Annie Larsson var en ensamstående 58-årig kvinna som bodde i sitt lilla hus i ett område kallat Börsen i den lilla byn Ek ca 3 km norr om Vara i Västra Götaland.
Hon hade bott tillsammans med sin far tills i början av 1960-talet då han avled. Annie Larsson var en enstöring och saknade helt och hållet släktingar.
Ej heller hade hon något umgänge. Det var endast hennes närmaste grannar som höll "koll" på henne.
Hon asågs vara mycket "udda" samt gick klädd i mycket gamla kläder. Hon hade en speciell gångstil som gjorde att hon fick öknamnet "Klafsa". Hennes störta skräck i livet var att någon skulle komma in i hennes hus och mörda henne - vilket tyvärr också skedde.
Natten mellan den 21 & 22 mars blev blev hon mördad i sitt lilla hus. Grannarna hade inte sett henne ute i sin trädgård eller gående i rikting mot Vara under några dagar vilket var mycket ovanligt varvid polisen larmades.
När dessa kom dit (troligtvis den 24 mars) så hittade de offret liggande i sin kökssoffa strypt med nattkläderna i oordning. Dock hade hon tydligen inte utsatts för sexuellt våld och ej heller hade det varit ett rån. I en plåtburk stående i en garderob hittade polisen 1700 kr som hade varit en enkel match för en rånare att stjäla. Hennes enda inkomstkälla fick hon genom att hon arbetade som hembiträde åt en familj inne i samhället emellanåt.
Mördaren lämnade inte den minsta ledtråd efter sig. Däremot låste han ytterdörren och tog därefter med sig nyckeln. Troligtvis var den person som kom och knackade på hennes dörr ingen okänd person eftersom hon aldrig öppnade dörren för en sådan. De få människor som kom till henne blev alltid tillfrågade innan de släpptes vem det var. Ytterdörren var naturligtvis alltid låst.
Några dagar innan mordet så ville hon byta en rullgardin till köksfönstert. Hon var inte en sådan person som köpte något nytt om det inte var alldeles nödvändigt.
Anledningen till detta inköp (som aldrig blev av) skulle ha varit att någon hade stått och tittat in på henne just genom detta köksfönstret. Detta skall hon ha berättat för grannarna samt för den familj hon arbetade hos.
En person av detta slag, framför allt kanske på mindre orter, går det ofta rykten om att hon eller han skall ha gömt undan pengar samt att hon eller hon skulle vara ganska rik. Detta rykte florerade också om Annie Larsson. Skulle jag själv misstänka anledningen till detta mord så var rånmord. Eftersom hon själv hade kommit upp iåldern så tror jag idag inte på ett sexmord även om detta rykte också florerade mycket. De personer i denna bygd som hade gjort sig kända för sitt sexuella beteende blev också alla förhörda av polisen. Även kända och mindre kända tjuvar fick också finna sig i detta. Dock gav detta absolut ingenting. I ett sista försök att få fram något så filmade polisen hennes begravning i Önums kyrka den 2 april. Detta gav heller ingenting. Mordet preskiberades den 22 mars 1995.
Detta mord kallades "Det tysta fallet" p.g.a. att inget framkom förutom en liten berlock (kedja som kan has runt halsen eller handleden) som hittades i hennes trädgård förställande två små bowlingklot.
Detta mord kan också kallas "Det tysta fallet" p.g.a. att det har så sällan skrivits så litet om ett fall som just detta fall efteråt. En gång omnämdes fallet i en av större tidningarna i mitten av 1980-talet men då med felaktig adress där hon bodde samt en gång i ett kriminalmagasin strax innan det preskriberades.
Hon hade bott tillsammans med sin far tills i början av 1960-talet då han avled. Annie Larsson var en enstöring och saknade helt och hållet släktingar.
Ej heller hade hon något umgänge. Det var endast hennes närmaste grannar som höll "koll" på henne.
Hon asågs vara mycket "udda" samt gick klädd i mycket gamla kläder. Hon hade en speciell gångstil som gjorde att hon fick öknamnet "Klafsa". Hennes störta skräck i livet var att någon skulle komma in i hennes hus och mörda henne - vilket tyvärr också skedde.
Natten mellan den 21 & 22 mars blev blev hon mördad i sitt lilla hus. Grannarna hade inte sett henne ute i sin trädgård eller gående i rikting mot Vara under några dagar vilket var mycket ovanligt varvid polisen larmades.
När dessa kom dit (troligtvis den 24 mars) så hittade de offret liggande i sin kökssoffa strypt med nattkläderna i oordning. Dock hade hon tydligen inte utsatts för sexuellt våld och ej heller hade det varit ett rån. I en plåtburk stående i en garderob hittade polisen 1700 kr som hade varit en enkel match för en rånare att stjäla. Hennes enda inkomstkälla fick hon genom att hon arbetade som hembiträde åt en familj inne i samhället emellanåt.
Mördaren lämnade inte den minsta ledtråd efter sig. Däremot låste han ytterdörren och tog därefter med sig nyckeln. Troligtvis var den person som kom och knackade på hennes dörr ingen okänd person eftersom hon aldrig öppnade dörren för en sådan. De få människor som kom till henne blev alltid tillfrågade innan de släpptes vem det var. Ytterdörren var naturligtvis alltid låst.
Några dagar innan mordet så ville hon byta en rullgardin till köksfönstert. Hon var inte en sådan person som köpte något nytt om det inte var alldeles nödvändigt.
Anledningen till detta inköp (som aldrig blev av) skulle ha varit att någon hade stått och tittat in på henne just genom detta köksfönstret. Detta skall hon ha berättat för grannarna samt för den familj hon arbetade hos.
En person av detta slag, framför allt kanske på mindre orter, går det ofta rykten om att hon eller han skall ha gömt undan pengar samt att hon eller hon skulle vara ganska rik. Detta rykte florerade också om Annie Larsson. Skulle jag själv misstänka anledningen till detta mord så var rånmord. Eftersom hon själv hade kommit upp iåldern så tror jag idag inte på ett sexmord även om detta rykte också florerade mycket. De personer i denna bygd som hade gjort sig kända för sitt sexuella beteende blev också alla förhörda av polisen. Även kända och mindre kända tjuvar fick också finna sig i detta. Dock gav detta absolut ingenting. I ett sista försök att få fram något så filmade polisen hennes begravning i Önums kyrka den 2 april. Detta gav heller ingenting. Mordet preskiberades den 22 mars 1995.
Detta mord kallades "Det tysta fallet" p.g.a. att inget framkom förutom en liten berlock (kedja som kan has runt halsen eller handleden) som hittades i hennes trädgård förställande två små bowlingklot.
Detta mord kan också kallas "Det tysta fallet" p.g.a. att det har så sällan skrivits så litet om ett fall som just detta fall efteråt. En gång omnämdes fallet i en av större tidningarna i mitten av 1980-talet men då med felaktig adress där hon bodde samt en gång i ett kriminalmagasin strax innan det preskriberades.