Skapande eller upptäckt

Darwin reste runt jorden, såg nya arter och beskrev dem. Ingen skulle komma på tanken att påstå att han skapade dessa arter. De fanns även innan, även om de var okända för människan. På samma sätt upptäckte människor malariaviruset, planeten Saturnus och det faktum att jorden är rund.

Låt istället resonemanget gälla relativitetsteorin. Skapade Einstein teorin eller upptäckte han att det är så saker förhåller sig? Skapade Newton integralen eller upptäckte han dess existens? Mer av en gråzon nu.

Resonemanget förflyttas till en verksamhet med ett stort mänskligt inslag: musik och komposition av en melodi. En musiker kan komponera en melodi som han sedan är upphovsman till. Men: i själva verket består melodin enbart av en kombination av toner. Denna kombination fanns ju även innan den komponerades, så egentligen har den bara upptäckts. Likadant gäller för ett helt orkesterarrangemang som inte är något annat än en kombination av ljud, som "fanns" lika mycket innan någon skrev ner den. Kompositören har då bara upptäckt att detta av någon anledning upplevs som god musik.

Består Röda rummet egentligen av Strindbergs egna ord eller har han bara upptäckt en kombination av ord som många anser meningsfull? Och de tankar som ligger bakom, vad säger att de inte fanns innan Strindberg tänkt dem?

Kan man överhuvudtaget tala om att människan har "skapat" något? Eller är det så att det som finns har alltid funnits och människan kan på sin höjd upptäcka sådant som ännu inte är känt?

Alla dessa personer har skapat ideer och modeller som är begripliga för andra människor.

Från en annan synvinkel så har dom upptäckt mönster i naturen eller i deras egna sinnen. Frågan saknar svar.

Ja, det är frågan om skapande, inte bara av musik utan även av teorier. Unika mönster skapas, lika mycket genom uteslutande och begränsning som genom uttryck och mångfald.

Inom naturvetenskapen är man mycket generös mot teoretiker. Man använder nya teorier, som man kallar nya formuleringar. Det är alltså inte Darwins teori, utan en modern variant av den som används. Det är inte Einsteins matematik som används o.s.v.

Inom andra vetenskaper, som sociologi, gör man ofta ungefär tvärtom. Man lägger fram en 'ny teori', som har tydliga drag av en teori från 1800-talet, men erkänner inte rötterna.

Allt upptäckande är ett skapande, för subjektet. Som skillnaden mellan teach och learn. "To have someone teach something to you, is to learn something from someone". Att lära sig läsa, skriva, är att upptäcka hur former hör ihop med ljud, samtidigt som man skapar dessa former/ljud alldeles själv. Att lära sig att cykla är något man måste göra själv, man upptäcker hur det ska gå till, hur cykeln är utformad, hur man cyklar, samtidigt som man skapar sin egen stil, sitt eget sätt att cykla. Att insocialiseras in i en kultur är att upptäcka det alla andra redan vet, samtidigt som man skapar det på ett sätt som ingen annan gjort. Man kanske associerar bilar med matematik, genom dom erfarenheter man haft i sitt liv, sina unika erfarenheter som inget annat subjekt haft. Detta går vidare i allt man gör/lär sig i sitt liv. Hela tiden lär man sig något nytt, samtidigt som man skapar något nytt. Annars skulle kulturer inte förändras över tid.

Sen finns det alltid brikolören: http://en.wikipedia.org/wiki/Bricolage
Brikolören tar det som redan finns, kombinerar det på ett nytt sätt,
ändrar lite på det, och får fram något nytt.
Helheten är ändlig, men variationen är oändlig.
Det betyder, även om vi vet hur en schlagerlåt låter,
kommer vi få höra nya schlagerlåtar i evinnerliga tider framöver...