Muslimer skräms av SD:s framgångar

Och ligger det nära någon invandrargetto eller ej? Har du någonsin bott i ett sådant en längre tid? Du lever ju inte i verkligheten, grabben. Eller så trollar du bara.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Halmdocka

Publicerad 2006-03-25 21:10

Invandrare "krigar" mot svenskar med rån

Malmö. Vågen av personrån som drabbat Malmö det senaste året är till en del "ett krig mot svenskarna". Det säger elva unga rånare med invandrarbakgrund som motiv till att de bara ger sig på svenska ungdomar.

De unga rånarna har intervjuats av Petra Åkesson till hennes C-uppsats i sociologi.

- Jag hade läst Brås rapport om unga rånare i Stockholm och Malmö och ville veta varför de rånar andra unga. Det är ju oftast inte mycket pengar det handlar om, säger hon.

Petra Åkesson fick hjälp av kuratorer vid tre skolor och en organisation som arbetar med unga brottslingar för att få kontakt med de unga rånarna. Hon intervjuade dem både enskilt och i grupp.

- Det var tur att jag använde bandspelare för de svar jag fick var så anmärkningsvärda att jag fick lyssna flera gånger för att riktigt inse vad de sagt. "När vi är ute på stan och rånar så krigar vi, vi krigar mot svenskarna", var ett återkommande argument.

- Pojkarna från en av skolorna berättade leende att "det kommer en härlig känsla genom kroppen när vi rånar, man känner sig nöjd och glad, det känns som man har lyckats".

De intervjuade pojkarna är mellan 15 och 17 år och en av dem förklarar för Petra Åkesson vad makt innebär för honom.

"För mig är det att svenskarna ska lägga sig ner på marken och pussa mina fötter."

- De unga rånarna känner en kick av att utföra avvikande och riskfyllda handlingar och de pratar mycket om hur lätt det är att råna svenskarna. Och kicken blir ännu större när de är medvetna om att rånen är så enkla att utföra. "Det är så lätt att råna svenskar, det är så lätt ", sade en av pojkarna.

De unga rånarna planerar inte sin brottslighet.

"Nej, när vi ser några svenskar som verkar rika eller har bra mobiler så rånar vi dom."

Under intervjuerna talar ungdomarna om svenskarna som mesiga, rädda och dumma.

"Svenskarna gör ingenting, det bara ger oss sakerna, de är så mesiga."

- Ungdomarna varken planerar eller organiserar de brottsliga handlingarna och har därför inte något affärsmässigt förhållningssätt, säger Petra Åkesson. Det som i stället är utmärkande för deras handlingar är att de ser sina rån som en livsstil.

Varför detta hat mot svenskar?

- "Dom hatar ju oss", svarar pojkarna med en sorts självklarhet, säger Petra Åkesson. En av dem gav ett litet, litet exempel.

"När en svensk handlar i Pressbyrån får han pengar tillbaka i handen, damen bakom disken ser honom i ögonen och ler. När vi handlar lägger hon pengarna långt ifrån sig på disken och tittar åt sidan."

Var det svårt att få de unga rånarna att prata om sin brottslighet?

- Nej, inte när vi väl träffades. Det var snarare så att de skröt om vem som rånat mest. Sedan har jag nog haft en stor fördel av mitt utseende. Jag är adopterad från Sri Lanka så de betraktade mig nog inte som en av "dom", svenskarna.

Malin Åkerström är professor i sociologi med inriktning på kriminalvetenskap och hon har varit handledare för Petra Åkesson.

- Petras uppsats är unik. Så vitt jag vet har ingen i Sverige tidigare tagit reda på varför ungdomar rånar andra unga, säger hon.

Varför finns det så mycket hat mot svenskar bland dessa ungdomar?

- Hat är ett för starkt ord. Men när det gått så långt att unga människor känner sig så frustrerade att de väljer att slå tillbaka mot samhället genom kriminalitet, då finns det också stor risk att de kan utnyttjas av både politiska och religiösa fundamentalistiska krafter till ännu värre handlingar.

Malin Åkerström ser bara en lösning.

- Arbete till alla. Bidrag och alla dessa kurser ökar bara förbittringen. För mycket välvilja blir till sist ett förtryck.

- Om det krävs en avreglering av arbetsmarknaden för att skapa fler jobb, så måste vi göra det.

Ole Rothenborg

Kommuner måste hejda extremism

RAPPORT PM ROSENGÅRD

Publicerad: 28 januari 2009, 00.31. Senast ändrad: 28 januari 2009, 07.21

Segregation kan skapa en spiral av utanförskap och misstro mot samhället. Det framgår av en studie som idag överlämnas till regeringen. Kommunerna har en nyckelroll för att motverka kulturer som kan utgöra grogrund för våld och terrorism, anser forskarna Magnus Ranstorp och Josefine Dos Santos.

Är det okej att plädera för att människor ska isolera sig från demokratiska värden, jämställdhet och samhällsliv – till exempel att inte gå och rösta – samt att trakassera dem som inte efterlever sådana påbud?

Dessa frågor måste ställas mot bakgrund av rapporten ”Hot mot demokrati och värdegrund – en lägesbild från Malmö”, med inriktning på situationen i Rosengård, som idag överlämnas till demokratiminister Nyamko Sabuni.

Regeringen uppdrog på senhösten 2007 åt Försvarshögskolan (FHS) och Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier (CATS) att genomföra en kunskapsöversikt av förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism och radikalisering.

I samråd med uppdragsgivaren och Malmö stad beslöts att genomföra en pilotstudie kring förhållanden i stadsdelen Rosengård, byggt på 30 djupintervjuer med skola, socialtjänst, närpolis, så kallade brobyggare och folk som jobbar ideellt med ungdomar.

Rosengård är en stadsdel i Malmö med flerbostadshus från det så kallade miljonprogrammet med cirka 22000 invånare, varav 60 procent är födda i utlandet och ytterligare 26 procent har föräldrar födda i utlandet. Arbetslösheten är utbredd; i området Herrgården är den så hög som 85 procent.

29 av 30 som svarat beskriver oberoende av varandra en allmän ökning av radikaliseringen de senaste fem åren, även om man tycker det är svårt att precisera exakt hur stor ökningen är. Det är värt att understryka att de radikala individerna är få men har en relativt stor inverkan på omgivningen.

En försvårande faktor är att på bara fem år byts halva befolkningen ut i stadsdelen. De som får arbete flyttar oftast från Rosengård.

Samtidigt beräknas det inofficiella invånarantalet till det dubbla eftersom många bor i Rosengård utan att registrera sig. Migrationsverkets sekretess gentemot kommunerna beträffande nyanlända flyktingars boende försvårar situationen ytterligare.

Trots att de upplever att radikaliseringen ökar tycker samtidigt en övervägande majoritet av respondenterna att ingenting görs i frågan. Den pågående samhällsdebatten är undermålig med små marginella slutsatser som ofta inte är grundade på att man vet hur man ska arbeta med dessa frågor.

Många letar efter beprövade verktyg men avstår oftast från diskussioner kring frågan av rädsla för att befästa eller skapa fördomar.

Samtliga respondenter, oberoende av varandra, pekar på samspelet mellan olika gemensamma externa och interna drivkrafter som grund för den ökade radikaliseringen de senaste fem åren.

Den främsta externa drivkraft som identifierades handlar om det som brukar kallas ”the single narrative”. I första hand gäller det Irakkriget och i andra hand det som många muslimer uppfattar som Västvärldens övergrepp mot muslimer i Irak, Afghanistan och i andra regionala konflikter.

Frustration och ilska i kombination med rädsla och ångest förekommer ofta hos individer med bakgrund från konflikthärdar såsom Irak, palestinska områden, Libanon och Somalia.

Den främsta interna drivkraften handlar om den extrema segregation och det utanförskap som upplevs i områden som Rosengård.

Respondenter inom skola, socialtjänst och polis återgav exempel på ungdomar som trots sin födsel och/eller uppväxt i Rosengård aldrig har lämnat sitt bostadsområde och heller aldrig sett Malmös innerstad – 20 minuter därifrån.

Segregationen leder till en ond spiral av utanförskap, arbetslöshet, misstro och bitterhet mot samhället, som i sin tur leder till ökad isolering.

Några viktiga faktorer vi funnit är trångboddhet och olika former av ”enklavisering”, liksom bristfällig introduktion av nyanlända invandrare kring demokrati, jämställdhet och värdegrund.

[...]