Unga Föräldrar

Hejsan!

Jag undrar om det finns något underlag i detta eller om det bara är slumpen?

Jag har två tjejkompisar som båda har växt upp med frånvarande förälder/föräldrar.. (dom är inte släkt eller ens känner varandra utan har växt upp på olika håll)

Båda dom har alltid krävt mkt uppmärksamhet, haft många och tidiga pojkvänner etc.

Eftersom jag själv är lite borderline så kan jag känna igen att en av dom oxå visar upp symptom på det!

Nu till frågan:

Båda två är väldigt barnkära och vill skaffa barn tidigt, bägge talar så varmt om att få bli mamma och längtar så till den dagen.

Ingen annan av mina tjejkompisar med mer "ordnade familje-förhållanden" under uppväxten är alls på samma sätt utan vill som inte ha barn på länge.

Så jag undrar, vill personer som haft det "sämre"/varit utan en eller flera föräldrar när man växt upp, ha barn tidigare för att tex:

Slippa vara ensam/alltid ha en "familj" oavsett vad som händer.

ELLER

Tänker dom typ att: "jag hade det dåligt när jag växte upp, jag ska ge mitt barn all kärlek i världen" och skaffar ett barn bara för att få älska det och ge det all uppmärksamhet dom aldrig fick. Som en slags kompensation för allt dom inte fick.

Eller är det bara slumpen att det är just dessa personer som blivit mest barnkära?

Sen en liten följd fråga, blir människor som haft en "kärlekslös" uppväxt och hatat det bättre föräldrar? Ger sitt barn mer uppmärksamhet etc?

Åldern vi talar om här är 18-20år ungefär..

Vad tror ni? Finns det någon forskning på detta?

Ha de!

Jag har också märkt av detta, ska bli intressant att följa tråden. Varför vet jag inte alls :S. Någon psykolog som kanske kan fylla in

Jag tror de skaffar barn så unga för att de är impulsiva och inte riktigt förstår konsekvenserna av sitt handlande. De vill fylla tomrummet och känna att de blir älskade - ett barn älskar ju verkligen villkorslöst. Plus att de blir "viktigare" människor, får ansvar och makt över någon annan.

edit: jag pratar alltså om "trasiga" människor med dålig självkänsla

Dom vill känna sej älskade och att någon "behöver" dom.

Låter som en av mina förra flickvänner, två dagar efter att vi blev tillsammans så tyckte hon att vi skulle skaffa barn.

Hmmm det var lite väl bråttom!
Antar att du drog igen gylfen och stack snabbt som ögat!

Nej, det gjorde jag inte, jag tyckte om henne väldigt mycket, det höll ett tag, utan tjat om barn (hon insåg väl efter mina djupa förklaringar om varför det inte var lämpligt att det inte var dags än) vilket var tur, för vi är inte tillsammans idag och har länge sedan gått skilda vägar. Notera att hon var 15, och jag 16.

De av mina kompisar som "råkade" bli gravida tidigt hade dålig utbildning och var arbetslösa. Jag tror själv att de ville ha en identitet, om inget annat så åtminstone som mödrar. Enligt min erfarenhet är det också den sorten som gärna flashar med tuttarna och ammar offentligt eller byter blöjor på restaurangbordet. Liksom "jag kan bete mig hur som helst, jag är ju MOR!"

Kan ligga mkt i det!

Men med mina kompisar så skötte sig båda i skolan, håller inte på med droger, hemmen är ekonomiskt stabila etc..

Är som ordnade av sig.

simpelt,

det är som du säger,

de hade ingen familj när de va små och är rädda för att bli ensamma därför vill de ploppa ur ungar.

har en polare som har de likadant, dock är han kille så han är väl inte lika stressad (han kommer inte bli gammal ful och ofertil lika snabbt:P)

Håller med tidigare inlägg.

Har hört förklaringen från ett håll om en tjej som själv "saknade" familj och nu var ivrig med att skapa en egen.

TS;

Det går knappast att dra nå slutsatser att "såhär är det"., för det är nog väldigt jäkla olika fall till fall, land till land, kultur till kultur etc. Har dock 10-tal vänner som har fått ungar i ung ålder dvs 15-20 år och ALLA de har haft mer eller mindre grova brister i omsorg/anknytning till föräldrar/starka föräldraridentiteter under uppväxten. Karaktäristiskt för dessa är också att de ALLA har varit struliga (utåtagerande/impulsiva och allt sånt som hör till) under barnaåren/tonåren. Well det verkar som om de utploppade ungarna har fått dem att lugna ned sig.

Teorin stämmer dock inte på mig, har upplevt allt som har med taskig uppväxt att göra, vild tonårstid, men ett jävligt ordnat liv idag med utbildning, ekonomi, bostad etc och inga barn ska jag tillsätta till den världen innan jag fyller 35.