Barmhärtighetsmord? Läkare friad av Solna Tingsrätt 21/10 -11

Ja nu har du tydligen fattat vad jag menar.

I fallet med barnläkaren som denna tråden handlar om har man ju inte bevisat vare sig att läkaren injicerat tiopental eller att hon skulle ha kunnat vetat om det, givet den bevisning som finns i FUP tillsammans med Mörlands uttalande.

Man tycker sig se en del indicier men tillsammans med det felaktiga provet och möjligen även felaktiga provsvaret är det slätt intet.

Edit: Dessutom är det modus operandi som åklagaren beskriver många gånger mer osannolikt än snö i Mälardalen i juli!

Detta beskrivs uttömmande i inlägg #11747.

Alla dessa delar av indicier, okunniga påståenden och direkt felaktiga bevisningar och feltolkningar av vittnesutsagor gör att det här fallet inte är något annat än en skandal.

Förstår man inte det beror det enbart på att man inte rätt kan värdera den tekniska bevisningan (som har noll (0) värde) och det som enligt vittnena händer på salen inte alls bevisat överhuvudtaget någonting!

Ta inte i så du spricker!

Brottet blir bevisat först om eller när en domstol finner det bevisat. Vi är inte där än men saken rullar på så fint och Hurtigs möjligheter att hindra/fördröja saken från att hamna i domstol håller på att uttömmas. Väl där får nog läkaren släppa på sin fisförnäma attityd och börja samarbeta om hon skall ha någon chans att gå fri. Risken är överhängande att du och några andra får fortsätta att förfäras över än fler av samhällets institutioner när domstolarna har sagt sitt.

Jag måste nog fullborda: Om man då funderar på om läkaren visste vad han/hon gjorde, så tar man ju med i beräkningen att en läkare mycket väl skulle veta vad en kaliumöverdos skulle få för effekt. Sedan skulle uppsåtet vara klarlagt.

Mer allmänt om din synpunkt om mätningar, bevisning etc:

Eftersom jag inte är expert på sådant kan mina åsikter i den tekniska bedömningen kvitta detsamma, men bara för att några personer med kunskap och engagemang finner bevisningen otillräcklig behöver ju inte det vara så. Det finns ju också experter med kunskap och engagemang som anser att bevisningen är tillräcklig. Det brukar man då lämna till domstolen att värdera.

Nej. Det kan inte vara klarlagt eftersom det lika gärna kunde vara en felberedning eller felberäkning.

Nej det finns inga experter med kunskap om de fysiologiska och farmakologiska delarna som är övertygade om att åklagarens beskrivning är riktig. inte ens Mörland är ju övertygad om det.

Det är enbart jurister som tror att åklagarens version är den rätta.

Se inlägg #11160

Bortsett från att det gläder dig att jag förfäras, eftersom du inte tycker om mig, vad gott skulle komma ut av en fällande dom menar du?

Problemet här är att finna något scenario som förklarar att man kan tro på blodprovet när det gäller det man vill tro på (morfin, till exempel) men samtidigt kunna avfärda tiopental som något man inte vill tro på.

Den enkla(re) hypotesen är då att tiopental funnits i stora mängder i blodet strax efter barnets död. Skall man förklara bort tiopentalet selektivt utan att döma ut blodprovet i största allmänhet krävs någon sorts förklaring av hur de höga mätvärdena uppstått.

En enkel förklaring är då att (i detta fall) läkaren har givit en stor dos tiopental i syfte att döda barnet.

»… med hänsyn till att åklagarens beslut att inte nedlägga åtalet inte omedelbart framstår som felaktigt gör jag ingen överprövning . Åklagarens beslut ska därför stå fast«

Vad menar han?

Det han skriver. En sorts översättning: Om man går igenom åtalet och bevisningen så ser det inte ut som att det är uppenbart felaktigt att åtala.

Paradoxalt (fast inte om man tänker efter) tittar man noggrannare på fall som överprövas för att de läggs ner. Då är argumentet ungefär så här: Eftersom ett nedlagt åtal kan innebära att en brottsling kan gå fri och ett brottsoffer kan gå miste om sin rätt, så kollar vi ett nedläggninsbeslut rätt ordentligt. Är avsikten att ta målet till förhandling kommer domstolen hur som helst att göra jobbet mer omfattande än vad vi kan göra, så är det inte uppenbart fel redan när man ser på handlingarna, så granskar vi inte åtalsbesluten lika noggrannt.

Han menar inte mer än att han använder ordalydelsen i regelverket när han motiverar sitt beslut.

Edit: 2:a Se ovan för bättre och utförligare förklaring.

Visst tycker jag om dig syster R. Nästan alltid.

Det goda ur en fällande dom är en påminnelse till berörda att det är en oerhörd skillnad på att lindra på ett sätt som kan medföra döden och att döda för att på det sättet stoppa ett lidande. Bara för att skillnaden kan vara svår att upptäcka för utomstående då den finns i ett syfte, så betyder inte det att den är liten. Just för att skillnaden är så svår att upptäcka, så är det bra om en upptäckt får ett stort genomslag.

Återigen:alldeles oberoende av (eventuell) absolut given dos,skulle barnet ha tvärdött av hjärtpåverkan långt innan denna (eventuella) koncentration uppnåtts.Tillståndet i centrala
nervsystemet saknar härvidlag betydelse!

Man måste alltså tänka sig att en professionell person fortsätter att stå och spruta på en uppenbart död patient,under längre tid.

Finns det vittnesuppgifter om det?

Jag förstår det ressonemanget.

Själv kan jag dock under inga omständigheter få ihop mätvärde, vittnesmål (inklusive expertutlåtanden), gärningsbeskrivning och motiv (uttalat av åklagarmyndigheten och vad jag förstår nödvändigt eftersom rubriceringen är dråp eller försök till och ej mord).

Jag tror att åklagarens omöjliga uppgift vid rättegången är att förklara att mätvärdet faktiskt stämmer med en dos som kan getts på salen med existerande vittnesmål samtidigt som han inte prutar på mätvärdet till en nivå som inte kan ha varit resultatet av terapeutiska doser dagen före.

(Tillkommande utsagor som inte stöds av någon dokumentation kan knappast räknas särskilt tillförlitliga 3 år efter händelsen.)