Black- och Death metal: den stora rekommendationstråden

Mare, Kaosritual och Ulver är de banden jag tycker är (ganska) bra. Ansåg Emperor, Satyricon och Borknagar vara dåliga redan den första gången jag hörde banden. Förstår verkligen inte hur någon som på riktigt uppskattar band som exempelvis alla på NoEvDia kan gilla de som listas här. Får väl helt enkelt erkänna mig utesluten ur gemenskapen och sitta i hörnet lyssnandes på Abyssic hate.

Edit: Celestial bloodshed är förstås också riktigt bra. Synd att de aldrig fick chansen att göra fler skivor (har hört både spliten med Urfaust och Serpent's kiss, innan någon frågar)

Jag gillar det mesta ifrån Norge vad gäller dom här klassiska banden. Satyricon's första platta är ju en fullpoängare enligt min åsikt.
Emperor ska erkännas att jag ALDRIG satt mig in i, och det bör jag väl skämmas för, men har alltid haft lite svårt för det här symfoniska.
Och sen så tror jag att 90% av folket som kommer in på bm, kommer in via Norska scenen, iom att den är så vida känd och överjävla hypad. Mayhem/Burzum-storyn nån?.
NoEvDia-banden kommer nog lite senare sen när man lyssnat sig helt less på de vanliga norska banden, och sen så krävs det ju att man är lite musikälskare generellt och har det som stort intresse för att gräva och hitta alla guldkorn, och vi är fan inte såå många som kan tillräknas dit.
NoEvDia börjar ju även det kännas lite hypat skulle jag säga, även fast akterna som ligger där på är uteslutande kvalitativa. Men bara just fenomenet känns lite hypat.

Abyssic Hate var inte igår. Plattan åkte på här nu..
np: Depression pt I

^Vad du skriver här stämmer förstås. Frågan är hur värdefullt det är att människor "rekryteras" till genren. Senast jag var på en svensk BM-spelning var det Watain/Malign 2011 i sthlm. Där ville jag mest spy när jag såg vilka individer som "kommit in i scenen", säkerligen från början genom norska band. Ungdomsas...

Börjar känna mig lite patetisk med allt mitt gnällande. Nu ska jag sätta på Mortuus- De Contemplanda Morte och försöka blunda så mycket som möjligt under skivans gång. En av de bästa svenska BM-plattorna någonsin.

Här är några vars bästa släpp (många av banden har släppt mycket skit också) som slår allt du listade förutom möjligtvis Beherit och Order From Chaos, med reservation för ett par av dom finska banden jag inte har hört.

Burzum, Darkthrone, Strid, Helheim, Mayhem, Satyricon, Arcturus, Hades, Isvind, Enslaved, Forgotten Woods, Taake, Ulver, Bak De Syv Fjell, Immortal, Thorns, Dödheimsgard, Ved Buens Ende, Mysticum, Limbonic art, Manes, etc.

(orkar inte sortera ut sånt som folk redan har tagit upp)

Den norska scenen får vara hur överskattat som helst, den är fortfarande bäst och det finns fortfarande massor av guldkorn ingen bryr sig om som är långt mindre överskattade än t.ex alla NoEvDia-band.

Förstår lite hur du tänker angående Watain/Malign.. var förbannat mycket hippt folk där som såg ut som genomsnitts "Den Svenska björnstammen" fansen, men Watain hade ju precis vunnit sin Grammis så vadfan kan man förvänta sig.

Och menar du att du inte vart introducerad till Black metal via norska band?

Angående vilken som är den ultimata norska plattan skulle jag nog vilja säga Filosofem. Kan också ha att göra med att jag är ganska inne på mer atmosfärisk (inte nödvändigtvis depressiv, dock) black metal. Anser dock Darkthrone som nämns av många i diskussionen som ganska så överskattade, i synnerhet Transilvanian Hunger. A Blaze in the Northern Sky är å andra sidan absolut en bra platta.

Faktiskt inte, lyssnade på denna låt http://www.youtube.com/watch?v=NL22G5IefCU när jag var 12 och fick veta av någon att synthen mot slutet var stulen från Bathory. Riffet i början är visserligen snott från Transilvanian hunger, men det förstod jag itne förrän något år senare. Började lyssna på tidiga Bathory och det var därifrån sen.Gillade dock exempelvis tidigt material av Death och Morbid angel innan jag kom in på BM överhuvudtaget.

NP: Abyssic hate- Life is a pain in the neck. Bästa släppet med detta band. Kom ut 1996, just efter Filosofems depressiva tongångar som satte standarden för hela "DSBM"-genren. Lyssnar hellre på denna demo 100 gånger än en enda på valfritt Hypothermia-släpp.

Var också där på den konserten. La dock inte märke till överhuvudtaget någon annan än mig själv och polaren som jag var där med. Skiter fullständigt i hur stor eller liten lyssnarskara ett band har, och även folket som "kommer in i scenen".. Det rör mig inte ryggen, jag närvarade helt enkelt för min egen skull och stod inte där och störde mig på var och varannan som var där.
Folk som inte vet bättre har ingen som helst betydelse för min del, dom är där som störande moment i livet, men inte till den grad att jag faktiskt lägger ner energi att på riktigt störa mig på andra människor.

Ja fyfan, "Mortuus - De contemplanda morte" är så ini helvete jävla bra. Oerhört rå och illavarslanda rakt igenom. Kommer ihåg när den kom ut, och jag köpte den bara på känn, hade inte hört talas om bandet alls, men vilken jävla överraskning. Den snurrade konstant i flera veckor framåt.

np: The Arrival of Satan - For psychiatry
Vet inte hur många ggr jag hört den här plattan nu, men återkommer ständigt till den. Bindgalen och helt fantastiskt vridet elak black metal!

Det är jag övertygad om. Jag är faktiskt en riktig pojkspoling, förmodligen yngst i tråden. När A Blaze kom ut var jag i full färd med att lära mig gå, när ni beställde Si Monumentum tog Guns N' Roses min hårdrocksoskuld och när ni beställde VVorldVVithoutEnd lyssnade jag fortfarande på Dimmu Borgir och sminkade mig som ett sämre begagnat öststatsluder. Men jag brukar resonera så att vad gör det, med tanke på den i alla avseenden outsägligt perfekta individ jag är idag?

Kan sätta pengar på att du inte är det!

NP: Revenge - Cleansing Siege (Take them down).

Matchar ditt alias ditt födelseår? I sådana fall är jag ändå yngre än dig.

Om man får vara medlem på flashback.. men inte köpa bärs på systemet, då är man inte född 90.
90 är bara "ett schysst tal".