Fristående kurser VS ekonomprogrammet

Det har varit min plan att söka in till ekonomprogrammet i GBG till hösten och således bli civilekonom.

Dock ligger jag betygsmässigt på gränsen, så jag behöver en rejäl backupplan, eftersom jag INTE vill ta något mer sabbatsår och jag förmodar att antagningspoängen kommer stiga nu pga lågkonjunkturen.

Den enda idé jag kommit på är att söka fristående kurser (T.ex. företagsekonomi). Dock har jag ingen som helst aning om hur detta funkar. Alla synpunkter emottas!

- Får man någon som helst examen genom att läsa fristående kurser?

- Kan jag bli civilekonom genom att läsa fristående kurser?

- Är det ur någon synpunkt sämre eller bättre att läsa fristående kurser än att läsa ekonomprogrammet?

- Kan jag välja att läsa en fristående kurs nu som också ingår i ekonomprogrammet, och sedan vara ledig under motsvarande period om jag söker in till ekonomprogrammet nästa år istället? (Skall näligen ut och resa om nåt år)

- Finns det någon bra sida att läsa om hur det fungerar med fristående kurser?

Tacksam för alla sorters svar och synpunkter

1 Inte yrkesexamen utan vanlig examen (samma examen som HHS)

2 Ja, det ska inte vara några problem att tillgodoräkna då fristående kurser och programmen nästan är identiska, alternativt kan man söka sen ingång på civilekonomprogrammet och då slippa söka via HP/BG.

3 Ett alternativ är att läsa fristående kurser till kandidatexamen och sedan söka till ett masterprogram, då baseras urvalet på dina högskolebetyg.

Jag läser fristående kurser och snart tre år senare och en extra examen förutom feken så är jag nöjd, det enda som känns bittert är att jag skulle vilja haft en tredje i ekonomisk historia men kursen lades ner vid mitt universitet.

Tack för svaret!

En fråga bara, att bli cilvilekonom tar väl 4 år, men att bli master tar 5 år va?
Aldrig förstått skillnaden.

Mottar gärna ännu mer info. Vilka kurser är bra att läsa om man vill ha jobb? Hur skall man utforma utbildningen?

Tack

Examen: För att få en kandidatexamen krävs det att man har läst i tre år (180hp). Av dessa 180 hp ska 90 vara i ett och samma ämne (t ex företagsekonomi eller nationalekonomi i ditt fall). Alltså får du samma examen som om du hade gått "kandidatprogrammet i företagsekonomi" (kanske inte finns något program som heter exakt det men du förstår vad jag menar) om du tar din kandidat via fristående kurser i företagsekonomi.

Mm, 4årig civilekonomexamen är en bantad master, dvs. en master one year.
Sen finns 30hp magisterkurs som fristående oftast som ger en one year master. Riktig master 5 år följer bolognasystemet och är väl den bästa lösningen.

Komplicerat, främst pga. civilekonomerna (fackförbundet) ville så gärna ha en yrkesexamen så instiftade de den 4åriga utbildningen, dock blev den ratad av HHS.

Rimligtvis läser man redovisning/finans som inriktning i fek 3, det ger ju bäst möjligheter till jobb. Om du t.ex. vill ut och resa som du skrev tidigare så kan du passa på att läsa den juridiska introduktionskursen eller neken på distans.

Tackar igen.

"Om du t.ex. vill ut och resa som du skrev tidigare så kan du passa på att läsa den juridiska introduktionskursen eller neken på distans."

Förstår inte riktigt den, förklara gärna! Skall jag läsa medans jag reser? missar jag inget då?

Låt säg att man läser in de första 60p genom fristående kurser.
Kan man sedan hoppa in i ett kandidatprogram och börja läsa från poäng 61?
Dvs att man tillgodoräknar sig poängen från de fristående kurserna och endast behöver läsa 120p av kandidatprogrammet.

Men hur fungerar det med kurser på avancerad nivå? Hur mycket sånt behövs? Och vad ska man egentligen läsa (hur mycket) för att ta kandidatexamen med inriktning på något område. tex. redovisning eller management.

Kan börja med att säga att jag läser frisående kurser på Handels i Göteborg, om du kommer att göra i höst det kommer jag med all sannolikhet att vara en av dina faddrar.

Ja, det får du. Mer info. om vad du behöver för kurser exakt finns här http://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1271/1271810_examensordning_2007.pdf

Ja, under förutsättningar att du läser de kurser som behövs. Läs länken ovan.

Beror väl lite på hur man gör, om man är noggrann kan någon säkert se att du har läst fristående kurser, men i grund och botten är det samma examen i vilket fall.

Jag kommer i vilket fall bara skriva vilken examen jag har, precis som jag skulle gjort om jag läst något program.

Det beror lite på från kurs till kurs, jag vet att i t.ex. nationalekonomi a kan du bara tillgodoräkna dig hälften av poängen om du hoppar på programmet sen. Men det är bara att dra iväg ett mail till någon studievägledare så svarar de gärna.


Inte som jag kan i huvudet, men det är egentligen inte så mycket att veta. Du kan ställa lite fler frågor om du vill så kan jag försöka svara på dem så gott jag kan.

Ses om några månader kanske

Civilekonom är fyra år och en Master är fem år (3+2) precis som du säger. I magisterexamen (civilekonom) skriver du en D-uppsats, en Master är mer fördjupande.

Egentligen är civilekonom en titel som bara finns i Sverige, jag är inte hundra men om du har planer på att arbeta utomlands så är Master nog det bättre alternativet eftersom den titeln är internationell.

Hur du ska forma utbildningen beror lite på vad du ska ta för examen. Men det är inte nödvändigt att bestämma sig direkt hur man ska läsa, börja med lite grundkurser (nek a, fek a, stat) för att sedan märka vad du tycker är intressant. Jag själv bestämde mig bara för några månader sen, innan det hade jag tänkt att läsa helt annorlunda än vad jag nu ska göra.

Ett tips är väl också att inte läsa bara för att få jobb, att du tycker att det är intressant är mycket roligare, du skall trots allt arbeta inom området ett antal år och då är det inte roligt att inte trivas med vad man gör.


På http://www.utbildning.gu.se/digitalAssets/1271/1271810_examensordning_2007.pdf står det hur du ska göra. Happy reading

Jag läser Ind.Ek och parallellt med detta mot en kandidatexamen inom just ekonomi.

Kraven som jag uppfattat det:
Nek1, Fek 1,2,3 eller Fek1, Nek 1,2,3 (30hp+90hp)
Juridik (15hp)
Statistik (15hp)
Andra kurser (30hp)

Personligen skulle jag valt HHS, men annars att läsa frikurser i högre takt.

Edit: typo

Anses det vara "sämre" på CV:et att ta en kandidatexamen bestående av kurser än en kandidatexamen man får ut genom kandidatprogram om vi förutsätter att man läser samma kurser?