Citat:
Ursprungligen postat av
talgoxen
Vilket mätetal tycker du är bäst när man ska bedöma hur mycket realränta man får på sitt sparkonto?
Det beror på vad syftet är med sparandet. KPI utgör ju i botten en "korg" med olika kostnadsposter som ska spegla den generella prisutvecklingen. Men är syftet t.ex. att spara till boende så är ju inte KPI speciellt rättvisande eftersom förändringar i köpkraften styrs i princip endast utav prisutvecklingen på fastigheter. Man kan nog säga att för många orter ger högräntekonton inte en tillräckligt stor avkastning för att hålla jämna steg med ökningen av bostadspriserna. Samtidigt kan det vara så att man måste spara en viss tid för att få ihop tillräckligt till en kontantinsats.
Är syftet i stället att spara i allmänhet, dvs avstå konsumtion idag för att kunna konsumera i framtiden, så kan ju någon form av KPI vara rättvisande.
För egen del har jag en större summa pengar som jag inte vill riskera, därför har jag fördelat dem på ett antal olika högräntekonton. Jag har alltså valt bort möjlighet till en högre avkastning mot att jag minimerar risken att kapitalet ska minska i (nominellt) värde. Som det har sett ut har jag också kunnat säkra en viss real avkastning jämfört med KPIF.
För egen del är det dock mest av intresse att se att jag kan få en högre ränta på kapitalet än vad jag betalar i ränta på mitt bolån. Skulle det bli så att inte längre kan få det så får jag se om jag ska lösa hela eller delar av bolånet.
Exempel:
Säg att man har 100 000 kronor att placera.
a) Placering på högräntekonto ger 2,5% i intäktsränta, vilket medför en intäkt på 2 500 kr per år (1 750 kr efter skatt).
b) Amortering på ett bostadslån (låneräntan är 2,25%) ger en minskad ränteutgift på 2 250 kr per år (1 575 kr efter ränteavdrag).
Ponera att man har en inflation på 1,5 %, det vill säga, köpkraften minskar med 1,5 % per år. Hur påverkar det vilket av alternativ a och b som ger den bästa avkastningen?
+ 1 750 kr i intäktsränta
- 1 500 kr i minskad köpkraft
+ 1 500 inflationsjustering av skulden mätt i köpkraft
=> 250 kr i real avkastning
b)
+ 1 575 i minskad utgiftsränta
- 1 500 kompensation för utebliven inflationsjustering av skulden mätt i köpkraft
=> 75 kr i real avkastning
Sedan kan man diskutera huruvida det här är ett korrekt sätt att se på saken. Det jag har försökt exemplifiera är den så kallade alternativkostnaden man bör ta hänsyn till när man jämför olika investeringar.