Tjo.
Tänkte berätta om en tämligen otrevlig händelse som inträffade för ett par veckor sedan, när jag och två polare åt ohyggliga mängder Lyrica 100mg samt Zyprexe 5mg.
Dagen började med ett telefonsamtal av Kleb och Grim. Av nån anledning ville de att vi skulle äta Lyrica, vilket jag av nån anledning gick med på. Eftersom jag är en idiot har jag Lyrica utskrivet, så jag hämtade tre kartonger med 100mg-tabletter.
Vi gick hem till mig och inledde med cirka 1g vardera. Efter första dosen bestämde vi oss för att spela lite gitarr medan vi inväntade dosen. Vi drack även lite kaffe, för Grim menade att det skulle "påskynda effekten", vilket jag varken kan bekräfta eller dementera. Gott var det i alla fall. Vi snackade om all möjlig oviktig goja och spelade gitarr i cirka 15 minuter innan vi tog en ny dos med Lyrica. Jag tror att undertecknad åt cirka 600mg till. Kleb var lite försiktigare, det vill säga smartare, och åt kanske 300mg nu. Jag har ingen aning om hur mycket Grim åt, för redan nu kände jag av effekten.
Jag förundrades över sensationen i min kropp, som påminner om alkoholberusning, eftersom det brukar ta cirka en timme innan effekten slår i. Kanske hade den stora dosen påverkat upptagningen? Kanske var jag placebohög? Svårt att säga, men både Grim och Kleb uppgav att även de kände av en viss effekt. Eftersom vi då var lite småbäng bestämde jag att vi skulle spela Army Of Two, vilket var hiskeligt kul. Själv har jag varvat spelet flera gånger, så mina kumpaner fick dra första sessionen. Kleb är inavlad wow-spelare så han hade väldigt svårt för konsoll-shooters, visade det sig. Jag fick leda dem genom träningsuppdraget, som en begåvad apa kan klara av. Grim är van konsollspelare men även han hade stora problem men "Co-op snipe" och "Weapon swap". Jag tycke det var oerhört roligt att se på när första uppdraget äntligen började. Innan halva banan var klar fick jag ta över efter Kleb eftersom han var värdelös på konsoll. Jag dansade igenom bakom och fick mer än en gång heala upp Grim, som även han halkade efter. Kleb satt och kommenterade mig "Gud vad duktig Bongen är, kolla vad han äger, nu meleear han ihjäl dem.." osv, vilket styrkte mitt självförtroende. Jag var väldigt seriös med mitt spelande och körde ovanligt hårt och våldsamt. Jag hade otroligt roligt, och Kleb var nu en sportkommentator istället, "Bongen går rakt på den kubanska knarkkungen, han visar ingen nåd mot någon.." osv.
Men nu vid andra banan hade även jag stora problem att klara mig. Vi hade alla knaprat piller under spelsessionen och var påtagligt bänga. Efter många om och men gav vi upp spelandet eftersom vi inte kunde klara andra banan. Jag kände mig full och glad, ett bra rus, alla världens bekymmer var borta. Vi menade att Lyrica heter så för att man blir lyrisk.
Ibland gick vi även ut på gården, här kände jag att det var svårt att gå. Jag vinglade och höll på att ramla. Därför skulle vi äta Zyprexa. Själv tryckte jag ner ca 30mg Zyprexa. Hade ingen aning vilket effekt detta skulle ge. Grim och Kleb var skeptiska men även de åt en hel del.
Sedan bestämde vi oss för att gå ut och äta pizza. Det var skönt ute och vi hade roligt på vägen dit. Vi vinglade men mådde bra. Folk skulle tro vi hade druckit sprit, menade jag, det vi tagit är ju inte narkotika hakade Grim på. Ingen av oss var nojjiga, medan när vi rökt Spice har vi sällan velat gå ut. Framförallt Kleb brukar vara nojjig, men han ville gärna vara ute och gå.
Vi tog oss till pizzan och Grim bjöd laget runt. Tydligen kände han sig rik. Efter den fantastiska maten inmunderats skulle jag bege mig hem för att städa. Grabbarna skulle åt ett annat håll så vi skiljdes här åt. Det var nu jag kände att det skulle skita sig. Zyprexan gjorde nog sitt, tänkte jag. När jag var cirka 5 minuter hemifrån hade jag ruskigt svårt att gå, jag vinglade över hela vägen nu. Jag försökte gå så snabbt som möjligt för jag ville inte falla ihop ute. Jag lade även märkte till vissa hallisar i mitt synfält. Färger svävade omkring överallt, men det var inte roligt. Jag såg postlådor som inte fanns och jag hörde ett brusande ljud i min hjärna. Det sista jag minns är att jag vred om nyckeln i låset hemma. Efter det är det helt svart.
Vaknade upp på intensiven, en bit bort låg Grim. Kleb? Han är på ett annat sjukhus svarade personalen. Hade urinkateter i min kuk, vilken var obehaglig att få urdragen. Hade tydligen haft andningsstillestånd i ambulansen. Grim och Kleb hade fallit ihop utanför Grims hem, tio meter ifrån varandra.
Min tjej hade kommit hem och sett mig på golvet. Spisen var igång och det låg mat över hela huset. Tydligen var jag hungrig efter pizzan. Hon ringde 112, både polis och ambulans dök upp.
Tänkte berätta om en tämligen otrevlig händelse som inträffade för ett par veckor sedan, när jag och två polare åt ohyggliga mängder Lyrica 100mg samt Zyprexe 5mg.
Dagen började med ett telefonsamtal av Kleb och Grim. Av nån anledning ville de att vi skulle äta Lyrica, vilket jag av nån anledning gick med på. Eftersom jag är en idiot har jag Lyrica utskrivet, så jag hämtade tre kartonger med 100mg-tabletter.
Vi gick hem till mig och inledde med cirka 1g vardera. Efter första dosen bestämde vi oss för att spela lite gitarr medan vi inväntade dosen. Vi drack även lite kaffe, för Grim menade att det skulle "påskynda effekten", vilket jag varken kan bekräfta eller dementera. Gott var det i alla fall. Vi snackade om all möjlig oviktig goja och spelade gitarr i cirka 15 minuter innan vi tog en ny dos med Lyrica. Jag tror att undertecknad åt cirka 600mg till. Kleb var lite försiktigare, det vill säga smartare, och åt kanske 300mg nu. Jag har ingen aning om hur mycket Grim åt, för redan nu kände jag av effekten.
Jag förundrades över sensationen i min kropp, som påminner om alkoholberusning, eftersom det brukar ta cirka en timme innan effekten slår i. Kanske hade den stora dosen påverkat upptagningen? Kanske var jag placebohög? Svårt att säga, men både Grim och Kleb uppgav att även de kände av en viss effekt. Eftersom vi då var lite småbäng bestämde jag att vi skulle spela Army Of Two, vilket var hiskeligt kul. Själv har jag varvat spelet flera gånger, så mina kumpaner fick dra första sessionen. Kleb är inavlad wow-spelare så han hade väldigt svårt för konsoll-shooters, visade det sig. Jag fick leda dem genom träningsuppdraget, som en begåvad apa kan klara av. Grim är van konsollspelare men även han hade stora problem men "Co-op snipe" och "Weapon swap". Jag tycke det var oerhört roligt att se på när första uppdraget äntligen började. Innan halva banan var klar fick jag ta över efter Kleb eftersom han var värdelös på konsoll. Jag dansade igenom bakom och fick mer än en gång heala upp Grim, som även han halkade efter. Kleb satt och kommenterade mig "Gud vad duktig Bongen är, kolla vad han äger, nu meleear han ihjäl dem.." osv, vilket styrkte mitt självförtroende. Jag var väldigt seriös med mitt spelande och körde ovanligt hårt och våldsamt. Jag hade otroligt roligt, och Kleb var nu en sportkommentator istället, "Bongen går rakt på den kubanska knarkkungen, han visar ingen nåd mot någon.." osv.
Men nu vid andra banan hade även jag stora problem att klara mig. Vi hade alla knaprat piller under spelsessionen och var påtagligt bänga. Efter många om och men gav vi upp spelandet eftersom vi inte kunde klara andra banan. Jag kände mig full och glad, ett bra rus, alla världens bekymmer var borta. Vi menade att Lyrica heter så för att man blir lyrisk.
Ibland gick vi även ut på gården, här kände jag att det var svårt att gå. Jag vinglade och höll på att ramla. Därför skulle vi äta Zyprexa. Själv tryckte jag ner ca 30mg Zyprexa. Hade ingen aning vilket effekt detta skulle ge. Grim och Kleb var skeptiska men även de åt en hel del.
Sedan bestämde vi oss för att gå ut och äta pizza. Det var skönt ute och vi hade roligt på vägen dit. Vi vinglade men mådde bra. Folk skulle tro vi hade druckit sprit, menade jag, det vi tagit är ju inte narkotika hakade Grim på. Ingen av oss var nojjiga, medan när vi rökt Spice har vi sällan velat gå ut. Framförallt Kleb brukar vara nojjig, men han ville gärna vara ute och gå.
Vi tog oss till pizzan och Grim bjöd laget runt. Tydligen kände han sig rik. Efter den fantastiska maten inmunderats skulle jag bege mig hem för att städa. Grabbarna skulle åt ett annat håll så vi skiljdes här åt. Det var nu jag kände att det skulle skita sig. Zyprexan gjorde nog sitt, tänkte jag. När jag var cirka 5 minuter hemifrån hade jag ruskigt svårt att gå, jag vinglade över hela vägen nu. Jag försökte gå så snabbt som möjligt för jag ville inte falla ihop ute. Jag lade även märkte till vissa hallisar i mitt synfält. Färger svävade omkring överallt, men det var inte roligt. Jag såg postlådor som inte fanns och jag hörde ett brusande ljud i min hjärna. Det sista jag minns är att jag vred om nyckeln i låset hemma. Efter det är det helt svart.
Vaknade upp på intensiven, en bit bort låg Grim. Kleb? Han är på ett annat sjukhus svarade personalen. Hade urinkateter i min kuk, vilken var obehaglig att få urdragen. Hade tydligen haft andningsstillestånd i ambulansen. Grim och Kleb hade fallit ihop utanför Grims hem, tio meter ifrån varandra.
Min tjej hade kommit hem och sett mig på golvet. Spisen var igång och det låg mat över hela huset. Tydligen var jag hungrig efter pizzan. Hon ringde 112, både polis och ambulans dök upp.
, trodde inte man kunde bli bäng på det där :P