stackars min hund

hej på er
För cirka 2 månader sedan fick jag en hund som sett lite för mycket hos sin tidigare ägare.Han har inte blivit misshandlad eller haft det dåligt,utan det handlar mer om att han fick vara vittne till en otroligt traumatisk händelse,som skulle skrämt livet ur vem som helst.Nu är han följdaktligen rädd för nästan allt.För människor,för höga plötsliga ljud,hastiga rörelser och höga röster.Han är rädd för andra hundar,utom min hund,och för diverse saker som på något sätt påminner om det han upplevde.Jag är väldigt lugn och säker när jag hanterar honom,och försöker låtsas som det regnar när han nojjar.Jag har också bra hjälp av min egen hund som är väldigt trygg och orädd.Och det HAR blivit bättre.Men jag skulle vilja ha tips på träning och metoder som gör att han kan bygga upp sitt självförtroende,och som hjälper honom att få förtroende för mig som ledare.Kanske har någon av er erfarenhet av något liknande eller tankar och ideer om hur jag ska gå till väga.Hunden är 5 år gammal och har således en hel del år kvar.Jag skulle önska att han fick leva dem i trygghet och glädje och vill gärna hjälpa honom med det.
Så dela med er av era erfarenheter så blir jag tacksam.

Klarar han av att vara hemma ensam?

ja han klarar att vara ensam,eller jag har en hund till så riktigt ensam blir han ju inte.Men han klarar sig utan folk om det är så du menar.Annars är han väldigt beroende av mig och vill vara nära och ha koll hela tiden.

Kan du beskriva lite av händelsen utan att berätta för mycket? Jag tror det blir enklare att hitta en lösning då.

jag vet inte riktigt hur mycket jag kan säga utan att avslöja mig för mycket.
Men har var närvarande när både hans husse och matte dog.Och det var inte på ett stillsamt sätt om man får uttrycka det så.

Först och främst tycker jag du bör sätta dig och råplugga hundspråk. Lär dig vilka signaler de använder för att lugna sig själva och sina flockkamrater. Dessa signaler kan du använda dig av för att få din hund att slappna av.
Exempel på lugnande signaler är till exempel att vända bort huvudet, att slicka sig om nosen (eller munnen i ditt fall ), smacka, nosa på marken osv.
Finns hur mycket som helst.

Det är bra att du är lugn i hanteringen, för det är precis det man måste vara.
Rädsla bottnar oftast i stress, och att försöka få bort stress hos en hund genom att stressa upp sig själv och stå och gorma, det är lite som att försöka boxa bort ett blåmärke...
Ju mer stressad hunden är, desto lugnare måste man själv bli.

Jag har själv en hund som har väldigt lätt att gå upp i stress och i de lägena är det enda som hjälper att använda sig av hundspråk. Att göra allt det här som hundarna gör för att lugna varandra. Visst, det ser lite mongo ut när jag sitter på tunnelbanan och gäspar, slickar mig om munnen och smackar frenetiskt, men hunden blir så småningom lugn. Och det är ju prioritet 1.

Slopa alla former av bestraffning om du ägnar dig åt sånt.
Allt obehag medför extra stress för hunden = det är upplagt för att hunden ska agera ut det i en massa obefogade rädslor.
På grund av det, se till att den alltid är ohungrig, otörstig, välrastad, välaktiverad osv. Detta kan i vissa fall göra hela skillnaden, hur simpelt det än må låta...
Bygg vidare på er relation genom massor av beröm och uppmuntran. Målet är att du ska vara en så trygg punkt för hunden att den kan släppa sina rädslor.
Fundera över vilka situationer som triggar hundens rädslor, och lägg upp en handlingsplan för hur ni ska överkomma det. Börja på en nivå som känns lämplig.
Är hunden exempelvis lite rädd för andra hundar, men LIVRÄDD för bussar. Ja då kanske ni ska börja lägga ribban vid det här med andra hundar. Och skippa bussarna ett tag.

Är du säker på att hunden blev som den är efter traumat?
Det är faktiskt inte så jättevanligt att hundar blir messed up efter en enstaka incident. Kanske är det en i grund och botten stressad hund, som utvecklat en massa rädslor till följd av det väldigt plötsliga miljöombytet?

När man chockrehabiliterar hundar brukar man i första skedet gå in och ge extratillskott av vitaminer och mineraler (framför allt vitamin B, C och E, samt magnesium och zink). Detta eftersom man efter en chock förbrukar mer näring än normalt.
Det finns något som heter Equi-Calm som är ett fodertillskott för hästar som tränas hårt. Det innehåller bland annat magnesium och en massa annat bra som kan hjälpa till att stabilisera hunden. (Det finns tydligen motsvarande för hundar också, men det har jag aldrig testat och ska tydligen vara rätt mycket dyrare. Equi-Calm fick jag rekommenderat personligen av välrenommerade hundpsykologen Anders Hallgren)

Ja vart vill jag nu komma med allt det här svamlet?
Jag vill bara uppmana dig att lyssna på hunden och se vad den försöker kommunicera till dig. Ofta ser vi bara hundens försök att kommunicera när det redan gått överstyr. Dvs när den gör utfallet, eller när den vaktar en resurs (tex märgben eller leksak), eller när den som i ditt fall agerar ut en massa rädslor.
Det handlar inte bara om att lära hunden att inte vara rädd för det ena och det andra, utan det är ett helhetskoncept som grundar sig i din och hundens relation, och i hundens kapacitet att hantera stress.
Det är inget man löser över en natt, utan det gäller att verkligen "tune in" till hunden och se vad som orsakar detta beteende. Först då kan man gå in med olika åtgärder.

Tack så mycket för ett jätte bra och upplysande svar.
Jag förstår att jag måste stärka relationen mellan honom och mig och jag jobbar på med det så gott det går.Inga tillrättavisningar alls.Jag tror inte riktigt på sådant och även om jag gjorde det så finns det ingenting att tillrättavisa.Han är hur lydig och väluppfostrad som helst.Han är bara rädd.
Före han var med om den här händelsen var han lugn och trygg jämt.Nu är han det när han slipper saker som påminner om situationen han var i.Vet inte om det är chock,men han är klart påverkad av händelsen.

Det låter väldigt bra. Tillrättavisningar kan du som sagt helt lägga åt sidan.
Tar han godis? Och då menar jag inte några torra frolic, utan jag menar riktigt gott godis. Typ kyckling, korv, köttbullar, lever? Min är galen i pannkakor.

I så fall kan du till att börja med ha som regel att _alla_ som kommer hem till dig får plocka godis ur en skål utanför dörren, och när de kommer in så ska de helt ignorera hunden. Antingen bara slänga iväg godisarna till honom (men det blir nog lite dumt eftersom du har en till hund som säkert är mer framåt och snattar godiset direkt), eller så får de sätta sig ner på huk, bortvänd från hunden, och erbjuda en godis i utsträckt hand. Det är det mest artiga man kan göra, på hundspråk. Hundar vänder sidan till varandra när de vill visa att de inte är hotfulla.
Beröm inte hunden när den tar godiset, utan fortsätt att låtsas som ingenting.

Detta med godiset gäller alltså ALLA som kommer i närheten av honom.
Till slut kommer han förknippa främlingar med godis. OBS! Det är viktigt att det inte blir så att personen lockar dit honom med godis och sen börjar gosa och puttenutta.
Utan godiset ska just vara en fredlig gåva "no strings attached", för att visa att man inte menar något hotfullt. Skippa helt kramar, pussar, klappar, och även ögonkontakt.
Det är i alla fall viktigt att du absolut inte låter folk gå fram till honom. Varesig kända eller okända. Låt det ske på hundens egna villkor, så kommer han snabbt inse hur mysigt det är att vara social. Tvinga aldrig hunden till någonting den inte är redo för.

Tror även det vore riktigt bra för er att umgås mycket tillsammans utan din andra hund.
Åk ut i skogen ensam med nya hunden, och lägg lite spår och sånt. Hitta på roliga saker tillsammans, utan din andra hund. Sen kan du börja ta med dig en lugn person som bara är med utan att på något sätt ta kontakt med hunden.
Sen när det går bra så tar du en annan person...och sen en annan...osv. Så småningom kommer hunden börja generalisera - det vill säga den kommer inse att "Ok, nu har vi varit med åtta olika människor ute i skogen, och ingen har uppträtt hotfullt mot mig. Det måste vara så att människor inte är så farliga trots allt."
Då har du uppnått önskad effekt - Hunden har inte längre en negativ förväntan på människor. Utan en neutral förväntan, och så småningom (när han tillräckligt många gånger har belönats med godis/lek/beröm för kontakt med främlingar) till och med en positiv förväntan!

En hel del jobb med andra ord. Det är på många sätt lättare att rehabilitera aggressiva hundar än rädda hundar. Båda bottnar dock oftast i samma sak - stress...

oj ännu fler bra tips tack så jätte mycket.
Det där med att träffa/hälsa på folk är jag stenhård med.Det MÅSTE få vara på HANS vilkor.Jag har som regel att människor vi möter inte får röra prata eller ta ögonkontakt med honom.Han måste själv komma fram till dem.
Då brukar han efter en stund komma fram och nosa väldigt försiktigt.
Han är väldigt social med mig och som sagt väldigt väluppfostrad och behöver inget koppel när miljön tillåter.Men han vill inte leka.Inte med min andra hund och inte med bollar pipleksaker eller annat jag försökt hitta på.Det enda som verkar vara riktigt kul är att gå och strosa i sin egen takt.Så jag låter honom göra det då.
Godis är jätte gott tycker han.Alla sorter.Mat är inga problem heller då han är mycket matglad.Det är just det här med rädslor för en massa saker som hämmar honom,och jag vill gärna hjälpa honom tillbaka till den han var.

Superbra att du tar det i hans takt. Det är det viktigaste. Det tar tid att rehabilitera rädda hundar.

Det där med leken kommer nog komma med tiden.
Var försiktig i ditt kroppsspråk, bete dig inte jättekonstigt eller yvigt. Var inte hysterisk eller högljudd. Man kan leka lugnt också.
Gör försiktiga lekinviter. Du kan till exempel köra smygvarianten. Smyg dig fram som en panter och se lurig ut. Min hund ÄLSKAR detta.
Och glöm inte att det är du som skapar värde i resursen (leksaken). Du måste själv visa uppriktigt intresse för prylen för att den ska bli intressant för honom.
Det är ganska vanligt att hundar skiter i prylar, tills matte/husse plockar upp saken och börjar leka med den. Eller kör omvänd psykologi - låtsas att man absolut INTE vill att hunden ska ta saken.
Var på landet i helgen med en kompis och våra hundar. En tom chipspåse blev helt plötsligt det roligaste de hade varit med om, bara för att jag och min polare skapade värde i den genom att liksom hajpa dess rolighet.
En urskrapad creme fraiche-förpackning blev även den kanonrolig tack vare att vi lurade hundarna att den var det.

Funkar det inte med leksak alls så kan du börja med att leka med en godis.
När ni är ute, sätt dig och krafsa lite i marken, låtsas hitta något (en godis), och lek lite med den, innan du låter honom ta den.
Det är bara fantasin som sätter gränser.
Kontentan är väl typ: Ta det lugnt, ha en plan, lyssna på hunden och samarbeta.

Sen vill jag också tipsa om massage....Alla hundar borde få massage, men särskilt rädda/stressade hundar. Du kan gå till en hundmassör eller läsa på lite själv och massera. Det är inte så petigt.
Akta sidenlakanen bara, jag jobbar på hunddagis och har två gånger varit med om hundar som fått massage tidigare på dagen och som sprutlackerat väggarna med diarré eftersom massagen släppt på så många spänningar i kroppen.

Ja du har säkert rätt.Jag gissar att han börjar leka när han känner sig mer avslappnad.Det där med godis har jag faktiskt provat...det var lite skoj...i typ 10 sekunder sen traskade han iväg på egna äventyr.
Smyga som panter vågar jag inte.Då DÖR han nog.Eller åtminstonde tror han att han gör det.Allt som innebär röra sig onormalt sätter igång hans skräck och han springer så fort han kan och gömmer sig och ligger där och darrar.
Tursamt nog är jag en stillsam person och använder inte yviga gester.Men när han träffar på personer som gör det blir han också riktigt rädd.
Jag brukar låtsas som det regnar när han får panikattacker...inte dalta eller oja mig eller trösta,för det är ju som att bekräfta/belöna rädslan.Men det skär ordentligt i hjärtat att se honom sådan.Usch.Stackars min hund som sagt.

Ta inte alltför hårt på det där med att man inte får trösta sin hund.
Det är mest ärkefånen Cesar Millan som har hittat på det där...
Såklart ska man inte börja nuttepluttesnutte-gulla med hunden när den är stressad, och beröring kan vara rent obehagligt för en uppstressad hund.
Men att med dov röst prata lugnande med den, och stryka den försiktigt över bröstkorgen kan i många fall göra underverk.

Och det där med leken med godisen....Hur många gånger prövade du? Det tar ju ett tag innan hunden greppar att det är kul. I början är han ju alldeles för uppsnärjd i sin rädsla.
Jag försökte få min hund att hoppa upp på stenar för aktivering, det var OMÖJLIGT, eftersom han var högt och lågt och totalt uppstressad och sket fullkomligen i godis just då.
Men efter ett stort antal upprepningar så släppte det, och nu hoppar han självmant upp på stenar och inväntar stolt sin belöning.

Man kan alltså inte testa en grej en eller två gånger och sen avfärda det, utan man måste hålla på med det konsekvent under en tid. Liksom ge hunden en chans att se mönstret.
Om du har en matglad hund så har du väldigt mycket gratis så det är bara att sätta igång att jackpotbelöna beteenden du gillar, och ignorera eller avleda bort det du inte gillar.