Är detta stolthet?

Godmorgon Flashback.

Jag bor fortfarande hemma hos mina föräldrar, men i eget hus bredvid.

En dag skulle vi sätta upp plåt på mitt hus tyckte pappa, han hade lagt fram lite takrännor etc, på gräsmattan.
Jag hade ett major matteprov dagen efter, så jag sa att jag inte kunde.

Men VISST FAN kunde jag det tyckte han. Men jag nekade.
Jag sa att vi kunde fixa det vilken dag som helst bara just inte när jag hade prov. Inte fan kunde vi det. Vill jag inte hjälpa han, ska han inte hjälpa mig.

Nu en månad efter har gräset blivit rätt högt, takrännorna ligger kvar, men han kommer aldrig flytta på skiten, eller klippa gräset runt om just mitt hus.

Vi har en vanlig relation nu, vi går inte in på just det ämnet bara. Men skiten kan inte ligga där hur länge som helst.

Ingen av oss tänker svälja vår (stolthet?).

Pappa är manodeppresiv, och båda av oss är lite annorlunda.
Vad är detta egentligen, en vanlig dålig envis maktkamp?

Visa att du kan själv gör allt på egen hand, ingen sväljer något plus att han förhoppningsvis får lite dåligt samvete

Nej, då tänker han att han har lärt mig en läxa
Men om han nu skulle kräva att jag gjorde det. (Annars får du inget internet).

Självklart gör jag det glatt utan att låtsas som att det vart ett problem, det lär sänka honom :P