Citat:
Ursprungligen postat av Fogelberg
Känner igen det med skuttande illrar...
Att ha Julia springande lös kändes inte direkt som ett problem då jag hade
även i okopplat tillstånd total kontroll på henne. Tyckte man att hon kom för
långt bort eller om fötterna runt henne blev för många så lockade man tillbaka
henne och då kom hon springandes tillbaka till säkerheten i sin picknick korg.
Tricket som jag kan ge dig om du inte kommit på detta själv är.
Gummileksak till hund, med ett litet pipande munstycke (låter skitirriterande)
vi hade en liten lila igelkotte som Julia älskade, hon gick dessutom omkring och
bar på igelkotten när hon promenerade.
Munstycket tog jag ut och satte i munnen på mig själv och så fort hon kom för
långt bort pep jag till med detta varpå hon kom springandes tillbaka. Det roliga
var att när vi köpte henne var hon redan tam och tränad så vi slapp grovjobbet.
När vi var ute och gick visste hon var vi skulle gå och gick alltid 10 - 20 meter
före oss, och stannade och kikade bakåt för att se om vi hängde med henne.
Hon visste hela vägen hem och den smarte lilla tjejen stannade vid
övergångsställen, men rädd som man är så vågade man inte låta henne springa
så långt framför vid vägarna.
En gång när vi åkte till Helsingborg så hade vi lämnat ett fönster öppet, inte
mycket men tillräckligt för att hon skulle ta sig ut och det gjorde hon, det ligger
ju i deras natur att undersöka. problemet var att vi bodde på tredje våningen
och hon föll ner och landade hårt. vi kom hem sent på kvällen och blir
helchockade när vi kommer fram till porten för vad få vi se?! Julia tittar fram
bakom ett elskåp och skuttar fram till oss med det lite kära iller kuttrandet och
vi undrar vad f*n gör du här???
Grannen på första våningen kommer ut och berättar att här har hon stått i flera
timmar och väntat på oss, grannen mötte Julia vid porten vid halvfyra tiden och
vi kom hem vid halvnio. Att grannen inte tog in julia förstår jag eftersom grannen
var livrädd för illrar. Men att Julia står kvar och väntar!!! bättre iller har jag
aldrig varit med om eller haft.
Dagen efter gick vi till Vetrinären med Julia med tanke på det höga fallet, men
inga skador varken på ben eller rygg eller någon annanstanns för den delen.
Jag saknar Julia, utan tvivel men vi kunde inte behålla henne eftersom jag fick
en allergi som gjorde att mina ögon dagligen var knallröda och kliade något så in
i så tyvärr var vi tvungna att lämna henne ifrån oss. Så dumma som vi var så
lämnade vi henne hos min syster i tron om att hon skulle ta väl hand om henne.
Vi förklarade att Julia måste ha en P-spruta varje vår eftersom dem kan löpa
ihjäl sig. Detta nonchalerade min syster och hoppade över sprutan.
på sensommaren avled Julia vilket resulterade i att jag sedan dess inte har
kontaktat min syster för hon skyllde på att Julia dog av ålderdom vilket inte var
sant, Julia var inte 1 dag äldre än 7 hon var snarare 5 år max.
Fan vad trist!
Man blir så förbannad när folk inte inser vilket ansvar de tar på sig när de skaffar husdjur.
En illerhona löper ju inte ihjäl sig på ett par dagar heller,
så de måste ha sett att hon mått dåligt ett bra tag.
Skulle ha gjort precis som du.
Nu hade jag också skrivit ett jättelångt inlägg,
men de tyckte inte att jag var påloggad när jag skulle lägga upp det,
så det försvann :mad:
Orkar inte skriva om det, inte nu iallafall.
