Renäsannsen - häxbränning

Fick höra att den stora skillnaden mellan 1500 och 1600 tal var att kvinnor under 1600 talet brändes på bål, men de gjorde det väl innan också? Varför ökade häxbränningen under 1600 talet i så fall? är bara nyfiken på om det har någon koppling till kyrkan då Martin Luther kom med sin lära och kvinnor på många håll fick det sämre.

Häxdomen spred sig vid den tiden. Var inte lika känt och uppjagat tidigare.

Tack!

Vore intressant att veta varför? Alltså har det med kyrkan att göra, ansåg man att kvinnorna var ett hot?

Kom på en till fråga. Fanns det män som brändes också? Det vore intressant att veta för de hör man sällan något om.

Jag själv har inte hört om någon man som bränts. Antagligen för att det inte var lika uppjagat som jag tidigare sa. Det brändes nog en del män också.

Det började väl i början som en personlig förteelse mellan två personer. Exempelvis en man som vill ha hämnd på sitt ex och sprider rykten att hon är häxa. De slänger henne i sjön och hon flyter, dvs hon är häxa och de bränner ihjäl henne. Spridningen gick fort och det blev väl som ett sorts mode för att de kanske såg ut som häxor, och många började även tro på gamla sagor.

Män brändes också, det skilde sig lite mellan olika regioner. I baltstaterna och Finland var det nästan hälften män bland de häxeridömda, och på Island (tror jag det var) så var de i majoritet.


Skälet till att häxpaniken tog fart var ett beslut från någon påve.

Tidigare var "policyn" från kyrkan att Gud var den enda makten, och höxeri och annat därmed inte existerade eftersom det i så fall skulle betyda att Gud inte var allsmäktig. Tron på häxor och vidskepligheter skulle undertryckas, en bön till Gud var stark nog för att besegra all svart magi.

Sen ändrade någon påve detta, och beslutade att häxeri, vidskepligheter och kvarlevande sedvänjor från äldre religioner skulle bekämpas, och gav särskilt detta i uppdrag åt två män, Heinrich Institoris och Jakob Sprenger, kanske två av de ondaste män som någonsin levt. Och de skrev en bok, Malleus Maleficarum, häxhammaren, som handlade om häxor, och hur de skulle hittas, torteras och avrättas...

Man brände djur som setts göra onaturliga saker också. Läste en anekdot om en stackars svart tupp i1650-talets Basel någonstans...

Häxbränningarna i Sverige blev väl intensiv mellan 1668 och 1676. Började i dalarna om jag inte miss minner mig, där små barn berättade om hur kvinnor tog dom till blåkulla på nätterna dit dom red på kor och diverse saker, t.o.m ibland män sas det. Lorentz Creutz tillsats under denna period i en kommission som skulle utreda alla dessa häxrykten som kom till Stockholm, han dömde många till döden. Metoden var halshuggning sedan bränning. 1704 avrättades den sista häxan i Sverige. I Sverige som var ett troget kristet lutherskt land kunde ju inte häxor ränna runt sas det. Så kyrkan var nog en stor byggsten.

Lorentz Creutz är f.ö densamme Lorentz Creutz som sänkte svenska stoltheten och världens största slagskepp Kronan med 800 man 1676 p.g.a sin okunnighet (mer än bara kronan gick ner denna dag. stor del av hela svenska flottan också). Han var en riktig idiot.

Utländska häxbränningar har jag ingen aning om dock. Förutom att det även spred sig från Sverige till svenska övertagna provinser som Karelen

I Sverige så avrättade man ju häxan innan de brändes på bål, att de brändes på bål var mer symboliskt. I övrigt läste jag jan guillous bok om häxbränningar och det var väldigt intressant må jag säga även om jag i övrigt inte gillar kommunister. Parallellerna till dagens pöbelverksamhet som pedofilhets osv är väldigt bra. Att det var överheten som startade häxjakten på grund av att förtrycka kvinnan eller liknande är inte sant utan det var vanlig pöbelverksamhet som spred sig som en löpeld genom riket. Överheten tyckte det bara var trams men hade andra viktigare saker att bry sig om.

En intressant del var att Sverige och Norge var de enda länderna där barnen var i huvudcentrum där de rövades bort och tvingades göra massa snusk med djävulen. I övriga Europa rövade inte häxorna bort barn utan då gjorde de andra dumheter mot vanligt folk. Det svenska "det är så synd om baaaaarnen" fanns alltså redan för 300 år sen. När man slutade upp med att avrätta häxorna ville till och med vissa föräldrar avrätta barnen i alla fall så de inte behövde åka på sina turer till satan.

Huruvida det var någon påve som drog i gång allt vet jag inte, men det är viktigt att komma ihåg att den folkliga magin på den tiden var något som absolut var verkligt för de som utövade den.
En intressant bok i ämnet är lundaprofessorn Ankarloos Att stilla herrevrede som handlar om en rättegång mot ett mjölnarpar som brukar magi mot sin herre efter en ekonomisk konflikt. Ankarloo lägger fram teorin att eftersom paret knappast har några möjligheter till att hävda sig på annat sätt tar de till magin och för herremannen är det ett gyllene tillfälle att sätta dit dem ordentligt, eftersom straffen var betydligt högre för trolldom än vanliga mindre brott.

1617 skrev Kristian IV i Danmark under en recess om trolldomsbrott som bland annat kallade ”alla i överhetens kall och beställning, att de envar efter sin condition, så snart de därom bliva vetandes, alla dem, om vilka denna vår förordning förmäler, angiva, tilltala och straffa låta […].”

Jag har för att det var en svensk kvinna som brändes levande efter anklagelser om häxeri. Tror det hörde ihop med att hon vägrade erkänna och få syndernas förlåtelse.