När skall det vara -s mellan ord?

Lyssnade på det eminenta programmet Språket i P1 för ett tag sedan då professorn gick igenom lite kring det här.

Själv har jag alltid stört mig på att det heter Svenska fotbollförbundet utan s och enligt honom så borde det enligt de traditionella skrivreglerna vara ett s där.

Ja, så är det ibland. Livet är hårt.

Vår enda rutiga blomma, kungsängsliljan, har fått sitt binde-s före liljan.
Antaget att den växer i sängen, så som blomster för sed hava, så kunde
kungen gärna ha fått ett binde-a i kungasängen.

Ref. Kungsängslilja Fritillaria meleagris L.

Nu blir det för dyrt att ändra Kungsängen till Kungasängen i alla GPS:er.

I ett trädgårdsprogram demonstrerades hur man anlägger en sparrissäng.
Den kvinnliga programledaren säger sparris·säng en gång och sparris·äng en
gång, om jag hör rätt. Den fegare manlige programledaren säger sparrisbädd.

Problemet med ordet sparrisbädd är att det brukar användas som gastronomisk
term: Lax på sparrisbädd – på tallriken helt utan jord.

On topic: Det skall alltså inte vara binde-s mellan sparris och säng.

Med risk för att förstöra ett eventuellt listigt skämt: Kungöra har ju inget med kungar att göra: Kun-göra, att göra kunnigt, offentliggöra.

Annars säger man väl kungaöra...

Det är mycket möjligt att frågan är ställd tidigare, men jag lyckades inte hitta någon tråd.


Hur kommer det sig att det heter "morotskaka" med ett S instoppat?


Det gör man ju inte i ord som till exempel kycklingpaj. Mycket underligt tycker jag. Finns det kanske någon tjusig regel som styr?

Den här diskussionen hittar man via sökning på binde-s och liknande.

Det finns en tjusig huvudregel. När ett redan sammansatt ord sätts ihop med ett tredje led, eller sätts ihop med ett annat sammansatt ord, då fogas ett binde-s in. Regeln vacklar och många gånger har man bara språkkänslan att ta till.

En morot är sammansatt av två morfem (två betydelsebärande element): mo = sandig mark¹ + rot (underjordisk del av växten). I en morotskaka hänger mo+rot hårdare ihop än roten hör ihop med kakan. Binde-s står för en senkommen och relativt svag bindning.

Både palsternacksstuvning och palsternacksgratäng får oftast binde-s, trots att palsternacka kanske inte är ett sammansatt ord. Om man så vill, det var sammansatt redan i latinet: pastinaca.

Renodlade exempel: kålpudding (utan binde-s) men blomkålsgratäng.

Det finns överraskande enkla exempel som vacklar: chefekonom/chefsekonom, tidplan/tidsplan. Med ekonomen är det som med palsternackan, sammansättningen från två morfem är djupt rotad i klassiskt språk.

När skall det vara -s mellan ord?

https://www.flashback.org/showthread.php?t=804467
https://www.flashback.org/showthread.php?t=685653

¹ Fotnot: Etymologer av facket har en lite mer komplicerad förklaring, att moroten skulle ha hetat mororot i fornsvenskan.

Anledningen till att palsternacka får foge-s är troligtvis att det får ses som en formell sammansättning. Det uttalas även med sammansättningsbetoning, dvs. bibetoning och därmed accent 2, trots att det är ett rotmorfem. Samma sak gäller för äventyr, som inte är en sammansättning, i t.ex. äventyrslust.

Termen för ett inskjutet -s- är enligt SAS¹ bindesuffix, och då får man med -e- och -a- som är vanligare i dialekter än i rikssvenska. Här på FB kan man lämpligen söka på foge-s förutom binde-s för att få fler exempel.

Det finns mängder av ord med tre morfem, där man avstår från bindesuffix. Kraftverken brukar nämnas som exempel: kärnkraftverk och vindkraftverk. Eftersom både vindkraft och kraftverk förekommer så vore det osäkert att välja plats för svagaste/senaste fogen.

¹ Svenska Akademiens språklära, avsnitt 3.2.2

Amerikaner bjuder gärna på morotstårta:
http://www.google.se/images?q="carrot+cake"

Det kanske rent av är så att morotskaka är en anglicism.

Jag måste erkänna, jag beundrar din eccentricitet här.

Tråden Morotskaka/morotkaka? sammanfogad med huvudtråden
/Mod.