Var tionde barn rymmer hemifrån

Så sant, men att uppmärksamma och beklaga sig över det efter en såpass obetydlig artikel känns ju.. onödigt?

Jag ser vissa problem med att bunta ihop de som rymt själva och de som kastats ut av föräldrarna, det är stor skillnad mellan att "rymma hemifrån" ett dygn för att vara med pojk/flickvännen och att bli utkastad av pappa för att man är homosexuell.

Inte heller diskuterar hon att man som ungdom går igenom jobbiga perioder när man försöker hitta sin egen identitet. Detta trots att hon berör ämnet i inledningen, men skulle hon fört den diskussionen hade inte resultatet varit lika skrämmande som nu!

Citat ur studien
"Men vid närmare eftertanke förefaller resultatet vara lågt räknat. Det finns en risk för att denna studie endast fångar en begränsad andel av de ungdomar som har erfarenhet av uppbrott hemifrån. De ungdomar som ingår i bortfallet kan i högre grad än andra ha erfarenhet av uppbrott hemifrån och lika så de ungdomar som inte går i gymnasiet överhuvudtaget."

Ja, det finns en risk att det ser annorlunda ut i bortfallet, men eftersom de uppenbarligen inte kontrollerat det, något de borde ha gjort, så kan de inte annat än gissa hur det ser ut. Därmed kan de inte komma med påståendet att antalet vid närmare eftertanke förefaller vara lågt räknat.

Det går säkert att hitta fler hål i rapporten men jag orkar inte.

Ja okej då. Nu flyttades tråden ändå till barn och familj så det är ingen idé att gå vidare med de politiska aspekterna. Ses i nästa tråd.

måste bara fråga, hade du elaka föräldrar eller var du bara en sån där tjej som gör att jag verkligen hoppas på mitt liv att jag får en pojke när jag skaffar barn?

Var sannolikt väldigt besvärlig, kom från nästintill idylliska hemförhållanden med högutbildade föräldrar osv.

Var dock konstig redan som litet barn och hann under tonåren diagnostiseras med lite av varje, bl.a. borderline och asperger.

Hoppas du får en liten dotter


Kan dock tillägga att mitt liv idag är väldigt lyckligt, studerar på heltid med högsta betyg...

okej, är glad att du lyckats nudå . dock tycker jag faktiskt synd om föräldrar som får såna allmänt störande barn. fast du hade ju iof "sjukdommar" elr vad man ska kalla det som "försvar".

men glad för dig att du fixar allt nu , förmodligen bättre än mig ..

och nej, ingen dotter.

Äh rymt hemifran har man väl gjort ett par ganger. Det var mest när man har brakat och tyckt att föräldrarna har vart dumma och (självklart höll de pa att vinna den logiska argumentationen) man tyckte att de inte brydde sig om en. Sa man rymde och de blev oroliga. När man väl vart aterfunden var man det bästa som har hänt föräldrarna. Lite barnterrorism som man höll pa med i unga dar, helt enkelt. Sa istället för en utskällning senare hemma fick man titta pa vad man ville i TVn och äta godis fast det inte var lördag.

eller äre så att dom vill ha uppmärskamhet

HAHA! Är vi kanske samma person? Gjorde exakt samma sak.. Sen blev jag hungrig och kom hem med svansen mellan benen, min farsa stod bara och skrattade åt mig när jag kom tillbaka.

Rädda barnet har framskaffat statistik som visar att just rädda barnen behövs. Klassisk snyft-argumentation från rädda barnen.