2015-01-03, 11:19
  #121
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DyingAtheist
För mig och alla jag umgås med betyder nalta lite. Jag har hört ett annat ord för något som är mindre än nalta, men kan inte komma på det just nu.


Om man försöker sig på en översättning av "nalta" från äkta pitebondska så skulle jag säga att det betyder: minimalt. Det vill säga "så lite som möjligt".
Citera
2015-01-03, 15:31
  #122
Medlem
DyingAtheists avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrGickhan
Om man försöker sig på en översättning av "nalta" från äkta pitebondska så skulle jag säga att det betyder: minimalt. Det vill säga "så lite som möjligt".

Jag håller inte med. Nu är inte pitebonska mitt "modersmål" men jag har aldrig upplevt någon skillnad mellan hur mina släktingar där (i Pite omnejd) använder det och hur jag (och andra) här använder det.

Jag googlade dessutom ordet nu, och alla som gett sig på att försöka översätta det till har översatt det såhär.

nalta: Lite, något, litegrann

"I jer nalta frusse" betyder att man är lite frusen, inte att man fryser minimalt eller fryser så lite som möjligt.
Citera
2015-01-03, 15:59
  #123
Medlem
HerrGickhans avatar
Citat:
Ursprungligen postat av DyingAtheist
Jag håller inte med.

Det är ju så med ord (även dialektord) att de kan få en utvidgad betydelse. När jag gör min definition så gör jag det utifrån hur ordet användes inom Pitebygden för >45 år sedan.
Citera
2015-01-03, 16:11
  #124
Bannlyst
Att ord börjar på n innebär ju ofta att de är negerande eller minimerande: ne, nä, nej, nei, ney, nein, nöh, non, none, no, näppeligen, never, nie(mals), nirgend, nihil, nemo, numquam, nix etc.
Citera
2015-01-03, 17:37
  #125
Medlem
DyingAtheists avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HerrGickhan
Det är ju så med ord (även dialektord) att de kan få en utvidgad betydelse. När jag gör min definition så gör jag det utifrån hur ordet användes inom Pitebygden för >45 år sedan.

Så är det naturligtvis. Det kan skilja mycket mellan byar på cykelavstånd.
Citera
2015-01-03, 18:05
  #126
Medlem
PeterNosters avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Brynolftomteflis
Har inget annat för mig just nu så då kan jag väl plocka fram några gamla västgötska ord o uttryck eftersom sådana efterfrågas här.

Ett av mina favoritord som jag använder ibland det är Lången som ju betyder redan. Lången tebaker betyder alltså redan tillbaka.

Nästa ord som jag ofta hörde under min uppväxt det var "falledä". Man kunde höra de gamle sucka och säga " ja ja dä gör la falledä" och det betydde väl att ja det gör det nog i alla fall.

Mitt tredje och sista ord för denna gång det får bli "Musastjäle" och det var ju det där söndergnagda som mössen lämnar efter sig överallt där dom har varit framme. Oftast är det söndergnagda spannmålskärnor som kallas för musastjäle.


Lite om fulle, fälle o.s.v:
http://dialektologisallskapet.se/September%202011%20-%20Erik%20Olof%20Bergfors%3A%20Dialektala%20varian ter%20till%20Lasse%20Lucidors% 20fulla%20och%20full

"ja ja dä gör fäll dä" känner jag till.
Citera
2015-01-03, 18:41
  #127
Medlem
HerrGickhans avatar
När jag nu studerat Västgöta-Bengtssons "historiska" ordbok kan jag konstatera att "lången" tydligen kan betyda redan, men att det inom samma dialekt även betyder "länge". Det kan ju sägas vara ett högst motsägelsefullt ord i sig självt därmed.
Citera
2015-01-03, 19:33
  #128
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av HerrGickhan
När jag nu studerat Västgöta-Bengtssons "historiska" ordbok kan jag konstatera att "lången" tydligen kan betyda redan, men att det inom samma dialekt även betyder "länge". Det kan ju sägas vara ett högst motsägelsefullt ord i sig självt därmed.

Jo kanveta nu har även jak blejat lite i Västgötabengtssôns historiska ordbok å dä ä precis sûm du seger att "lången" kan betu både redan och längen så ja får la ge däk rätt på den ponkten
Men i min skaraborgska hembygd så har "lången" aldrig haft nån annan betydelse än redan och jag försöker själv att använda ordet så ofta jag bara kan för att om möjligt hålla det vid liv.
Hörde förresten ett språkprogram i radio Blekinge där "lången" omnämndes som ett Blekingskt dialektord med betydelsen redan så ordet verkar att ha varit ganska spritt.
Citera
2015-01-03, 19:55
  #129
Bannlyst
Citat:
Ursprungligen postat av HerrGickhan
När jag nu studerat Västgöta-Bengtssons "historiska" ordbok kan jag konstatera att "lången" tydligen kan betyda redan, men att det inom samma dialekt även betyder "länge". Det kan ju sägas vara ett högst motsägelsefullt ord i sig självt därmed.

Åtminstone hos Runeberg betyder "förvägen" detsamma som "oförvägen" betyder på modern rikssvenska. "Aldrig" betyder egentligen "alltid", eftersom det har fallit bort ett negerande förled. Ursprunget var "ne-aldrighi". Det är alltså inte så unikt med sådana företeelser.
Citera
2015-01-03, 20:04
  #130
Medlem
DyingAtheists avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Redoxreaktion
Åtminstone hos Runeberg betyder "förvägen" detsamma som "oförvägen" betyder på modern rikssvenska. "Aldrig" betyder egentligen "alltid", eftersom det har fallit bort ett negerande förled. Ursprunget var "ne-aldrighi". Det är alltså inte så unikt med sådana företeelser.

Ett annat exempel är "ostökigt" och "stökigt" som betyder samma sak (att det är rörigt/ostädat).
Citera
2015-01-06, 19:13
  #131
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av sverigeskonsul
De jamtska ord jag framför allt tagit till mig är dessa två, eftersom de saknar motsvarighet (nåja) i det svenska språket.

gett = måste
Bra eftersom det kan börjas till dåtidsform - gatt

Jag vet att det finns en motsvarighet i svenska, att man säger måste även i dåtidsform, men det låter ju så jävla fel.

Ex:
Presens: "Nu har det snöat hela dagen, så jag gett skotta garageuppfarten"
Imperfekt: "Igår snöade det hela dagen, så jag gatt skotta i en timme!"

Det andra ordet är "legda". En speciell typ av äng.
När jag gick på Storvikenskolan i Brunflo spelade vi fotboll på legdan varje dag. Jag blev mäkta förvånad när jag, nu boende i en annan del av Sverige, märkte att ingen förstod vad jag pratade om när jag använde ordet legda.

Kom på ett bättre exempel på ett ord på jamtska som mig veterligen saknar motsvarighet i svenskan och är bra på det viset att det ersätter en hel följd av ord om man vill uttrycka samma budskap på svenska:

Vort = "Då skulle jag "
Exempel: Mamman: "Tänk om sonen har fest i huset ändå nu när vi låter honom vara ensam hemma över helgen!"
Pappan: "Men då vort jag arg!"...
...istället för "Men då skulle jag bli arg!"

Är det inte konstigt egentligen att ett ord med motsvarande betydelse ej tillkommit i svenskan? Det är ju jäkligt praktiskt eftersom det ersätter tre ord och betydelsen är något som folk relativt ofta uttrycker?
Citera
2015-01-06, 19:22
  #132
Medlem
AndersM79s avatar
Räligt är det enda Skånska ord jag aktivt använder. När jag inte ska förvirra norrlänningar*, det vill säga. Då kommer både påg, tös, glöttig, patteglytt, fobbeck, ålahue, klydderöv, ännaklämd, hagalen, annaförtaen, hialös, bugastinn och liknande dialektala uttryck in i språket.

*Alla som bor norr om Hallandsåsen
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in