Okej sjukt sent svar på denna tråd men verkar som att det gått relativt smärtfritt för dig.
Gjorde själv en kirugisk abort för ett par år sedan i Göteborg, var rätt så sen v13+1 så fick verkligen kämpa för att få höra detta.
För att bli sövd och slippa vara vaken när fostret lämnar kroppen vilket man är om man gör en medicinsk abort.
Tji fick jag! Hade haft en liten ”beef” med läkaren som skulle göra aborten och istället för att bli sövd så fick jag ryggmärgsbedövning och var vaken under hela ingreppet som tog nästan en timma. Visst jag var bedövad från svanken och neråt men kände ändå vad som hände i mig.
Fy fan!
Det kallas ”skrapning” inom en visst fin term men läste i min journal lite senare att här var det inte tal av att ”skrapa” loss fostret utan man suger ut delar av fostret tills det verkar vara tomt. Och läkaren delade glatt med sin i detalj hur ”huvudet” satt kvar och dom var tvungna att gå in med annan sug för att få ut rester.
Och allt detta kände jag, under hela operationen, men först efter kunde jag då också läsa om det.
Kan med handen på hjärtat säga att det var det värsta jag gått igenom (och går igenom) i hela mitt fucking liv.
Det står i lagen att alla foster som aborteras bränns och sprids i en minneslund.
I helvete heller, kan garantera att detta inte händer på Östra i Göteborg.
Vill också tillägga att jag är benzo-torsk och blev också behandlad därefter av läkaren och personal. Jag kan ta det, men att massakera och halshugga mitt barn (som jag dessutom inte ville ta bort) är vidrigt! Och med facit i hand så vet jag inte om jag hade gjort aborten om jag innan vetat hur det skulle bli.
Men hur värdigt är det att föda ett barn som föds missbildad eller skadad på något annat sätt pga substansen som intagits under graviditeten.
Med det sagt, finns inga enkla aborter. Det är förjävligt! Och framförallt när det finns läkare som är så äckliga att dom vill bryta ner en lite till när dom kan.
Må alla ni som gör valet att göra en abort få en icke traumatisk upplevelse utan att se på abort som ett preventivmedel.
Gjorde själv en kirugisk abort för ett par år sedan i Göteborg, var rätt så sen v13+1 så fick verkligen kämpa för att få höra detta.
För att bli sövd och slippa vara vaken när fostret lämnar kroppen vilket man är om man gör en medicinsk abort.
Tji fick jag! Hade haft en liten ”beef” med läkaren som skulle göra aborten och istället för att bli sövd så fick jag ryggmärgsbedövning och var vaken under hela ingreppet som tog nästan en timma. Visst jag var bedövad från svanken och neråt men kände ändå vad som hände i mig.
Fy fan!
Det kallas ”skrapning” inom en visst fin term men läste i min journal lite senare att här var det inte tal av att ”skrapa” loss fostret utan man suger ut delar av fostret tills det verkar vara tomt. Och läkaren delade glatt med sin i detalj hur ”huvudet” satt kvar och dom var tvungna att gå in med annan sug för att få ut rester.
Och allt detta kände jag, under hela operationen, men först efter kunde jag då också läsa om det.
Kan med handen på hjärtat säga att det var det värsta jag gått igenom (och går igenom) i hela mitt fucking liv.
Det står i lagen att alla foster som aborteras bränns och sprids i en minneslund.
I helvete heller, kan garantera att detta inte händer på Östra i Göteborg.
Vill också tillägga att jag är benzo-torsk och blev också behandlad därefter av läkaren och personal. Jag kan ta det, men att massakera och halshugga mitt barn (som jag dessutom inte ville ta bort) är vidrigt! Och med facit i hand så vet jag inte om jag hade gjort aborten om jag innan vetat hur det skulle bli.
Men hur värdigt är det att föda ett barn som föds missbildad eller skadad på något annat sätt pga substansen som intagits under graviditeten.
Med det sagt, finns inga enkla aborter. Det är förjävligt! Och framförallt när det finns läkare som är så äckliga att dom vill bryta ner en lite till när dom kan.
Må alla ni som gör valet att göra en abort få en icke traumatisk upplevelse utan att se på abort som ett preventivmedel.
