• 3
  • 4
2009-04-17, 23:31
  #37
Medlem
Aerialss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aerials
Både ja och nej, makroteorier har säkert många gånger utformats och definierats vid ett skrivbord - men används lika väl i praktiken både vad gäller monetära åtgärder som fixerat japans ekonomi under många år som den vardagliga inflationsbekämpningen i US och Sverige. Googla inflation mot deflation så bör du få upp konkreta exempel.

Edit: Jag hoppas att ni demonstrera imorgon gällande domen mot TPB
Citera
2009-04-18, 00:48
  #38
Medlem
jnilssons avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aerials
Både ja och nej, makroteorier har säkert många gånger utformats och definierats vid ett skrivbord - men används lika väl i praktiken både vad gäller monetära åtgärder som fixerat japans ekonomi under många år som den vardagliga inflationsbekämpningen i US och Sverige.
Vad i h-e menar du med att fixera en ekonomi? Försök uttrycka dig.

Jag blir rörd när jag tänker på vilka framgångar japansk monetär politik rönt de senaste 15 åren. Helt fantastiskt.

Tänk, vad gäller ekonomi så lyssnar jag hellre på en framgångsrik trader än 100 akademiker. Money talks, bullshit walks.

Citat:
Ursprungligen postat av Aerials
Googla inflation mot deflation så bör du få upp konkreta exempel.
Tips: Testa att googla på ekonomi.
Citera
2009-04-18, 01:04
  #39
Medlem
Aerialss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av jnilsson
Vad i h-e menar du med att fixera en ekonomi? Försök uttrycka dig.

Jag blir rörd när jag tänker på vilka framgångar japansk monetär politik rönt de senaste 15 åren. Helt fantastiskt.

Tänk, vad gäller ekonomi så lyssnar jag hellre på en framgångsrik trader än 100 akademiker. Money talks, bullshit walks.


Tips: Testa att googla på ekonomi.

Tror vi avslutar denna diskussion.
Citera
2009-04-23, 12:29
  #40
Medlem
InnocentWar1s avatar
Citat:
Ursprungligen postat av jnilsson
Mitt svar är att centralbanken måste inte trycka pengar för att det skall bli inflation utan det kan vi i samhället åstadkomma genom en större användning av krediter. Tittar man på de senaste 25 åren så har inte centralbanker tryckt pengar utan det är krediter som expanderat. Makten över penningväsendet finns bland befolkningen, inte hos centralbanken.

Är det inte "penningmängden" (M3) som vi egentligen bör tala om i stället för pengar (sedlar och mynt)?

Sedan är ju dagens ekonomiska situation betydligt vanskligare att säkerställa teoretiskt emedan vi har en mycket högre grad av diskonterat "spekulationsvärde". När det sedan visar sig att diskonteringen var mycket större än det "faktiska värdet" (avkastnings- och förmögenhetsvärderat), så uppstår exempelvis en finanskris (med kända följder).
Citera
2009-04-29, 21:12
  #41
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Jonas111
På vilket sätt kommer nya pengar ut på marknaden från riksbanken?
Om det endast trycktes cirka 2% nya pengar per år borde ju inflationen hålla sig ungefär där, eller hur?

Vet inte om den där frågan blev helt besvarad.

Nya pengar tillförs en ekonomin i huvudsak på två sätt.

Det ena sättet är att Centralbanken skapar nya pengar och lånar ut till bankerna (mot säkerhet). Genom FRB och enligt BaselII blir ökningen i penningmängd ca 9 ggr denna lånesumma.

Dock så måste bankerna betala ränta till Centralbanken så detta utgör mest tillfälliga ökningar i penningmängd. Nyutlåningen från Centralbanken måste hela tiden vara större än räntan annars sker en kreditminskning,

Det andra sättet som utgör permanenta penningmängdsökningar är att Centralbanken köper upp befintliga obigationer på marknaden för pengar som skapas ur tomma intet. (Detta pressar i normalfallet ned marknadsräntan). När obligationerna förfaller erhåller Centralbanken lånebeloppet och levererar detta som en vinst till Staten där sittande regering sedan kan köpa röster för pengarna.
Vanligen får Centralbanken bara köpa statsobligationen, men nu får man också köpa bostadsobligationer på flera ställen.


Ang inflation så kan man öka penningmängden lika mycket som produktionen ökar. All ökning överstigande detta leder till inflation. Historiskt (senare del 1900-tal) har all penningmängdsökning över i snitt 2% resulterat i inflation.
Citera
2009-04-30, 04:13
  #42
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Jonas111
Jag har lärt mig grundläggande om inflation i skolan, dvs priser stiger och då vill folk ha högre löner osv, så så går spiralen runt. Men för att vi ständigt ska få höjda löner och höjda kostnader måste det ju hela tiden skapas/tryckas mer pengar? Annars skulle ju pengarna ta slut. Om vi hela tiden hade samma antal tryckta pengar, skulle det ju inte kunna finnas inflation, för då skulle pengarna ta slut när löner/priser steg och därmed skulle man få sänka löner/priser igen. Men trycker centralbanken hela tiden nya extra pengar? Varför gör man det om man inte vill ha för hög inflation? Varför inte bara hålla sig på samma nivå hela tiden eller eventuellt en nivå som ökar med en bestämd takt så att man kan bestämma inflationen helt och hållet?


När lönerna höjs utan att det faktiskt skett en nationell produktionsökning, så måste företagen höja priserna för att matcha den höjda kostnaden och sen har vi inflation, likadant med räntan blir de en högre kostnad blir priserna högre.
Citera
2009-04-30, 22:04
  #43
Medlem
Aerialss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av jnilsson
OK, tittar man på ditt första inlägg så var frågan varför centralbanken trycker pengar och orsakar inflation:

Mitt svar är att centralbanken måste inte trycka pengar för att det skall bli inflation utan det kan vi i samhället åstadkomma genom en större användning av krediter. Tittar man på de senaste 25 åren så har inte centralbanker tryckt pengar utan det är krediter som expanderat. Makten över penningväsendet finns bland befolkningen, inte hos centralbanken.

Jämför Zimbabwe som är en kontant-, inte kreditbaserad, ekonomi. Där har centralbanken kontrollen.

Om inga pengar har tryckts de senaste 25 åren undrar jag hur euron kom till?
Citera
2009-04-30, 22:24
  #44
Medlem
WT-Kentas avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Aerials
Om inga pengar har tryckts de senaste 25 åren undrar jag hur euron kom till?
Genom att D-marken och ett antal mindre betydelsefulla valutor fixerades mot en valutakorg som kallades ecu. Senare bytte man på ecun till euro. Ännu lite senare bytte man ut den gamla valutan i de länder som ingick i samarbetet mot euro.

De gamla pengarna har alltså bytts mot en ny räkneenhet utan penningmängden att uppmätt som M0 har ökar särskilt mycket.
__________________
Senast redigerad av WT-Kenta 2009-04-30 kl. 22:26.
Citera
2009-04-30, 22:32
  #45
Medlem
Aerialss avatar
Citat:
Ursprungligen postat av WT-Kenta
Genom att D-marken och ett antal mindre betydelsefulla valutor fixerades mot en valutakorg som kallades ecu. Senare bytte man på ecun till euro. Ännu lite senare bytte man ut den gamla valutan i de länder som ingick i samarbetet mot euro.

De gamla pengarna har alltså bytts mot en ny räkneenhet utan penningmängden att uppmätt som M0 har ökar särskilt mycket.

Du ska nog ta och läsa igenom inläggen igen
Citera
2009-05-01, 10:33
  #46
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av folkgemenskap
När lönerna höjs utan att det faktiskt skett en nationell produktionsökning, så måste företagen höja priserna för att matcha den höjda kostnaden och sen har vi inflation, likadant med räntan blir de en högre kostnad blir priserna högre.

Jag tror att det var SAF mfl som för länge sedan hävdade något om att löneökning var inflationsdrivande.
Det är dock så att det krävs ökad (omsatt) penningmängd för att det skall bli inflation.

Enbart ökade löner leder inte till inflation. Jag ska illustrera det med ett exempel.
Antag att anställda på Volvo krävde drastiskt ökade löner. (vi kan säga att det utspelade sig före Ford och Renault affärerna). Antag vidare att ägarna gick med på det. Då skulle Volvo vara tvugna att höja priserna drastiskt, och en konsekvens av det blir att försäljningen minskar till en försumbar nivå. Låt oss säga att 95% av de anställda sägs upp och blir arbetslösa.
Eftersom försäljningen av Volvo-bilar närmast försvinner bidrar det på sin höjd till en försumbar ökning av KPI (om man nu gillar det som inflationsmått). Denna ökning kommer dock att kompenseras av den försumbara minskning av priser som de fd Volvo-anställdas minskade konsumtion troligen leder till.


Räntans nivå påverkar inte prisnivåerna eller valutans värde (inflation) i sig. Det finns dock två saker som kan påverka.
1) Om en ränteförändring innebär en förändring i penningmängd så är det inflationspåverkande. T ex om Centralbanken ökar penningmängden (=kreditmängden) i samband med en räntesänkning så skapar det inflation.
2) Stigande realränta kan minska inflationen då efterfrågan på valutan stiger från utländska kapitalplacerare. Importerade varor faller då i pris. Detta är dock en tillfällig påverkan då sådan kapitalplacering når en mättnadsnivå. (Man vill inte ha högre exponering mot t ex svenska obligationer)

Notera dock att stigande ränta i sig inte påverkar någon inflation. Stigande räntekostnader kompenseras av stigande räneintäkter. Den totala köpkraften är opåverkad.
Citera
2009-05-27, 22:38
  #47
Medlem
Antag att Svenska löner stiger snabbare än KPI, vad kan då förväntas hända med hushållen och fastighetsmarknaden?
Blir det "billigare" för hushållen, pengarna får ett högre värde? Vad kan det leda till om inte prisförändringarna hänger med?
Citera
  • 3
  • 4

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in