Citat:
Ursprungligen postat av
ursprungligen
Jag tror praxis är att tillämpa reglerna som gällde vid brottstillfället.
Det är därför nya lagar inte gäller retroaktivt. Jag anar att exakt samma princip gäller straffutmätning.
Det är inte rimligt att en person döms för något som varit lagligt vid brottstillfället om det kriminaliseras efter brottets fullbordan.
På samma sätt gäller att ett brott har en viss skala på påföljden "kostnaden att åka fast" och den ska inte påverkas av att praxis ändras till hårdare straff efter brottet. Den som blir dömd får ett straff som motsvarar praxis när brottet begicks om straffen efter brottet blivit högre.
Du ska som brottsling kunna lita på att du känner till "kostnaden för att åka fast" när du begår brottet.
Jag tror dessutom att om praxis ändras så att påföljden sänks för ett brott, så får brottslingen ett straff enligt den nya lägre praxisen.
Jag uppfattar det som om praxis för straffet gällande mord har blivit hårdare efter 2005 och om det är så blir mördaren i Brattås dömd enligt reglerna som gällde 2005, om han verkligen blir dömd.
Saken är inte helt enkel. Men ska försöka förklara:
1. Retroaktiv lagstiftning/rättstillämpning
Ett vanligt missförstånd är att det är förbjudet med retroaktiv lagstiftning/rättstillämpning i Sverige, vilket inte stämmer. Dock finns det bestämmelser i Regeringsformen och Brottsbalken som gör att det råder ett förbud mot retroaktiv rättstillämpning inom straffrätten.
Där anges ett förbud mot att döma någon till straff för en gärning som inte var straffbelagd när den begicks, samt heller inte döma någon till en påföljd som inte hade lagfart när brottet begicks. Dock finns undantag i fall där det handlar om en ny påföljd som anses lindrigare, dvs mer fördelaktig för den dömde, för då får den lagstiftningen tillämpas retroaktivt.
Den vid tiden lagstadgade straffskalan för mord var 10 års fängelse ELLER livstids fängelse (och ingenting däremellan) vilket gör att utgångspunkten är att denna straffskala/lagstiftning skall gälla. Någon "ny fördelaktigare påföljd" till mord har heller inte instiftats sedan denna tiden. Det enda som ändrats sedan denna lagstiftning är ju att man gjort en utvidgad straffskala (10-18 år eller fängelse på livstid) och det är ju ingenting som skulle gynna den tilltalade så något undantag finns inte att göra.
2. Retroaktiv rättspraxis
När det gäller rättspraxis så får detta tillämpas retroaktiv - så länge den aktuella lagstiftningen inte ändrats. Ser man till Brottsbalkens mordbestämmelser så har mordparagrafen, sedan det aktuella mordet, ändrats flertalet gånger (2009, 2014, 2020). Därför skall aktuell praxis vid tiden för mordet gälla. Det är då främst Högsta Domstolens avgöranden i NJA 1999 s. 531 och NJA 2007 s. 194 som är aktuella.
Dock skall sägas att praxisen nu och då inte skiljer sig särskilt mycket när det gäller flera mord (dubbelmord). För i NJA 1999 s. 531 så klargörs att livstidsstraffen skall förbehållas de allra mest kvalificerade morden. Som exempel angav man mord som planerats, utförts med särskild grymhet, innefattat moment som gör att mordet framstår som särskilt grovt eller skördat mer än ett offer. Med detta vid handen så kan man konstatera att någonting annat än livstids fängelse inte kommit på fråga - även 2005.
3. Övrigt
Däremot kan det finnas förvaltningsrättsliga frågor som rör straffverkställighet som
inte träffas av förbudet mot retroaktiv rättstillämpning, eftersom det inte har någon korrelation med tidpunkten för själva brottet. Det kan t ex handla om frigivning, permissioner, frigång osv.
Exempel på detta är den tidigare lagstiftningen som sa att en livstidsdömd person, efter 10 år, kunde ansöka om att få sitt straff tidsbestämt. Denna lagstiftningen ändrades 1 januari 2026 så att man kan ansöka om tidsbestämt straff först efter 12 år. Det sistnämnda kommer alltså gälla denna personen om han skulle dömas till livstids fängelse - även om annan lagstiftning hade gällt vid tiden för mordet. Samma sak gäller lagändringen från 2/3dels villkorlig frigivning, till 3/4dels villkorlig frigivning, vilket gör att han vid fällande dom kommer att få avtjäna straffet enligt den nya lagstiftningen innefattande 3/4dels villkorlig frigivning.
/Hoppas jag varit tydlig
