Anarkism, vad ser ni i det och hur ska det fungera?

Snarare avgör ett samarbete vilka regler som ska gälla inom det, sedan gäller de och man baserar interaktionen därefter tills reglerna förändras. Skillnaden är alltså, igen, att regler upprättas mellan människor hellre än över dem, där den enda grundläggande regeln är individens suveränitet - tills denne på något sätt valt att modifiera eller delegera dennas uttryck. Varför skulle det ta "hela dagarna"...?


Nej, det är bara lite frustrerande att upprepa samma saker gång på gång, utan att du förstår dem. Då däremot andra verkar kunna förstå utan problem är det ändå värt att upprepa, då folk som läser denna diskussion kanske inte läst andra


Fast det är ju som sagt inte vad som diskuteras; och det bör du ju veta, då jag poängterat det hundra gånger. Varför jag också skriver att det är frustrerande att upprepa samma saker gång på gång utan att du förstår dem. Men vi försöker för all del igen

1) Regler upprättas mellan individer, inom och mellan kollektiv av individer. Förstått? Bra!
2) Individer som berörs direkt av något har såväl rätt som incitament till att utforma regler kring detta. Förstått? Bra!
3) Reglerna gäller alla som kommit överens om dem, och människor som inkräktar på dem; om någon från samarbete A, som tillåter misshandel, misshandlar någon från samarbete B, som inte tillåter misshandel, gör denne sig alltså skyldig till brott. Precis som någon från Portugal gör sig skyldig till brott om denne besitter marijuana för eget bruk i Sverige; inte för att det strider emot Portugals lagar, utan för att det strider emot Sveriges. Förstått? Utmärkt!

Så, vi applicerar - som hundra gånger tidigare - detta resonemang på dina scenarion. Om bilar ska köra på samma väg ägs denna väg förmodligen av något samhälle eller samarbete. Det är då upp till dessa att, själva eller genom delegater, upprätta regler kring hur den bör användas. Väljer någon att skita i överenskommelserna gör han sig skyldig till brott enl. punkt 3 ovan. Tar vi luftrummet, ditt andra scenario, finns ju klara incitament till överenskommelser även här, då folk förmodligen vill kunna flyga utan att dö. Folk lär givetvis organisera sig i koordineringssamarbeten, för information om andra flygplans banor och för att undvika kollisioner; då denna information lär vara offentlig bör det givetvis ses som ett angrepp att flyga utan hänsyn till informationen ifall detta leder till kollision. Alltså, om en part uppger sin position medan en annan ignorerar detta och kör rätt in i denne är detta naturligtvis ett brott, och naturligtvis kommer människor att försöka undvika kollisioner genom koordineringssamarbeten; med eller utan externt tvång, då de själva tjänar på det.

Johann Most belyser ett liknande exempel:
"The greatest stumbling block to anarchism among the non-anarchist socialists, which causes much of the discord, is the "free contract." Yet one need not put oneself into a different world- neither Mars nor in Utopia- to see how the free contract would work. Take, for example, the International Postal Union. The national postal organizations join of their own free will and can withdraw in the same way. These contracting parties agree to what they will provide one another, in order to achieve service of the highest practicality and greatest efficiency. International law lacks precedent for compelling a violator be taken to court.

Nevertheless, "free contract" works -- because, since every breach of promise carries with it damage to the breacher, it behooves every contracting party not to violate the contract. If irregularities arise, conferences agree on adjustments. This institution, a model for free association, is not an isolated example. People who have little else in common form groups, trusts, and pools -- organizations musical, gymnastic, commercial, protective, educational, and political; and associations for the advancement of arts and science -- in all countries, despite contradictory natures of the parties, and despite the fact that the parties cannot be forced to fulfill the agreements. Everything done in these agreements is done because of advantage to each member.

Absurd the claim that these organizations could not work without control by a higher power!"

Om vi till detta lägger till möjligheten att vidta åtgärder mot överträdelser i frågor som gäller direkta angrepp, som blir resultatet av att flyga in i någon annan eller köra på någon annan genom att ignorera överenskommelser och tillgänglig information, bör väl både "morot" och "piska" finnas i lika hög grad som inom något annat system? Det vill, igen, säga att två bilar som möts utan att följa samma regler, eller två flygplan som gör detsamma, inte är ett resultat av anarkiska regler; dessa kan mycket väl utformas på ett sådant sätt att de reglerar mötet mellan bilar och flygplan - hur många halmgubbar du än kräks på så förändras inte detta grundläggande faktum, och det kan heller inte diskuteras förrän du förstått vad jag menar och diskuterar detta hellre än otaliga halmgubbeversioner av det som alla missar målet med flera meter.

Nä, jag vet att du inte vill diskutera det vi andra kallar för verkligheten.
Jodå, men jag vet ju inte alls vilken erfarenhet du har av barnuppfostran. Men en av de mer frustrerande delarna kan vara att förklara varför världen inte är enkel. Svaret på: Men varför kan vi inte bara skapa en regel mellan alla människor så att krig blir förbjudet? kräver lite tid och ansträngning för att både förklara och smälta in.

Dina förslag på koordineringssamarbeten var precis vad som gällde i luftfartens barndom, tills man insåg att folk slog ihjäl sig på det sättet. Så man ändrade på det. Se bild 3 här:
http://www.transportstyrelsen.se/Global/Luftfart/Seminarier_och_information/seminarier%202012/2_p6_Sakerhetskultur.pdf

Hittills har inget barn fattat fortare om jag använt halmgubbar så därför tänker jag inte göra det här heller. Jag kommer bara att fortsätta att framföra det de flesta vuxna människor har insett. BLA att krig fanns nog inte i paradiset, men så fanns inte paradiset heller - och kan inte heller uppstå.

Jag tror att du, återigen, missförstod. Vad som diskuteras var alltså inte ifall två bilar möts och lyder olika regler, då detta inte är en konsekvens av anarkistiska regler. Du förstår inte, jag vet, men jag upprepar det ändå


Det är precis vad som gäller fortfarande. Det finns som bekant ingen världsregering som avgör luftfartsfrågor globalt, utan suveräna nationer, företag, o.dyl. deltar i koordinationssamarbeten för att de alla tjänar på det.


Jasså? Do tell, vilken enda regering - med våldsmonopol över alla andra - styr över luftfartsfrågorna, globalt, idag???


Fast använder du inte halmgubbar direkt efter du sagt att du inte använder halmgubbar...? Vem har hävdat att krig inte finns, inte funnits eller inte kommer att finnas? Jag kan dock inte avgöra om det är en halmgubbe du diskuterar med, eller om det bara är totalt irrelevant för diskussionen?

Varför vill anarkister leva utan för samhället som förstås kommer fortsätta att existera ändå istället för att skapa ett fritt samhälle där friheten är garanterad? Eller vill ni skapa skapa det fria samhället på andra sätt? Genom aktivism etc och hur tror ni om era chanser att lyckas?

Läst just ut The Spanish cockpit av Franz Borkenau. Kan verkligen förstå varför den klassas som den bästa av alla skildringar av kriget. Av alla böcker jag läst i ämnet är det som en sammanfattning av mentaliteten, andan, värderingarna som lyser igenom. Spanjorernas syn på nationalism tex, som skiljer sig från nordeuropa. Deras tolerans men ogillande av alla dessa utlänningar på båda sidor. Hur de flesta spanjorer mest vi bli lämnade ifred. etc.
Men apropå ämet sammanfattar han på de sista sidorna anarkisernas "barnsliga" försök att ta bort pengar i den ena eller andra lokala byn, och hur de är som utopiska, religiösa drömmare och ett lätt byte för kommunisterna eller faktiskt vem som helst. Riktigt bra.