 314,06
2012 var årsmedel för kpi 314,20

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Priser-och-konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/33772/33779/Konsumentprisindex-KPI/272151/

Vilket mätetal tycker du är bäst när man ska bedöma hur mycket realränta man får på sitt sparkonto?

Det beror på vad syftet är med sparandet. KPI utgör ju i botten en "korg" med olika kostnadsposter som ska spegla den generella prisutvecklingen. Men är syftet t.ex. att spara till boende så är ju inte KPI speciellt rättvisande eftersom förändringar i köpkraften styrs i princip endast utav prisutvecklingen på fastigheter. Man kan nog säga att för många orter ger högräntekonton inte en tillräckligt stor avkastning för att hålla jämna steg med ökningen av bostadspriserna. Samtidigt kan det vara så att man måste spara en viss tid för att få ihop tillräckligt till en kontantinsats.

Är syftet i stället att spara i allmänhet, dvs avstå konsumtion idag för att kunna konsumera i framtiden, så kan ju någon form av KPI vara rättvisande.

För egen del har jag en större summa pengar som jag inte vill riskera, därför har jag fördelat dem på ett antal olika högräntekonton. Jag har alltså valt bort möjlighet till en högre avkastning mot att jag minimerar risken att kapitalet ska minska i (nominellt) värde. Som det har sett ut har jag också kunnat säkra en viss real avkastning jämfört med KPIF.

För egen del är det dock mest av intresse att se att jag kan få en högre ränta på kapitalet än vad jag betalar i ränta på mitt bolån. Skulle det bli så att inte längre kan få det så får jag se om jag ska lösa hela eller delar av bolånet.

Exempel:
Säg att man har 100 000 kronor att placera.

a) Placering på högräntekonto ger 2,5% i intäktsränta, vilket medför en intäkt på 2 500 kr per år (1 750 kr efter skatt).

b) Amortering på ett bostadslån (låneräntan är 2,25%) ger en minskad ränteutgift på 2 250 kr per år (1 575 kr efter ränteavdrag).

Ponera att man har en inflation på 1,5 %, det vill säga, köpkraften minskar med 1,5 % per år. Hur påverkar det vilket av alternativ a och b som ger den bästa avkastningen?

+ 1 750 kr i intäktsränta
- 1 500 kr i minskad köpkraft
+ 1 500 inflationsjustering av skulden mätt i köpkraft
=> 250 kr i real avkastning

b)
+ 1 575 i minskad utgiftsränta
- 1 500 kompensation för utebliven inflationsjustering av skulden mätt i köpkraft
=> 75 kr i real avkastning

Sedan kan man diskutera huruvida det här är ett korrekt sätt att se på saken. Det jag har försökt exemplifiera är den så kallade alternativkostnaden man bör ta hänsyn till när man jämför olika investeringar.