Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2009-05-02, 12:44
  #1
Medlem
Finns det några skrivregler gällande ordförklaringar i texter, det verkar finnas ett par stycken tillvägagångssätt för att förklara ord.

Exempel 1)
[...] sjukdomen har en inkubationstid* på 12-24 timmar.

*Inkubationstid är den tid mellan smittotillfället till det att sjukdomen bryter ut.


Här sätter man en asterisk bakom ordet, och hänvisar till förklaringar vanligtvis längst ned på sidan.

Exempel 2)
[...] sjukdomen har en inkubationstid (den tid från smittotillfället till det att sjukdomen bryter ut) på cirka 12-24 timmar.

Man sätter in förklaringen i en parantes efter ordet.

Exempel 3)
[...] sjukdomen har en inkubationstid, d.v.s. den tid mellan smittotillfället tills det att sjukdomen bryter ut, på cirka 12-24 timmar.

Man kommaterar och skriver förklaringen mellan kommateckena.



Det finns säkert fler sätt att använda sig av ordförklaringar, men det här är de sätt jag stött på. Men, finns det någon regel för när man använder vilken metod? Eller finns det någon standardiserad metod man använder sig av vid ordförklaringar i texter?
__________________
Senast redigerad av Mylph 2009-05-02 kl. 12:47.
Citera
2009-05-02, 13:12
  #2
Medlem
Egon3s avatar
Hypertext kom ju som en värdefull innovation för hänvisningar. Wikipedia
excellerar i blåa hypertext-förklaringar till den grad att jag ibland tar fram den
utskriftsvänliga¹ versionen för att slippa alla blåa länkar.

Artikeln Inkubationstid har ordet sjukdom som länk.

Annars är fotnoter utmärkta, och Wikipedia använder fotnoter för referenser,
exempelvis i artikeln WHO.

¹ men läser på skärmen, om inte artikeln skall bli nattlektyr
Citera
2009-05-02, 13:18
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Egon3
Hypertext kom ju som en värdefull innovation för hänvisningar. Wikipedia
excellerar i blåa hypertext-förklaringar till den grad att jag ibland tar fram den
utskriftsvänliga¹ versionen för att slippa alla blåa länkar.

Artikeln Inkubationstid har ordet sjukdom som länk.

Annars är fotnoter utmärkta, och Wikipedia använder fotnoter för referenser,
exempelvis i artikeln WHO.

¹ men läser på skärmen, om inte artikeln skall bli nattlektyr

Ja, glömde givetvis fotnoter, det brukar jag använda mig av i skolarbeten, hur kunde jag missa det exemplet?

Vill man ha den i pappersform så är det väl inte fördelaktigt att lämna en fotnot som hänvisar till en källa på internet? Problemet med att lämna fotnoter är att de oftast förklaras på någon av de sista sidorna. Medan när man lämnar en asterisk oftast skrivs längst ned på sidan med förklaring.

Tycker själv att paranteser är oerhört fult i en text, och att ge en ordförklaring i parantesen kan göra att den ibland blir lång och ytterligare framhäver det fula med paranteser. Att ge en förklaring mellan kommatecken känns och som onödig text i den "primära texten". Därför blir det nog till att använda fotnoter eller asterisker med ordförklaringar utanför den "primära texten".

Undrade mest om det fanns regel vid ordförklaringar.
__________________
Senast redigerad av Mylph 2009-05-02 kl. 13:21.
Citera
2009-05-02, 13:27
  #4
Medlem
Egon3s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Mylph
... (A) Vill man ha den i pappersform så är det väl inte fördelaktigt att lämna en fotnot som hänvisar till en källa på internet? (B) Problemet med att lämna fotnoter är att de oftast avhandlas på någon av de sista sidorna. Medan när man lämnar en asterisk oftast skrivs längst ned på sidan med förklaring.
A) Internet-referenser på papper blir snabbt inaktuella. Myndigheters hemsidor
kanske man vågar ange, men rätt vad det är så byter även myndigheter namn.

B) Fotnoter skrivs vanligen vid sidfoten — därav namnet. Numrerade referenser
samlas lämpligen i slutet på essän eller boken. Asterisk för fotnot är inte särskilt
praktiskt, för rätt vad det är har man två fotnoter och får experimentera med
symboler som † och ‡. Den religiösa laddningen är sällan önskvärd. Bättre då
med ¹/²/³ som man i alla fall behöver för m² och m³ om man är i den branschen.
Citera
2009-05-02, 13:30
  #5
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Egon3
A) Internet-referenser på papper blir snabbt inaktuella. Myndigheters hemsidor
kanske man vågar ange, men rätt vad det är så byter även myndigheter namn.

B) Fotnoter skrivs vanligen vid sidfoten — därav namnet. Numrerade referenser
samlas lämpligen i slutet på essän eller boken. Asterisk för fotnot är inte särskilt
praktiskt, för rätt vad det är har man två fotnoter och får experimentera med
symboler som † och ‡. Den religiösa laddningen är sällan önskvärd. Bättre då
med ¹/²/³ som man i alla fall behöver för m² och m³ om man är i den branschen.

Du har övertygat mig; hädanefter kommer jag bara använda mig av upphöjda siffror, dock placera dem lämpligare, vid sidfoten. Förmodligen är jag skadad av att vissa av våra lärare skriver kompendium och skriver fotnoterna längst bak tillsammans med källor/referenser. How stupid.

Referenser; upphöjda [1], [2] osv.
Fotnoter; upphöjda 1, 2 osv.
__________________
Senast redigerad av Mylph 2009-05-02 kl. 13:33.
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback