Meningen med livet - samlingstråd

Vi gör väl både och?


Ja kanske det?
Då vet vi på ett ungefär
vad subjektiv mening är...

Men har alla världsbilder "ideal"?
Bör vi inte inrikta oss
på någon "psykologisk modell" ?

Hur tänkte du här? Finns ju män som inte gillar sex och kvinnor som ej vill ha barn och vice-versa. Om "meningen med livet" vore det du precis sade så hade ju inte dessa personer existerat?

Så du menar att om man inte tänker är man egodöd? Nej egot är en överlevnadsfunktion och om vi hade varit utan den så hade vi inte tagit hand om vår kropp och eventuellt dött. Att vara helt utan begär är omöjligt om man ska kunna överleva. Det är väl klart att man kan vara övervakaren av sina tankar och inte identifiera sig vid sina tankar och att det är något positivt. Men att tro att man kan bli utan sina tankar är bara dömt att misslyckas och inte särskilt eftersträvansvärt.
Ja utveckla gärna.

Ingen aning, jag är inte insatt i "alla världsbilder". Flertalet av dom jag är bekant med har dock idealer.


Inte för min del. Jag är mer orienterat åt det hållet at det finns en extern, objektiv kosmisk verklighet jag kan relatera till än till flum-hypoteser om omfattande individ-skapade verkligheter.

Att befria sig från egot är inte lika med egodöd. Egodöd är ett missförstånd. Det är som du säger, utan ego så dör man.

Tolle har inte dödat sitt ego. Då skulle han inte leva. Han skulle heller inte skriva böcker. Vad Tolle har gjort är att han har tämjt egot. Det är inte längre egot som styr Tolle utan Tolle som styr egot.

"Men att tro att man kan bli utan sina tankar är bara dömt att misslyckas och inte särskilt eftersträvansvärt"

Det går, men som du skriver är det inte något att sträva efter.

Behöver människan en mening med livet? Idén om en mening - en djupare innebörd - av livet i sig är smått besynnerlig; Något så starkt som en skapare, och jag är helt övertygad om att en sådan finns, av vår oerhört komplexa tanke- och idévärld, eller illusionen som kallas verkligheten, är antagligen intelligent överlägsen gentemot människan. Varför skulle något så pass intelligent ha nytta av oss underlägsna människor? En skapare med makt stark nog att skapa mänskligheten är stark nog att förutspå människans handlingar, alltså är teorin om att livet är ett experiment enbart befängd.

Det finns ingen mening med livet, det är åtminstone vad jag tror. Anledning till att liv över huvud taget existerar är för att en verklighet utan innehåll hade varit helt skapad i onödan. Att liv, eller åtminstone medvetande, de facto existerar innebär inte per automatik att det finns en mening med allt. Liv finns för att fylla ett tomrum i verkligheten. Teorier om mening med livet är onödiga och förkastliga i min mening. Allt behöver inte ha en mening. Faktum är att det är människan själv som har skapat begreppet mening. Det komplexa medvetande som står över oss meningslösa människor behöver inte heller ha någon mening. Vem vet, kanske även detta oerhört komplexa medvetande bara finns där för att fylla ett tomrum som brist på medvetande i världen hade inneburit?

Inlägget må vara luddigt men klockan är väldigt mycket så jag får skylla på det.

Ja och mitt filosoferande har redan lett till att jag tämjt mitt ego, eller är på god väg åtminstone
Ja jag läste din tråd efteråt och trodde inte det var möjligt men ser nu att jag hade fel.

Meningen med livet… är att ge livet en mening.

Bra skrivet! Tänker i samma banor. Men det är väl ändå en rätt deprimerande tanke, att vi bara är ett djur likt vilket djur som helst, förutom att vi på något sätt genom evolutionen fått ett medvetande och intelligens likt inget annat som mål bara har att sprida sina gener vidare.

Nej, livet var bättre när man var en liten plutt och inte fattade någonting. Man bara satt i sandlådan och tyckte livet var härligt. När man började reflektera över vem man var och livet i allmänhet (runt 14) så förändrades allting. Det är bara ens biologiska drifter som gör att livet känns värt som sex, god mat och kärlek. Men alltid finns den där tanken på att vi är fan ingenting egentligen.

Religion är inte så dumt egentligen. Stänga in sig i något som inte alls behöver vara sant men vem bryr sig? Bara man tror på något, tror på att ens handlingar gör nytta och tro på sin speciella existens.

Asfyxiation (asfixiation) eller Hitchcock? Hitchcock.

Hitchcock och Bergman är stora delar av meningen med livet. Jag skojar inte. Se efter själva.

(Ja, Alfred och Ingmar snackar jag om. Inga andra!)

fp