Citat:
Ursprungligen postat av suckmydeck
Jag har tänkt över mitt beslut noga men snällt av dig att påpeka det faktum att det inte är vidare bra att ångra sig sen.
Undrar över hur ni som svarat vet det ni vet? Juridikutbildade eller själva "dragit tillbaka" en anmälan? Har nämligen försökt hitta bra förklaringar på internet men allt är så himla luddigt. Till och med på lawline säger juridikstuderande olika saker. Försökte att läsa i brottsbalken men vår lagbok är ju typ skriven på gammalgrekiska... Pratade med en kompis också som har råkat ut för i princip samma sak. Hon ville dra tillbaka anmälan/inte medverka i förundersökningen men polisen sa att det inte gick. Fallet gick till rättegång och personen blev dömd trots att min kompis ändrade sin berättelse etc. Polisen måste gjort fel som inte informerat henne om att hon måste infinna sig men kan välja att inte prata överhuvudtaget. Det ska väl inte va ens skyldighet att luska ut sådant själv...
Förstår varför rättssamhället vill försvåra för misshandlade kvinnor att dra tillbaka en anmälan hursomhelst men hoppas att de har förståelse för mig i detta fall. Jag tror det innebär mer "lidande" för mig att gå igenom förhör, rättegång etc på annan ort än att låta den skyldiga gå fri.
Det går ju aldrig att lita på folk över Internet egentligen.
Vi kan säga att jag kommer i kontakt med sådana här spörsmål dagligen. Jag är också juridikutbildad.
Det jag kan göra är att lägga fram lite lagtext till dig.
20 kap. 2§ Rättegångsbalken:
Citat:
Allmän åklagare äge tala å brott, som hör under allmänt åtal, om ej annat är stadgat.
Om befogenhet för särskild åklagare att tala å brott, som hör under allmänt åtal, gälle vad särskilt är föreskrivet.
Åklagare må i högre rätt fullfölja talan även till den misstänktes förmån.
20 kap. 4§ Rättegångsbalken:
Citat:
Under allmänt åtal höra alla brott, som ej uttryckligen äro undantagna därifrån.
I exempelvis ett vanligt brott som misshandel (3 kap. 5§ BrB) så finns inget sådant undantag. Det är för övrigt mycket få brott som har ett undantag. Exempel på enskilt åtal (motsatsen), där man måste "anmäla", är vållande till kroppskada, förolämpning, förtal, ofredande på enskild plats och stöld i en släktrelation.
Exempel på sådan lagtext är t.ex ofredande i 4 kap. 7§ BrB:
Citat:
Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.
I slutet av det kapitlet så stadgas vad som i det specifika kapitlet (4:e) som faller under enskilt åtal, alltså sådant som man själv måste anmäla, enkelt uttryckt. Det står i 4 kap. 11§ BrB:
Citat:
Hemfridsbrott eller olaga intrång som ej är grovt, olovlig avlyssning som icke förövats å allmän plats eller förberedelse till sådant brott, ofredande som icke förövats å allmän plats eller intrång i förvar må åtalas av åklagare allenast om målsägande angiver brottet till åtal eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt. Detsamma skall gälla olaga tvång genom hot att åtala eller angiva annan för brott eller att om annan lämna menligt meddelande samt försök eller förberedelse till sådant brott.
Har du anmält ett brott som faller under allmänt åtal så kan det sluta på fyra sätt:
1. Förundersökning inleds ej.
2. Förundersökning inleds med läggs ner av olika anledningar (se nedan).
3. Förundersökningen görs färdig och överlämnas till åklagare som bestämmer sig för att INTE väcka åtal.
4. Samma som ovan, men åklagaren bestämmer sig för att väcka åtal.
Det finns olika grunder för att lägga ned en förundersökning, dessa är enligt 23 kap. 4a§ RB:
Citat:
Förundersökning får vidare läggas ned
1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottet i händelse av lagföring inte skulle leda till någon svårare påföljd än böter, eller
2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned.
Vidare får den läggas ned om:
1. Utredningen visar att gärningen inte är något brott.
2. Brott kan ej styrkas.
3. Den misstänkte har avvikit och kan inte förväntas bli anträffad.
4. Den misstänkte har avlidit.
5. Preskription har inträtt.
Det hade varit hjälpsamt för mig om du ville säga vad det är för brott som du har anmält. Då kan jag plocka fram lagtexten för just det brottet, och även ge dig en fingervisning om hur man jobbar med det.
Hoppas detta hjälpt dig lite, och inte bara gjort det rörigare.
Fråga om det är något.