Den allmänna skoluppgiftstråden (i KM&G ) [sammanfogade trådar]

Har hållit på med en del uppgifter som måste göras till skolan och jag har endast en fråga kvar att göra som jag inte riktigt kan svara på.

Den lyder:


Står väldigt lite om det i boken och på så vis kan jag inte skriva ett komplett svar.

Någon som kan svara någorlunda utförligt på frågan? Svar uppskattas

mvh

Sedimentära (precis vad det låter som - sediment, både från hav och land, tex kalksten, skiffer) bergarter, magmatiska (stelnad magma, tex granit) och metamorfa (bergarter som omvandlas via hög temp och högt tryck, tex gnejs)

Rätt intressant nördinformation är att kolla på stukturskillnader mellan granit ("korn") och gnejs ("korn som smetats ut som en knådad deg"), två bergarter många annars blandar ihop. *edit* och se på fan, här hittade jag en jämförelse: http://www.nvcc.edu/home/cbentley/sh...ite_gneiss.jpg

En bergart byggs upp av mineral och minderal består av... tja, atomer. Jag antar att din lärare vill ha fram att det finns en mängd olika mineral som tillsammans med bildningsprocess definerar bergarterna, tex silikater, sulfider, fosfater mm mm.

Jag skulle vilja veta lite mer om hur människans livsstil utvecklats genom åren och hur det påverkat allt runtomkring oss.

Någon som sitter på lite fakta (gärna länkar) om det?

Vi tänkte testa att köra igång en allmän läxtråd här på underforumet Natur, miljö och klimat. Syftet är att fler ska "våga" fråga relativt korta frågor som kanske inte är "värda" en egen separat tråd. Vi tror att många undviker att starta trådar av mindre karaktär och vill på detta sätt uppmuntra kunskapsutbyte med övriga medlemmar. En klassisk "Hjälp, jag behöver hjälp med en uppgift!"-tråd alltså, men en allmän sådan inom ämnena natur, miljö och klimat.

Tråden är på försök och sticky kan tas bort om det inte faller väl ut.

/serious och Quantilho

Livet på land utvecklades ur olika livsformer anpassade till liv i vatten. Eftersom miljön på land ställer andra krav på organismerna än ett liv i vatten utvecklades nya egenskaper.

a)Ge exempel på några sådana anpassningar till landliv hos växter och förklara varför dessa är fördelar för landliv

b)Ge exempel på några sådana anpassningar till landliv hos djur och förklara varför dessa är fördelar för landliv

I dina svar bör du motivera ditt resonemang med fakta. Försök att så långt som möjligt motivera påståenden utifrån ett tänkt scenario eller en tänkt miljö. Givetvis är du tydlig med vilka källor du använder. Givetvis försöker du använda korrekt terminologi.

tack för att ni besöka och hjälpa

Förklara ingående hur nedanstående fem arter kan ha utvecklats från en gemensam förfader, ur – katten (Felidae felidae)!

Tiger (Panthera tigris)
Lejon (Panthera leo)
Grottlejon (Panthera leo spelaea)
Puma (Puma concolor)
Gepard (Acinonyx jubatus)

I svaret ska det finnas ett släktträd (som visar ovanstående 6 katter) vars utseende du ingående motiverat. I ditt svar bör du motivera ditt resonemang med fakta. Försök att så långt som möjligt motivera påståenden utifrån ett tänkt scenario eller en tänkt miljö. Givetvis är du tydlig med vilka källor du använder. Givetvis försöker du använda korrekt terminologi.

Tack för att ni besöka och tusen tack för att ni hjälpa till.

Hej!

Jag har en fundering över en uppgift.
Varför böjer sig kattgräs som jag har klippt av toppen på mera än det jag inte har rört toppen på när jag ställer en lampa 50cm från den.
Det som händer i det orörda gräset är att växthormoneet, auxin dras till skuggsidan och färlänger cellerna där, då böjer sig stjälken mot solen.
Men jag förstår inte varför den med avklipt topp böjer sig mera. Växthormonerna bildas i toppen så det är ju deras "källa" vi klipper av så koncentrationen av auxin lär sjunka.

Är det någon som förstår vad det är som händer med det avklipta gräset?

Hoppas det!

Kan någon här hjälpa mig med en fråga:

Förklara rent kemiskt varför det krävs mer energi för att värma vatten än t.ex sand?


Ha kört fast totalt.


Tack på förhand.

Vattnet har högre värmekapacitivitet än sand. Det innebär, att det åtgår mer energi att värma vatten än sand. Ville du kanske mer veta vad det är i strukturen som gör att det förhåller sig så?

Hm, jäkligt underligt måste jag säga. Det första jag tänkte på var turgor, alltså att trycket är lägre i stråna du klippt av och den mer "böjda" effekten du ser beror på lägre tryck, alltså att den slackat ihop. Men det stämmer ju inte om dina strån fortfarande har spänst.

Det andra jag tänkte på var en falerad sk apikal dominans (kan det ha hetat så?). Apikal dominans går ut på att auxin diffunderar(?) ned från den ledande toppen och hindrar underliggande skott att gro på grenen. Det ledande skottet får då "förtur" på tillväxt och växten växer som helhet. Om denna dominans tas bort (du klipper av toppen) undertrycks inte längre tillväxt av underliggande skott och dessa kan i så fall tillväxa och "tävla" om att bli det nya ledande skottet. Men vad detta har att göra med just din frågeställning vet jag inte... troligtvis ingenting. Men kanske tankvärt? Apikal dominasn bör gälla på flerskottade (ja, jag skapar ord hej vilt) växter och kanske inte direkt på gräs som väl bara består av ett "skott". Är alldeles för dålig på gräs för att ens försöka utveckla vidare.

Håll oss (/mig ) uppdaterad!

*edit*
Sökte lite och visst heter det apikaldominans. Hittade (förutom Wikipedia norska och engelska) även http://www.uppsalanytt.se/news.asp?newsID=787 där det står...

Precis som Mandelbrot skriver har det ju med värmekapaciviteten att göra. Tänk bindningar (svaga)...

Kan svara på a:
En växt behöver dessa simpla resurser för att överleva:
Ljus
vatten
koldioxid
syre
+ några få mineraler

På land har vi gott om ljus och gaserna syre och koldioxid cirkulerar mer fritt på land än i vattnet. Jord har oftast gott om mineraler. I havet å andra sidan kan mineralerna vara en begränsande faktor för organismer, var nog de som lockade så mycket mångfald av organismer till havskusterna i första början.
Så för att göra övergången till land så är vattnet den kritiska delen.

Rötter är nyckeln. De förankrar växten i jorden, och stjälken håller uppe de fotosynteteiserande bladen. Rötterna suger upp vatten och distribueras med de vaskulära systemet till växtens alla delar.

I växthuden (epidermis) hos de växtdelar som är ovan jord finns också ett sorts vaxskikt som minimerar vattenförlust, ännu en annan anpassning (bark kan fylla samma funktion).

Problemet är att gaser inte kan passera skiktet. De har växterna löst med klyvöppningar, som tillåter växten att ta in gaserna livsnödvändiga för fotosyntesen och respirationen.

Sen kan du jämföra de sinnrika vaskulära växterna med t. ex alger och se hur de utvecklat detta system för transport och distribuering av vatten och näringsämnen inom växtens alla delar.

Summan på kardemumman:
Två saker som har betytt mycket för att kolonialisera land är utvecklingen av strukturer för att roffa åt sig vatten och minimera vattenförlust.