Citat:
Ursprungligen postat av NigelNigel
gasten2:
Den här chansen är unik, att kunna få svar av en som upplevt ett mord. Jag hoppas att du vill och kan svara på mina frågor.
Hur upplevs de närmsta minuterna efter mordet, står tiden still, tänker man klart eller är allt kaos?
Vad hade ni ytterligare för vapen med er?
Trodde du/ni att ni skulle komma undan?
När förstod du att "det var kört", att du skulle åka dit?
Hur var första tiden i fängelset? Fick du stryk eller gav du stryk någon gång?
Var satt du av ditt straff och hur behandlades du där?
Hur påverkas man av 10 år i fängelse?
Tycker att Hag22 ställt relevanta frågor och ser gärna svar på dom frågorna också.
En nyfiken jävel!
hmm upplevt ett mord? ja det är ju som tur inte många som behöver göra det, och de jag träffat som har gjort det är ångerfulla och har hamnat i en situation som de inte rett ut. sedan finns de som inte heller bryr sig och skulle göra om det om de fick chansen, och förhoppningsvis sitter den senare kategorin inne då.
kaoset som råder direkt efter skottet är en blandning av panik och illamående,, jag personligen kan faktiskt inte redogöra exakt vad som sades eller gjordes då jag inte minns det, det är först när jag talar om för min kollega att jag tror jag sköt honom som skallen börjar fungera igen, och jag försökte reda ut vad som egentligen hände, vapnet kastades ut i panik tillsammans med patronerna. och nej det fanns inget annat vapen med i detta även om jag vid den tiden hade licenser och flera vapen i vapenskåpet hemma.
Då vi kallt räknade med att de inte skulle komma på oss för ett rån som vi skulle fingera, så trodde vi då att risken var minnimal att åka dit. men nu var ju saken en helt annan då en person dog på platsen och man förstod att det bara var en tidsfråga innan de kom och knackade på dörren. och när de gjorde det så var det mera en befrielse,
då jag satt i häktet fösta året så var det lugnt, sedan var det riksmotagningen på kumla för utredning och då skedde väl det som inte får hände då tre galningar sköt ihjäl poliseer i melexander. detta påverkade mycket av vad det gäller permissioner och frigång på kåkarna.
efter utredningen som var i två månader på Kumla så var effektiv tid till min utredning ca 20 minuter så flyttade jag till Tidaholm där jag sedan var i två och ett halvt år. sedan om det var bråk? inte som jag var med i iaf, skötte mitt och sket i de andra vad de pysslade med..
10 år så gör man 2/3 delar av den tiden och visst påverkas man,, man har ju ett språk som skulle få
vem som helst att reagera sedan lägger man ju sig till med ovanor, pratar fortfarande för mig själv, och jag får iaf de bästa svaren då.
en annan aspekt är att fungera i det vanliga samhället sedan. betala räkningar, skaffa en sådan sak som bank konto, är ju en utmaning det med. eller om man går till någon myndighet och vill ha svar och det sitter en bessewisser där och bara snackar skit,,, nja då kan det ryka i öronen fortfarande,
angående frågorna från hag22 så har jag redan svarat det jag tycker är väsentligt där och det får ni nöja er med. angående helena så vet jag ingenting om det, tänker heller inte sitta här och tro en massa som så många andra gör,