2009-02-03, 22:47
#1
En nära anhörig lider av schizofreni. Han har haft (paranoida) psykoser tidigare. Han har varit inlagd tidigare, blivit gripen av polis, väktare. Betett sig som en galning helt enkelt. Sen har det blivit bättre.
De senaste veckorna har han dock hamnat i djup depression och apati. Jag besöker honom relativt ofta nu på senare tid, fast bara under korta stunder eftersom han vill vara ensam och jag respekterar hans vilja. Så här har det sett ut under senaste veckan:
Jag kommer in i hans lägenhet (har nyckel) och antingen sitter han på sin fåtölj och bara stirrar ut i tomma intet, eller ligger han i sängen blir förvirrad när jag kommer in etc. Idag när jag kom in så stod han upp vänd bort från dörren och bara stirrade ut i toma intet. Jag märkte att han såg väldigt ovårdad ut. Hans kylskåp var tomt. Jag erbjöd mig att köpa mat åt honom, men han sa att han kunde själv. Frågade flera ggr om han ville ha mat. Han sa bara nej. Han hade dock nog en del i frysen.
Jag sa att jag såg att han inte mådde bra. Han sa att det skulle bli bättre (så har han sagt flera dagar i rad nu). Frågade om han kunde ta hand om sig själv. Han sa ja, att det inte var någon fara. Den saken skulle jag få jag reda på ifall jag hittar honom död, sa han sen. Jag skulle inte klandra mig isådanafall. Jag sa att jag inte skulle klandra mig själv, men att jag skulle tycka det var synd, att jag bara ville att han och jag skulle må bra.
Saken är den att jag inte vill kontakta myndigheterna. Jag skulle själv inte vilja bli berövad min frihet om jag var i hans sits.
Han är också väldigt rädd för att bli gripen av polis efter att han blev gripen för länge sen. Han har aldrig velat prata om incidenten, men jag tror att de förnedrade honom ganska rejält och behandlade honom väldigt illa.
I samband med hans eventuella död blir jag förmodligen alkis, narkoman, sjukskriven, kriminell, och farlig.
Ha det bra.
De senaste veckorna har han dock hamnat i djup depression och apati. Jag besöker honom relativt ofta nu på senare tid, fast bara under korta stunder eftersom han vill vara ensam och jag respekterar hans vilja. Så här har det sett ut under senaste veckan:
Jag kommer in i hans lägenhet (har nyckel) och antingen sitter han på sin fåtölj och bara stirrar ut i tomma intet, eller ligger han i sängen blir förvirrad när jag kommer in etc. Idag när jag kom in så stod han upp vänd bort från dörren och bara stirrade ut i toma intet. Jag märkte att han såg väldigt ovårdad ut. Hans kylskåp var tomt. Jag erbjöd mig att köpa mat åt honom, men han sa att han kunde själv. Frågade flera ggr om han ville ha mat. Han sa bara nej. Han hade dock nog en del i frysen.
Jag sa att jag såg att han inte mådde bra. Han sa att det skulle bli bättre (så har han sagt flera dagar i rad nu). Frågade om han kunde ta hand om sig själv. Han sa ja, att det inte var någon fara. Den saken skulle jag få jag reda på ifall jag hittar honom död, sa han sen. Jag skulle inte klandra mig isådanafall. Jag sa att jag inte skulle klandra mig själv, men att jag skulle tycka det var synd, att jag bara ville att han och jag skulle må bra.
Saken är den att jag inte vill kontakta myndigheterna. Jag skulle själv inte vilja bli berövad min frihet om jag var i hans sits.
Han är också väldigt rädd för att bli gripen av polis efter att han blev gripen för länge sen. Han har aldrig velat prata om incidenten, men jag tror att de förnedrade honom ganska rejält och behandlade honom väldigt illa.
I samband med hans eventuella död blir jag förmodligen alkis, narkoman, sjukskriven, kriminell, och farlig.
Ha det bra.