2009-03-24, 22:32
#1
Kön: Man
Ålder: 17 (vid trippen)
Tidigare erfarenheter: Cannabis, Tramadol, Subutex, Ketogan, Morfin, Bensin, Butangas, LSD, Dragonfly, Lyrika, Effedrin, Mephedrone, Kokain, Benso (en handfull sorter) med mycket mera.
Starten
Jag, Micheal och PJ började med att svälja vars 5g fröer genom att tugga ner dem som fan
och sedan svälja efter ett par minuter när de hårda fröerna endast var en jävla gegga.
Vi satte oss i Michaels soffa, satte på TVn för att invänta effekt.
Efter 10 minuter ungefär så börjar Michael få ett jävla illamående, och 5 minuter efter
drabbar det också mig själv. Vi beslutar oss att lägga oss ner på det kalla golvet
för att dämpa illamåendet lite grann. Det fungerar också, måttligt.
Några minuter senare ringer en dude (Björnen) som vet att jag har fått Morning Glory på posten
och frågar om han kan kritta 1,5 påse (15g). Visst säger jag och ber han komma över.
När Björnen väl har anlänt bestämmer vi oss för att gå ut en runda
för att ta lite frisk luft. PJ föreslår att vi tar en trip upp till den närliggande golfbanan
för att chilla lite i deras obemannade kiosk med kaffeautomat o hela kittet.
Björnen, som ska dela fröerna med sin polare Radovan sväljer lite sniket 10g under kvartens
promenad till golfbanan. Det har gått ungefär 30 minuter sedan jag, Michael och PJ svalt
våra seeds men ännu känner vi ingen effekt förutom det sjuka illamåendet.
Väl framme i kiosken slår vi på värmen, sätter oss på bänkarna och tänder varsinn cigg.
Själv mår jag nu så illa att jag får lägga mig på den ena bänken och de andra tre får
tränga ihop sig på den andra. Jag ber PJ köpa en kopp kaffe till mig och när väl den är
uppdrucken så får jag ett samtal från morsan. Jag säger till henne att jag är på väg till en
polare och att vi förmodligen kommer dra ut på krogen senare på kvällen. Hon ber mig ringa
vid 12 ungefär och säga ifall vi beslutar oss att gå ut eller om tänker komma hem.
Just detta skulle visa sig vara det värsta hon kunde säga, men mer om det kommer senare i rapporten.
Hur som helst har nu en timme gått sedan fröerna nått magsäcken och vi beslutar oss för att
röra på oss. Själv föreslår jag att vi tar en walk till Open Sun, ett obemannat solarium öppet
till klockan 24. Det tar ca 30 minuter att gå dit och ungefär halvvägs dit så börjar vi alla
känna ett litet rus krypa fram. Inget märkvärdigt men det kan liknas en mix utav lyrika och LSD,
båda i tidigt skede.
När vi nått vår station Open Sun låser vi in oss på ett utav solariumen där vi flyttat in
var sin stol från de andra rummen. Vi sitter och chillar ett tag (10 minuter) och från ingenstans
dyker Radovan upp och knackar på dörren. Björnen öppnar till honom och ger honom påsen på 5g
som Radovan snabbt tuggar och sväljer ner.
Det har nu gått 2 timmar sedan jag, Michael och PJ svalt våra seeds och ca 1,5 sedan Björnen
tog sina. Vi börjar nu alla bli flummiga och glada. Jag kan nu säga att känslan är nästan
identisk med ett lyrikarus på runt 600mg, det vill säga att man har kontroll i huvudet men kroppen
börjar gå sin egen väg. Och sedan undrar ni kanske hur det är med illamåendet och då vill jag
säga att det inte längre sitter kvar hos Michael men själv mår jag fortfarande inte hundra i magen.
Hur som helst så chillar vi inne i solariumet ett tag till (ca 30 minuter) och beslutar
oss sedan för att röra på oss hem till en av Michaels lite fjolligare polare, Jepson...
Början på själva trippen
Väl anlända 30 minuter senare och nu sjukt kickade börjar vi direkt mecka upp en fet bruning.
Jepsons rum är ganska litet och vi sitter 4 pers i hans säng och 2 i soffan. Själv sitter jag
längst in på sängen och står för roachfixningen medans Michael i soffan står för mecket.
5 minuter senare är spliffen klar och vi går ut från Jepsons marklägenhet och tänder på.
Jag kan säga att nu slår det på ordentligt. Vi går in på Jepsons rum direkt efter spliffen
och intar våra gamla platser för att chilla och njuta av ruset.
Inga psykadeliska effekter har uppstått än och jag och Micheal börjar snacka om att
"några hallisar och skit kommer vi aldrig få", men vi kom dock fram till att ruset i sig var
riktigt skönt och samtidigt uppåt. Nöjda som vi var att den lagliga varan fungerade satt vi alla
och chillade o tänkte för oss själva med trance-musik i bakgrunden. Efter ungefär 20 minuter
senare så börjar jag och Björnen diskutera lite om vad vi tycker om LSA överlag och
Björnen berättar för mig att han börjar få sjuka tankar som han inte kan slingra sig ur.
Han berättar att han "flyger" in i olika tankebubblor i sin hjärna och sedan stannar kvar där
tills han på något höger lyckas rymma och flyga in i en annan bubbla.
Jag, Michael och PJ hör på Björnens flumm och börjar alla bli upprymda
av glädje. Vi beslutar oss för att dra i oss 5 gram till för att komma upp i samma dos
som Björnen och sedan trippa rejält. Efter att ha dragit i oss var sin refill meckar vi snabbt en
feting till och vandrar ut på gatan och röker. Jepson den lilla bögen, noob som han är snear ju
nu på brasset och ber oss alla att dra. Visst gör vi det och beger oss ut på en vandring som vi inte
vet var den ska sluta. Klockan var nu runt 9 på kvällen och det har gått exakt 4 timmar sedan vår
första dos intogs. Nu visar det sig att Radovan, som endast käkat 5g börjar flippa ur totalt..
Trippen
Som sagt 4 timmar efter första intag börjar vi nu alla kicka igång rejält.
Radovan med sitt svaga psyke börjar nu snea och blir helt okontaktbar. Michael som tagit psykadeliska
droger innan försöker att prata med Radovan och berättar om hur han måste försöka ta itu med
sina tankar och försöka tänka positivt och att bara släppa taget och njuta av drogen.
Hans försök är dock förgäves då Radovan inte uppfattar ett ord som sägs och är helt i en annan värld.
Jag börjar nu själv komma in på tankar som inte går att släppa och en tanke som jag inte kunde
komma ur var att jag skulle ringa min morsa vid 11-12, alltså 2-3 timmar senare.
Jag nojjar som fan och mår psykiskt riktigt, riktigt dåligt. Att jag sedan vet att 30 minuter tidigare
har jag proppat i mig 5 gram till och vet att denna dos inte slagit på än, gör det hela mycket värre.
Det var nu som att man levde i två olika dimensioner och man visste inte vad som var på riktigt och
vad som inte var det. Jag såg t.ex. Björnens mun röra sig men hörde Michaels röst komma ur den.
Det kändes som att man fick en sekunds blackout var tredje meter man gick och nojjan bara blev större
och större. Jag hade nu endast dåliga tankar. Inte för att jag i vanliga fall brukar snea på
droger men detta var första riktiga trippen på psykadeliska och jag kände inte igen mig någonstans.
Allt jag tänkte på var telefonsamtalet med morsan som skulle ske senare på kvällen. Vad folk än sa
runt omkring mig eller vad jag än försökte tänka på så gick inte det. Jag var fast i en tankebubbla
i hjärnan och jag kunde inte komma ur den. På toppen av allt det här så kom nu ett jävla illamående
från den senaste dosen fröer.
Hur som helst vandrar vi runt i 2 timmar och tankarna håller i sig.
Radovan är nu så väck att han inte svarar på tilltal längre och Björnen tar med honom för att dra
och skaffa lite benso så att han kan landa. Jag snackar med Michael och berättar om telefonsamtalet
och han säger till mig "nu löser vi det här". Jag tar beslutet att ringa morsan och säga till henne
att vi har bestämt oss för att dra på krogen. Samtalet går utan problem och efteråt tycker jag
själv att jag har varit helt sjuk hur jag har kunnat nojja på en sådan sak. Problemet var nu ur
världen och alla dåliga tankar blev till goda. Trippen var lika minst lika stark som innan men kändes nu bara ball..
Klockan är nu 11 på kvällen och bara jag, Michael och PJ återstår. Vi var det ursprungliga
gänget och det är egentligen bara vi som är polare. Vi är alla toppade på 10 gram och beslutar
oss för att gå tillbaka till kiosken på golfbanan för att chilla.
Det är nu hallisarna börjar komma.
När vi tagit oss in på själva golfbanan och börjat gå på gräset ser vi alla det som att vi
är i Sahara-öknen. Gräset både känns och ser ut som stora sandhögar. Jag kollar upp på den stjärnklara
himmelen som ser ut som ett stort fyrverkeri. Stjärnorna växlar i grönt, rött, gult och blått
och flyger omkring hur som helst. Bland det coolaste jag sätt.
Vi pissar sedan på kiosken på grund av kylan och går istället in i ett utav omklädningsrummen.
Där inne börjar sedan väggarna, taket och prylarna röra sig, gå i vågor och skapa mönster.
Riktigt jävla coolt. Efter några timmars sköna hallisar inne i omklädningsrummet ringer Björnen
som kommer med en nu landad Radovan (efter bensointag) och vi meckar en fet...
Landningen
Klockan är nu 3 på natten och vi börjar alla landa. Vi meckar oss en fet, sväljer
var sin benso och efter det så tar vi o pyser hemåt.
För att avsluta det hela kan jag rekommendera Morning Glory, men jag vill dock säga
att det är mer svårkontrollerat än LSD, så se till att set & setting är bra
och ha inget att nojja eller tänka på innan du trippar för då kan du flippa ur.
Ålder: 17 (vid trippen)
Tidigare erfarenheter: Cannabis, Tramadol, Subutex, Ketogan, Morfin, Bensin, Butangas, LSD, Dragonfly, Lyrika, Effedrin, Mephedrone, Kokain, Benso (en handfull sorter) med mycket mera.
Starten
Jag, Micheal och PJ började med att svälja vars 5g fröer genom att tugga ner dem som fan
och sedan svälja efter ett par minuter när de hårda fröerna endast var en jävla gegga.
Vi satte oss i Michaels soffa, satte på TVn för att invänta effekt.
Efter 10 minuter ungefär så börjar Michael få ett jävla illamående, och 5 minuter efter
drabbar det också mig själv. Vi beslutar oss att lägga oss ner på det kalla golvet
för att dämpa illamåendet lite grann. Det fungerar också, måttligt.
Några minuter senare ringer en dude (Björnen) som vet att jag har fått Morning Glory på posten
och frågar om han kan kritta 1,5 påse (15g). Visst säger jag och ber han komma över.
När Björnen väl har anlänt bestämmer vi oss för att gå ut en runda
för att ta lite frisk luft. PJ föreslår att vi tar en trip upp till den närliggande golfbanan
för att chilla lite i deras obemannade kiosk med kaffeautomat o hela kittet.
Björnen, som ska dela fröerna med sin polare Radovan sväljer lite sniket 10g under kvartens
promenad till golfbanan. Det har gått ungefär 30 minuter sedan jag, Michael och PJ svalt
våra seeds men ännu känner vi ingen effekt förutom det sjuka illamåendet.
Väl framme i kiosken slår vi på värmen, sätter oss på bänkarna och tänder varsinn cigg.
Själv mår jag nu så illa att jag får lägga mig på den ena bänken och de andra tre får
tränga ihop sig på den andra. Jag ber PJ köpa en kopp kaffe till mig och när väl den är
uppdrucken så får jag ett samtal från morsan. Jag säger till henne att jag är på väg till en
polare och att vi förmodligen kommer dra ut på krogen senare på kvällen. Hon ber mig ringa
vid 12 ungefär och säga ifall vi beslutar oss att gå ut eller om tänker komma hem.
Just detta skulle visa sig vara det värsta hon kunde säga, men mer om det kommer senare i rapporten.
Hur som helst har nu en timme gått sedan fröerna nått magsäcken och vi beslutar oss för att
röra på oss. Själv föreslår jag att vi tar en walk till Open Sun, ett obemannat solarium öppet
till klockan 24. Det tar ca 30 minuter att gå dit och ungefär halvvägs dit så börjar vi alla
känna ett litet rus krypa fram. Inget märkvärdigt men det kan liknas en mix utav lyrika och LSD,
båda i tidigt skede.
När vi nått vår station Open Sun låser vi in oss på ett utav solariumen där vi flyttat in
var sin stol från de andra rummen. Vi sitter och chillar ett tag (10 minuter) och från ingenstans
dyker Radovan upp och knackar på dörren. Björnen öppnar till honom och ger honom påsen på 5g
som Radovan snabbt tuggar och sväljer ner.
Det har nu gått 2 timmar sedan jag, Michael och PJ svalt våra seeds och ca 1,5 sedan Björnen
tog sina. Vi börjar nu alla bli flummiga och glada. Jag kan nu säga att känslan är nästan
identisk med ett lyrikarus på runt 600mg, det vill säga att man har kontroll i huvudet men kroppen
börjar gå sin egen väg. Och sedan undrar ni kanske hur det är med illamåendet och då vill jag
säga att det inte längre sitter kvar hos Michael men själv mår jag fortfarande inte hundra i magen.
Hur som helst så chillar vi inne i solariumet ett tag till (ca 30 minuter) och beslutar
oss sedan för att röra på oss hem till en av Michaels lite fjolligare polare, Jepson...
Början på själva trippen
Väl anlända 30 minuter senare och nu sjukt kickade börjar vi direkt mecka upp en fet bruning.
Jepsons rum är ganska litet och vi sitter 4 pers i hans säng och 2 i soffan. Själv sitter jag
längst in på sängen och står för roachfixningen medans Michael i soffan står för mecket.
5 minuter senare är spliffen klar och vi går ut från Jepsons marklägenhet och tänder på.
Jag kan säga att nu slår det på ordentligt. Vi går in på Jepsons rum direkt efter spliffen
och intar våra gamla platser för att chilla och njuta av ruset.
Inga psykadeliska effekter har uppstått än och jag och Micheal börjar snacka om att
"några hallisar och skit kommer vi aldrig få", men vi kom dock fram till att ruset i sig var
riktigt skönt och samtidigt uppåt. Nöjda som vi var att den lagliga varan fungerade satt vi alla
och chillade o tänkte för oss själva med trance-musik i bakgrunden. Efter ungefär 20 minuter
senare så börjar jag och Björnen diskutera lite om vad vi tycker om LSA överlag och
Björnen berättar för mig att han börjar få sjuka tankar som han inte kan slingra sig ur.
Han berättar att han "flyger" in i olika tankebubblor i sin hjärna och sedan stannar kvar där
tills han på något höger lyckas rymma och flyga in i en annan bubbla.
Jag, Michael och PJ hör på Björnens flumm och börjar alla bli upprymda
av glädje. Vi beslutar oss för att dra i oss 5 gram till för att komma upp i samma dos
som Björnen och sedan trippa rejält. Efter att ha dragit i oss var sin refill meckar vi snabbt en
feting till och vandrar ut på gatan och röker. Jepson den lilla bögen, noob som han är snear ju
nu på brasset och ber oss alla att dra. Visst gör vi det och beger oss ut på en vandring som vi inte
vet var den ska sluta. Klockan var nu runt 9 på kvällen och det har gått exakt 4 timmar sedan vår
första dos intogs. Nu visar det sig att Radovan, som endast käkat 5g börjar flippa ur totalt..
Trippen
Som sagt 4 timmar efter första intag börjar vi nu alla kicka igång rejält.
Radovan med sitt svaga psyke börjar nu snea och blir helt okontaktbar. Michael som tagit psykadeliska
droger innan försöker att prata med Radovan och berättar om hur han måste försöka ta itu med
sina tankar och försöka tänka positivt och att bara släppa taget och njuta av drogen.
Hans försök är dock förgäves då Radovan inte uppfattar ett ord som sägs och är helt i en annan värld.
Jag börjar nu själv komma in på tankar som inte går att släppa och en tanke som jag inte kunde
komma ur var att jag skulle ringa min morsa vid 11-12, alltså 2-3 timmar senare.
Jag nojjar som fan och mår psykiskt riktigt, riktigt dåligt. Att jag sedan vet att 30 minuter tidigare
har jag proppat i mig 5 gram till och vet att denna dos inte slagit på än, gör det hela mycket värre.
Det var nu som att man levde i två olika dimensioner och man visste inte vad som var på riktigt och
vad som inte var det. Jag såg t.ex. Björnens mun röra sig men hörde Michaels röst komma ur den.
Det kändes som att man fick en sekunds blackout var tredje meter man gick och nojjan bara blev större
och större. Jag hade nu endast dåliga tankar. Inte för att jag i vanliga fall brukar snea på
droger men detta var första riktiga trippen på psykadeliska och jag kände inte igen mig någonstans.
Allt jag tänkte på var telefonsamtalet med morsan som skulle ske senare på kvällen. Vad folk än sa
runt omkring mig eller vad jag än försökte tänka på så gick inte det. Jag var fast i en tankebubbla
i hjärnan och jag kunde inte komma ur den. På toppen av allt det här så kom nu ett jävla illamående
från den senaste dosen fröer.
Hur som helst vandrar vi runt i 2 timmar och tankarna håller i sig.
Radovan är nu så väck att han inte svarar på tilltal längre och Björnen tar med honom för att dra
och skaffa lite benso så att han kan landa. Jag snackar med Michael och berättar om telefonsamtalet
och han säger till mig "nu löser vi det här". Jag tar beslutet att ringa morsan och säga till henne
att vi har bestämt oss för att dra på krogen. Samtalet går utan problem och efteråt tycker jag
själv att jag har varit helt sjuk hur jag har kunnat nojja på en sådan sak. Problemet var nu ur
världen och alla dåliga tankar blev till goda. Trippen var lika minst lika stark som innan men kändes nu bara ball..
Klockan är nu 11 på kvällen och bara jag, Michael och PJ återstår. Vi var det ursprungliga
gänget och det är egentligen bara vi som är polare. Vi är alla toppade på 10 gram och beslutar
oss för att gå tillbaka till kiosken på golfbanan för att chilla.
Det är nu hallisarna börjar komma.
När vi tagit oss in på själva golfbanan och börjat gå på gräset ser vi alla det som att vi
är i Sahara-öknen. Gräset både känns och ser ut som stora sandhögar. Jag kollar upp på den stjärnklara
himmelen som ser ut som ett stort fyrverkeri. Stjärnorna växlar i grönt, rött, gult och blått
och flyger omkring hur som helst. Bland det coolaste jag sätt.
Vi pissar sedan på kiosken på grund av kylan och går istället in i ett utav omklädningsrummen.
Där inne börjar sedan väggarna, taket och prylarna röra sig, gå i vågor och skapa mönster.
Riktigt jävla coolt. Efter några timmars sköna hallisar inne i omklädningsrummet ringer Björnen
som kommer med en nu landad Radovan (efter bensointag) och vi meckar en fet...
Landningen
Klockan är nu 3 på natten och vi börjar alla landa. Vi meckar oss en fet, sväljer
var sin benso och efter det så tar vi o pyser hemåt.
För att avsluta det hela kan jag rekommendera Morning Glory, men jag vill dock säga
att det är mer svårkontrollerat än LSD, så se till att set & setting är bra
och ha inget att nojja eller tänka på innan du trippar för då kan du flippa ur.
