(Långt och ostrukturerat inlägg....)
Jag vet hur du har det. Jag har haft hundar i hela mitt liv och var tidigare duktig på att kritisera ägarna till skälliga småhundar.... för tre år sen köpte jag en dvärgschnauzer - som skäller mest hela tiden. Visst, till viss del går det att styra upp - men jag har svårt att tro att jag nånsin kommer att få honom helt tyst. De är avlade på att vakta och gör det med den äran. Första och sista DS-hunden även om han för övrigt är himla bra.
Det är skitjobbigt med dessa hundar och skitjobbigt med alla förståsigpåare som aldrig själva haft en gapig hund.... själv avskyr jag hundar som skäller i tid och otid men har definitivt blivit mer ödmjuk mot hundägare med samma problem.
Min hund skäller mot hundar och folk han inte känner. Han är förfärligt asocial, inte många människor han accepterar fullt ut.
Din hund började antagligen att skälla då hormonerna började dansa, fram till dess brukar de vara tysta de små liven.
Jag kan tipsa om lite olika tillvägagångssätt jag har för att få tyst på min hund, men om det funkar på din vet jag ju inte. Det beror ju så mycket på ifall de skäller för att de är osäkra, tuffa eller vaktiga.
På promenaderna kör jag med avledning innan han börjat skälla. Jag ger honom en uppgift, sitt, ligg eller vad som helst. Oftast har en sittande eller liggande hund svårare för att skälla, det blir inte lika intensivt i alla fall.... Är t ex "sitt"-kommandot väl befäst ska han jädrar i min lilla låda lyssna även då det finns något spännande i närheten. Jag ignorerar den andra hunden totalt, jag fokuserar helt på min hund och att han ska lyssna på mig. Så snart han sneglar åt fel håll tillrättavisar jag- han ska lyssna på mig, basta.
Ilband kan jag ta en näva godis och kasta framför honom så glömmer han allt annat. Om han däremot redan hunnit börja gapa om han t ex fått syn på en hund är det försent med avledning med hjälp av godis då det annars lätt kan bli en belöning för skällandet.
Att köra med "skvallerträning" kan också vara bra, googla så hittar du säkert info om det.
Med min hund hjälper det INTE att försöka fya då han blir helt blockerad, men det finns ett knep som alltid får honom tyst: jag lyfter upp honom och håller honom under armen lite upp-och ner, då kniper han igen. Har jag inte möjlighet med det (jag har oftast minst tre hundar i koppel) drar jag helt sonika bort honom från skäll-objektet. Han har ALDRIG fått hälsa på hundar ute på promenaden.
Inomhus skäller han ifall någon ringer på dörren. Jag har kört mycket med "utsläckning", dvs jag ringer och ringer och ringer på dörrklockan tills han tröttnar. Men det hjälper ju inte de gånger någon verkligen kliver in.... utan så fort han börjar gapa skickar jag in honom på toaletten och han får inte komma ut förrän han är tyst och lugn igen. Så fort han skäller då jag släppt ut honom därifrån åker han in igen. Som i alla hundträning är konsekvens till 100 % A och O.
Numera behöver jag bara peka på toadörren så tystnar han. Han får aldrig, aldrig springa fram och hälsa om han inte håller käft.
Ja jag önskar dig lycka till i alla fall, testa dig fram, något råd du fått kanske funkar. Det är lätt att fastna i att man håller på att fya och tillrättavisa - om det inte funkar på honom är det lika bra att byta tillvägagångssätt då det annars gör att han lär sig att slå lock för öronen då du bannar honom.