Kreativitet bygger mycket på att få nya intryck, att omge sig med ett informationsöverskott. Det som är mest hämmande för kreativiteten är monotoni, slentrian, tristess och informationsbrist. Hjärnan är en maskin som ständigt måste användas för att må bra, man glömmer bort saker man inte har någon användning för i sitt vardagliga liv. Hjärnan behöver stimulans för att ligga på topp, informationsöverskott leder till synergieffekter, kunskaper och erfarenheter spiller över till andra funktioner i ens liv. För att bli mer kreativ måste man bli mer öppen, nyfiken, man måste vilja lära sig mer om sin omvärld. Att bli mer kreativ är en medveten handling, man måste vilja utsätta sig för saker man inte vet någonting om. Den mesta utvecklingen sker i gränsområden, områden som gränsar mot olika världar. Där land möter hav, där fälten möter skogen, där folk möts och träffar varandra, och där olika länder gränsar till varandra. Det är inte bara sprit som vandrar mellan gränserna, utan vetande och kunskaper och erfarenheter och intryck. Det är ingen slump att 60% av världens huvudstäder ligger vid vattnet, eller att den mesta utvecklingen sker i utbytet mellan olika kulturer. Man lär av varandra, kunskaper utbyts, tankar tänks. Saker uppfinns till behov som ännu inte finns, man får intryck och idéer man inte visste att man hade.
Vilka situationer är då kreativa ? För att vara kreativ krävs en viss utmaning, man måste vilja nå ett mål, men ännu inte besitta färdigheterna att nå det målet. Och när man väl har lärt sig, så går man vidare mot nya djärva mål. Ett dataspel är bara intressant så länge man inte har klarat det, när man väl har klarat det vill man ha ett nytt. Utmaningen får heller inte vara för svår får en, man måste kunna ha målet inom räckhåll, om det är för svårt att komma dit så kanske man ledsnar och ger upp. Det finns alltså en balans över kunnande/utmaning som man bör hitta för att tycka att det är tillräckligt stimulerande och värt all den tid man lägger på det. Kreativitet har ingenting med begåvning eller konstnärlighet att göra, utan, som vanligt, med hårt fysiskt arbete och lärande.
Om man nu är i en situation där man inte hittar sin kreativitet, vad kan man göra då ? Hur får man nya intryck ? Om man vill ha en politisk åsikt i en fråga, måste man ta reda på alla sidors argument. Jag läser det som mina fiender skriver för att se vad den andra sidan tycker och tänker, och i och med det så lär jag mig mer om mig själv. En annan sak kan vara att göra helt oväntade saker. Att ställa in sig på att göra saker som man inte alls trodde att man skulle göra. Att gå efter infall, att bejaka sin impulsivitet, att göra helt galna saker. Är ditt liv fyllt av tristess, stäng av TV:n och sitt i soffan och gör absolut ingenting tills du kommer på något bättre att använda din tid till. Köper du aftonbladet och läser på bussen varje dag, köp expressen, eller ännu hellre, köp en utländsk dagstidning bara för att se vad dom skriver där. Ta en helg och ta fram kartan och hitta en stad på måfå i kartboken, åk dit och se vad dom hittar på för kul i den staden, du kanske har nån släkting där eller en gammal vän du inte sett på tjugo år. Ta reda på saker du inte tycker om och fördjupa dig i dom frågorna. Hatar du modern konst, åk till ett konstmuseum och försök få svar på, inte vad modern konst är för något, utan varför du tycker så illa om det för. Har du ett stillasittande liv och aldrig är ute, gå till jobbet varje dag istället för att ta bilen, studera alla blommor du ser på vägen dit, och ta reda på namnet på alla blommor du inte känner till. Under tiden du gör alla dom här sakerna kommer massor av fantastiska människor att komma fram till dig och prata med dig.
Tänk inte efter, utan bara gör. Fråga inte vad det ska vara bra för eller varför du gör det, utan hänge dig bara åt stundens ingivelse.
Ta reda på vad du tycker om att göra, och vilka saker du skulle vilja göra i framtiden men ännu inte har gjort. Hur ser du dig själv om fem år ? Vad kan du då som du inte kan nu ? Vad har du lärt dig under tiden ? Vilka erfarenheter kommer du att ha, och vilka människor kommer du att ha träffat ? Var är du om tio år ? om tjugofem år ? Efter det tar du reda på vad du behöver göra för att nå dom målen, och dom delmål som detta innebär. Sen så tar du delmålen ett och ett i den takt du gillar, den takt som är överkomlig för dig. Se inte målet som det slutgiltiga, det viktiga är inte målet som hägrar i framtiden, utan delmålet som ligger mellan dig och framtiden. Målet är inte allt, utan vägen dit. Man börjar inte en konstnärlig karriär med att måla en Mona Lisa, man börjar med en penna och ett papper...
