Meningen med livet - samlingstråd

Upplevelse, är allting. Hela ditt och mitt liv formas av upplevelser och att vi resonerar kring upplevelser.

Allting vi gör, allting vi vill göra beror helt och hållet på upplevelse. Det finns inte riktig altruism, utan allting går ut på egoism och alla människor utgår från egoism. Maria Wetterstrand, jag, du, Fredrik Reinfeldt, Mona sahlin, alla är egoister, alla!

Om jag är rädd om livet för barnen i Afrika så är jag det av egoistiska skäl, jag bryr mig om barnen, för att jag bryr mig om mig. Det är helt enkelt så att jag vill få en bra upplevelse och det får jag genom att se dessa barn att må bra eller veta/tro att något bra händer med barnen.

Anledningen till att jag har sex om jag är ute efter barn är också egoism. Jag vill få en ny upplevelse och jag tror att den upplevelsen är så bra att min vilja gör att jag vill ha barn.

Om jag blir tillfångatagen så försöker jag att frigöra mig för att jag vill ha en bättre upplevelse än två pistoler riktade mot mitt huvud, den upplevelsen är dålig och därför vill jag komma ur den.

Det finns triljardtals om inte mer upplevelser människan stöter på varje dag, att ljuset riktas mot det jag beskådar i en viss vinkel i en viss stund med det objektets utseende får min hjärna att tänka. Ljuset förändras ständigt, observationerna blir annorlunda, det händer massor av saker med det jag observerar.

Man bygger sina tankar helt och hållet på upplevda upplevelser och framtida upplevelser, anledningen till att jag vill ha ett bra betyg på provet kan vara massor. Jag kanske vill att mina föräldrar ska bli glada och det gör att jag tror att det ger mig en bättre upplevelse. Jag kanske vill ha en bättre framtid och därför försöker jag justera provresultatet genom att vara bättre på frågorna så att min lärare upplever bättre svar och sätter ett bättre betyg. Vilket gör att jag får en glad upplevelse och min framtid blir en mångfald av bättre upplevelser.

Därför är förmodligen dödandet av en annan människa det värsta man kan göra mot en annan person. Den personen kommer förmodligen aldrig kunna uppleva mer saker någon gång och det är upplevelser som är så fantastiskt och gör livet till ett liv.

Vi har väl precis samma mening med livet som andra djur har, dvs överleva och föröka oss

Grattis, det verkar som du uppfunnit den fenomenologiska grundtesen
Här är en beskrivning av den:



Du har helt rätt, allting som finns kommer ursprungligen ur upplevelser. Man kan säga att en bil har sitt ursprung i upplevelser. Människor har genom tiderna genom sina upplevelser kommit fram till vetenskap och kunskap om hur man kan konstruera en bil, till exempel. Det finns mycket man kan komma fram till genom att diskutera detta....

Den fenomenologiska grundtesen säger ju att all kunskap kommer ur upplevelser, men sen ur kunskap och vetenskap kommer i sin tur lagar, hur samhällen ska styras, etik, moral. Allting!

Samtidigt har man genom historien ofta dragit fel slutsatser om saker, vilka i sin tur gjort att människor på vissa områden lärt sig saker som är baserade på felaktiga fakta, detta kan göra att man blir hjärntvättad. Man kan komma förbi detta genom att försöka se tillbaks till tiden man inte visste någonting, när man var barn och allting var nytt och hur man upplevde saker då. Skulle man kunna gå tillbaks till den tiden kanske man hade kunnat komma på meningen med allt då man kan se saker utan att redan veta allt

Under en mycket kraftig tripp på 4-ho-met upplevde jag att ett "Hjärnspöke" visualliserade sig i mitt huvud och visade att det fanns ett dolt rum. Inne i rummet levde någon främmande organism som livnärde sig på känslor. Allting som uppfattades av hjärnan hade filtrerats genom organismens filter.

För att visa att detta var sant så gjorde hjärnspöket mig totalt handlingsförlamat, jag låg i fosterställning och försökte att röra mig men ingenting hände, det var som att tiden stog stilla.

När detta hände kändes det som något fullständigt logiskt och naturligt....

Du menar då att all information från dina sinnen till hjärnan går via den här "organismen" som livnär sig på känslor... Uppfattade du på vilket sätt känslorna sorterades? På vilket sätt påverkar det här människor, gör organismen att vi mår sämre eller bättre? Skulle den vara bra eller dålig? Vad fick du själv för känslor när du fick reda på det?